<p>SAMMANFATTNING</p><p>Skolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.</p><p>Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan. Övriga nio informanter var elever som alla läste Religion A under sitt tredje och sista år. Av eleverna var tre män och sex kvinnor, vilka kom ifrån sju olika grundskolor. Eleverna läste vid två olika program, där två av de intervjuade lärarna undervisade. De rådande styrdokumenten som läroplaner, kursplaner, ämnesmål, betygskriterier och timplaner granskades och tolkades för att jämföras med hur de lärare och elever som deltagit i studien ansåg att religionsämnet gestaltades i praktiken.</p><p>Tidigare forskning som behandlar övergången från grundskolan till gymnasieskolan är mycket tunn och för det begränsade området som innefattar denna övergång för religionsämnet blir stoffet ännu tunnare. För detta examensarbete har därför allmängiltiga studier använts för hur skolors arbete inför övergången generellt bör vara utformat.</p><p>Några viktiga resultat av studien är att religionsämnet allt för ofta inom grundskolan tillägnas minst tid av de samhällsorienterade ämnena. Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utformas inom religionsämnet. Ingen av eleverna för denna intervjustudie känner att de förstår kursplanen och dess mål för Religion A. Samtliga lärare som deltagit i denna intervjustudie anser att elevernas förkunskaper inom religionsämnet allmänt är för låga.</p><p>Med tanke på resultaten så framkommer det tydligt att ett samarbete mellan skolor och ämneslärare i större utsträckning borde finnas. Genom detta skulle många oklarheter om hur lärare kan arbeta med religionsämnet försvinna och en mer likvärdig bedömning skulle kunna utformas.</p>

<p>Abstract</p><p>What do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin school</p><p>and what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved the</p><p>goals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in the</p><p>end of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils think</p><p>that space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nursery</p><p>school have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basis</p><p>of what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some more</p><p>developed knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. My</p><p>examination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that they</p><p>have been in school for five years.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vad lär sig egentligen eleverna i skolan? Vad kan eleverna innan de börjar skolan och vad har</p><p>de för kunskaper när de går ur årskurs 5 och ska ha uppnått målen? Jag valde att intervjua</p><p>några elever som går i slutet av förskoleklassen och några elever som går i slutet av årskurs 5.</p><p>För att begränsa mig valde jag rymden eftersom jag tror att de flesta elever tycker att det är ett</p><p>intressant område. Resultatet av undersökningen blev att eleverna i förskoleklassen har många</p><p>olika tankar och förkunskaper, ofta utifrån vad de själva sett, och att några elever i årskurs 5</p><p>har något mer utvecklade kunskaper medan några elever fortfarande är kvar på förskolenivån i</p><p>sitt kunnande i vissa frågor. Med tanke på att de har gått i skolan i fem år har de enligt min</p><p>undersökning lärt sig förvånansvärt lite.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara på barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus på matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram är för något. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn är de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fått/lärt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn är på matematik i förskolan?  samt vad som räknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor. Resultatet visar på att pedagoger idag är intresserade av matematiken i vardagen och medvetna om hur viktigt det är att aktivt arbeta med matematiken. Att det är genom språket som djupare förståelse för begreppen kan bildas. Pedagogens roll är snarare att visa på begreppen i vardagen än att ha planerad verksamhet kring ämnet. Att kartlägga barns förkunskaper är något som de flesta pedagoger önskade större möjligheter till, att det idag inte skedde i den önskvärda omfattningen. Den kartläggningsmetod som främst användes var observationer av olika varianter.

Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland. Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför. Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie. Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet. Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur. När det gäller ytterligare läromedel, så använder matematiklärarna i den svenska skolklassen framförallt mycket konkret material, medan matematikläraren i den tyska skolklassen använder mycket skriftligt material utöver matematikboken. / Der Zweck dieser Studie ist, zu untersuchen und zu zeigen, welche Unterschiede und Ähnlichkeiten Teile des Mathematikunterrichtes im dritten Schuljahr, auf der einen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Linköping in Schweden und auf der anderen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Tamm-Hohenstange in Deutschland, aufweisen. Durch qualitative Interviews mit drei Mathematiklehrerinnen, Besuche in Klassenzimmern, eine Analyse der Mathematikbücher und weiterer Lehrmittel und eine Analyse der Dokumente, die offizielle Richtlinien enthalten, fand ich heraus, welche Unterrichtsform in der jeweiligen dritten Klasse am häufigsten vorkommt und warum dies so ist, welche Vorkenntnisse die Schülerinnen und Schüler in der jeweiligen dritten Klasse zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik hatten, welche Vorkenntnisse sie gemäß der offiziellen Richtlinien zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik haben sollen, welches Mathematikbuch in der jeweiligen Klasse verwendet wird und warum, und welche weiteren Lehrmittel außer dem Mathematikbuch verwendet werden und warum. Kurzgefasste Information zu internationaler vergleichender Forschung im Schulwesen und eine Übersicht über relevante Literatur, die die verschiedenen Unterrichtsformen und deren Konsequenzen für das Lernen und den Unterricht behandelt, bilden den theoretischen Hintergrund meiner Studie. Mein Verfahren für das Einsammeln und die Bearbeitung von Daten, sowie die ethische Stellungnahme, für die ich mich entschieden habe, beschreibe ich im dritten Kapitel. Die Ergebnisse zeigen, dass an die einzelnen Schüler/innen angepasster Unterricht diejenige Unterrichtsform ist, die im Mathematikunterricht in beiden Klassen am häufigsten vorkommt. Die Vorkenntnisse der Schülerinnen und Schüler in Mathematik zu Beginn des dritten Schuljahres unterscheiden sich. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass in der schwedischen Schulklasse mehr Wert darauf gelegt wird, dass die Schülerinnen und Schüler die Verbindung zwischen der Mathematik in der Schule und der Mathematik im wirklichen Leben verstehen, während von den Schülerinnen und Schülern in der deutschen Schulklasse erwartet wird, dass sie sich viele, zum Teil originelle, Kenntnisse und Fertigkeiten aneignen. Der auffälligste Unterschied beim Vergleich der Mathematikbücher ist, dass das Mathematikbuch, das in der deutschen Schulklasse verwendet wird, sehr viel umfangreicher ist als das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird. Das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird, weist hingegen eine deutlichere Struktur auf. Was die weiteren Lehrmittel betrifft, verwenden die Mathematiklehrerinnen in der schwedischen Schulklasse vor allem viel konkretes Material, während die Mathematiklehrerin in der deutschen Schulklasse viel schriftliches Material über das Mathematikbuch hinaus verwendet.

SAMMANFATTNING Skolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken. Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan. Övriga nio informanter var elever som alla läste Religion A under sitt tredje och sista år. Av eleverna var tre män och sex kvinnor, vilka kom ifrån sju olika grundskolor. Eleverna läste vid två olika program, där två av de intervjuade lärarna undervisade. De rådande styrdokumenten som läroplaner, kursplaner, ämnesmål, betygskriterier och timplaner granskades och tolkades för att jämföras med hur de lärare och elever som deltagit i studien ansåg att religionsämnet gestaltades i praktiken. Tidigare forskning som behandlar övergången från grundskolan till gymnasieskolan är mycket tunn och för det begränsade området som innefattar denna övergång för religionsämnet blir stoffet ännu tunnare. För detta examensarbete har därför allmängiltiga studier använts för hur skolors arbete inför övergången generellt bör vara utformat. Några viktiga resultat av studien är att religionsämnet allt för ofta inom grundskolan tillägnas minst tid av de samhällsorienterade ämnena. Många lärare känner osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utformas inom religionsämnet. Ingen av eleverna för denna intervjustudie känner att de förstår kursplanen och dess mål för Religion A. Samtliga lärare som deltagit i denna intervjustudie anser att elevernas förkunskaper inom religionsämnet allmänt är för låga. Med tanke på resultaten så framkommer det tydligt att ett samarbete mellan skolor och ämneslärare i större utsträckning borde finnas. Genom detta skulle många oklarheter om hur lärare kan arbeta med religionsämnet försvinna och en mer likvärdig bedömning skulle kunna utformas.

I uppsatsen undersöks om kärnämneslärare upplever skillnader, och i så fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende på om de undervisar i klasser från studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks även vad lärare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. Därefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkätutskick till 60 stycken kärnämneslärare som undervisar i Akurserna i ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott&amp;hälsa. Det har sammanställts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag. Resultatet visar att flertalet lärare anser att de undervisar olika beroende på elevernas programtillhörighet. Det visar vilka skillnader lärare upplever och visar även på vissa bakomliggande faktorer lärare anser vara orsak till dessa skillnader. En kort reflektion vad den kommande reformen GY 2011 kan ha för påverkan på det som lärare har upplevt i det här arbetet, avslutar uppsatsen.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.</p><p>Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför.</p><p>Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.</p><p>Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.</p><p>Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur. När det gäller ytterligare läromedel, så använder matematiklärarna i den svenska skolklassen framförallt mycket konkret material, medan matematikläraren i den tyska skolklassen använder mycket skriftligt material utöver matematikboken.</p> / <p>Der Zweck dieser Studie ist, zu untersuchen und zu zeigen, welche Unterschiede und Ähnlichkeiten Teile des Mathematikunterrichtes im dritten Schuljahr, auf der einen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Linköping in Schweden und auf der anderen Seite in einer Klasse an einer Grundschule in Tamm-Hohenstange in Deutschland, aufweisen.</p><p>Durch qualitative Interviews mit drei Mathematiklehrerinnen, Besuche in Klassenzimmern, eine Analyse der Mathematikbücher und weiterer Lehrmittel und eine Analyse der Dokumente, die offizielle Richtlinien enthalten, fand ich heraus, welche Unterrichtsform in der jeweiligen dritten Klasse am häufigsten vorkommt und warum dies so ist, welche Vorkenntnisse die Schülerinnen und Schüler in der jeweiligen dritten Klasse zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik hatten, welche Vorkenntnisse sie gemäß der offiziellen Richtlinien zu Beginn des dritten Schuljahres in Mathematik haben sollen, welches Mathematikbuch in der jeweiligen Klasse verwendet wird und warum, und welche weiteren Lehrmittel außer dem Mathematikbuch verwendet werden und warum.</p><p>Kurzgefasste Information zu internationaler vergleichender Forschung im Schulwesen und eine Übersicht über relevante Literatur, die die verschiedenen Unterrichtsformen und deren Konsequenzen für das Lernen und den Unterricht behandelt, bilden den theoretischen Hintergrund meiner Studie.</p><p>Mein Verfahren für das Einsammeln und die Bearbeitung von Daten, sowie die ethische Stellungnahme, für die ich mich entschieden habe, beschreibe ich im dritten Kapitel.</p><p>Die Ergebnisse zeigen, dass an die einzelnen Schüler/innen angepasster Unterricht diejenige Unterrichtsform ist, die im Mathematikunterricht in beiden Klassen am häufigsten vorkommt. Die Vorkenntnisse der Schülerinnen und Schüler in Mathematik zu Beginn des dritten Schuljahres unterscheiden sich. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass in der schwedischen Schulklasse mehr Wert darauf gelegt wird, dass die Schülerinnen und Schüler die Verbindung zwischen der Mathematik in der Schule und der Mathematik im wirklichen Leben verstehen, während von den Schülerinnen und Schülern in der deutschen Schulklasse erwartet wird, dass sie sich viele, zum Teil originelle, Kenntnisse und Fertigkeiten aneignen. Der auffälligste Unterschied beim Vergleich der Mathematikbücher ist, dass das Mathematikbuch, das in der deutschen Schulklasse verwendet wird, sehr viel umfangreicher ist als das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird. Das Mathematikbuch, das in der schwedischen Schulklasse verwendet wird, weist hingegen eine deutlichere Struktur auf. Was die weiteren Lehrmittel betrifft, verwenden die Mathematiklehrerinnen in der schwedischen Schulklasse vor allem viel konkretes Material, während die Mathematiklehrerin in der deutschen Schulklasse viel schriftliches Material über das Mathematikbuch hinaus verwendet.</p>

Abstract What do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin school and what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved the goals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in the end of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils think that space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nursery school have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basis of what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some more developed knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. My examination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that they have been in school for five years. / Sammanfattning Vad lär sig egentligen eleverna i skolan? Vad kan eleverna innan de börjar skolan och vad har de för kunskaper när de går ur årskurs 5 och ska ha uppnått målen? Jag valde att intervjua några elever som går i slutet av förskoleklassen och några elever som går i slutet av årskurs 5. För att begränsa mig valde jag rymden eftersom jag tror att de flesta elever tycker att det är ett intressant område. Resultatet av undersökningen blev att eleverna i förskoleklassen har många olika tankar och förkunskaper, ofta utifrån vad de själva sett, och att några elever i årskurs 5 har något mer utvecklade kunskaper medan några elever fortfarande är kvar på förskolenivån i sitt kunnande i vissa frågor. Med tanke på att de har gått i skolan i fem år har de enligt min undersökning lärt sig förvånansvärt lite.

The aim of this study was to investigate the selections teachers have made from the Swedish curriculum for Religious Education, and explore if there were any similarities or differences between teachers who teach grades 7-9 and upper secondary school. Furthermore we wanted to investigate what previous knowledge the teachers expected from their students and how they took the already existing knowledge with the student under consideration when planninga lesson. The main methods applied were classroom observations and semi structured interviews with six teachers; three from grade 7-9 and three from upper secondary school. We have analyzed the criteria descriptions for the lowest passing grade “E” in both LGY11 and LGR11, as well as the aim of the subject for these two, this in relation to what the teachers have selected and have chosen to focus on in their teaching. The compiled results showed thatall teachers have interpreted the curriculum in a manner where they include almost everythingfrom the aim of the subject, but are also selective as to what they focus more on. The results also show that all teachers, in one way or another, inspect and contemplate their student's previous knowledge when planning a lesson or a course. However, they did this in various ways and to different degrees. In conclusion we would like to add that all interviewed teachers were positive to this project since they all expressed the lack of research within this area, and that they experience the similarities between the two curriculums to be strikingly similar.