Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som råder mellan allmänheten och handläggarna på försäkringskassan, men även att undersöka hur handläggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handläggarna och allmänheten indikerar studien att allmänheten för det mesta är nöjd med handläggarna på försäkringskassan. Men studien visar även att allmänheten finner det oacceptabelt med en väntetid på två månader för utbetalning av ersättning. Något som båda grupperna har gemensamt är att bemötande är viktigt. Iden till studien växte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försäkringskassan har förändrat sitt arbetssätt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan. Datainsamlingen genomfördes med två enkäter. Totalt deltog 135 från allmänheten och 43 handläggare från lokalkontoret i Borlänge respektive länskontoret i Falun.

<p>1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas.</p><p>Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete</p>

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas. Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete

Bakgrunden till uppsatsen är brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det är förutsägbarheten eller flexibiliteten som är viktigast i beslutsfattandet för att få adekvat hjälp när man har ett funktionshinder. Vi har någon gång kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av föräldraförsäkringen eller genom skolan, men det finns individer som har många olika möten med myndigheter och där kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet. Studiens utgångspunkter för den teoretiska referensramen är kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvårighet. Då kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlängda handläggningstider. Läkarintyg har varierande kvalitet som också kan vara en del i kommunikationssvårigheterna. Bristande samverkan är en annan. Ytterligare en svårighet utgörs av utebliven implementering av förändringsarbetet på lokalnivå. Den nivå där brukaren möter myndigheten. Relationen mellan stat och individ är också viktig ur ett kommunikationshänseende. I relationen mellan stat och individ finns ett maktperspektiv, moraliska perspektiv och hur stat och individ samverkar. Syftet med denna studie är att belysa hur myndighetskontakter kommer till uttryck och hur de upplevs av brukare, utifrån ett givet och enskilt ärende, och att analysera myndigheternas kommunikation, samordning och myndighetsutövning som ideal och verklighet med hjälp av några olika teoretiska perspektiv, såsom verksamhetsteorietiskt perspektiv, expanderat lärande samt kunskap och maktrelation. Studiens tillvägagångssätt har bestått av två delar: innehållsanalys av myndighetsdokument följt av djupintervjuer utifrån analyserade texter. Urvalet har varit kedjeurval. Resultatet beskriver sjukförsäkringens, Arbetsförmedlingens och LSS-lagens framväxt, funktion och syfte. Därefter redovisas informanternas upplevelse av myndighetskontakter. Ofta uttrycks det en upplevelse av utmattningsteknik och krångel i kommunikationssituationerna och att informanterna lotsas fram och tillbaka mellan olika lokalkontor. Resultatet visar att det i styrdokumenten framgår att myndigheterna har ett uppdrag att samverka kring en individ och att samordna kommunikationen. Informanterna upplever däremot en brist på samverkan mellan myndigheterna. Myndigheterna når, enligt resultatet, inte upp till sina satta verksamhetsmål beträffande samverkan med de arbetssätt de har i dag beträffande kommunikation och samordning. Diagnosen och läkarintyget spelar även de en viktig roll för efterföljande kommunikation med myndigheterna. Slutsatsen blir att en förändring i ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och Socialtjänsten skulle förbättra kommunikationen mellan brukare och myndigheterna. Förändringen skulle troligen också leda till förbättringar på ett samhällsekonomiskt plan såväl som på ett psykosocialt plan för brukarna. Förändringen kan också leda fram till ett individinriktat arbetssätt inom Arbetsförmedlingen som kan leda till ökad trygghet och självständighet för brukaren.

This study is about how officers, investigating applications for assistance allowance, use its discretion in their work. The purpose of this study is to use semi-structured interviews to get an understanding of how the discretion is used within the municipality and social insurance and how the cooperation look like between these agencies, in the investigation process of applications for compensation of personal assistance. The questions that this study aims to answer are: -          How is the discretion used in the municipality and social insurance?  -          How does the cooperation look like between the municipality and social insurance?    The results of the study indicate that the manoeuvre is separated between the municipal and social insurance, as the two authorities are organized in different ways. The municipality of work on the basis of a self-rule while the social insurance agency is more centrally controlled.  The definition of the concept of the discretion is equally within the two authorities but the application of the term is used in different ways.   The study's results show that cooperation between the two authorities is limited, and they thus not have clear goals to work from. Furthermore, the result show that officer in the municipality produced more flexibility in their work than what the insurance officer has, which is due to the social insurance agency has increasingly guidelines to relate to.  The study is completed through a discussion that lifts our thoughts and opinions about the results yielded by the gathered empirical evidence.

<p>Summary</p><p>At the start of my employment at the Swedish National social insurance office I was a bit confused because there were two categories which I defined as belonging to the same category (working handicapped) but it wasn’t so. The persons I where going to meet was defined as having incapacity to work and therefore, they were defined as not standing to the labour markets conversion. They were defined as being to sick for being at the labour market. </p><p>The aim of this work is to shed light on what grounds a decision concerning a person which will be categorized as incapable of working and looking at the categorized person’s status. At the same time look if the statuses are marred to similarities or differences with the group of persons which are categorized as working handicapped defined through the definition according to enactment 2000:630 which is on of the Swedish Labour Market Board’s (AMS) laws for the Swedish labour market politic. </p><p>The way the author Mikael Holmqvist describes parts of his empiric in his book (2005): “Samhall, att bli normal i en onormal organisation” found an astonishing resemblance with my own experiences. I decided that Holmqvists book could fill a very important role in my work. To shedding more light over my question I looked very briefly on statistics concerning people with different impaired bodily functions from Statistiska centralbyrån (SCB), statistics from the National social insurance office (Försäkringskassan), and statistics from the project I was working in - FUNAKTIVA.</p><p>My theoretical perspective is in the intersection between human’s possibility to decide or not decide his/her own shape. Therefore I have chosen a role theoretical perspective. Talcott Parsons classical theory of the sick role is widely used, therefore I also used it. I also use Deborah Stones theory of explaining politics of disablement from the development of the western industrialism. </p><p>To reach some answers for my aim of the subject I have used a case method. I have analyzed five cases. I have found that my procedure for collecting data is most likely to conform to an ethnographic perspective. Conceptions for the analytical work are mostly done with the help of Pierre Bourdieu and parts of his conceptions. My empiric for this work are from journals from my work, different kind of conversations with persons in my daily work, different organizations, there are also three interviews which I had done with part of my empirics. My intention to compare the group which was defined as working handicapped with the group that I met which was defined as retarded/pensioned or incapable of working take place with Mikael Holmqvist study and my own practical experience. </p><p>The statement in the summary of the analysis is that I found an obvious perspective of conflict between the status of the persons´ when they where administrated within the Social insurance office and the local employment office as sick and the opinion that the persons in the empiric had of themselves. I also found out that there is an obvious perspective of conflict between the persons will to study and/or work and what the systems says that they are capable of doing.</p><p>The empiric shows that none of the persons were given topical interest to any of the roles in the system of work (working-handicapped and the different ways of employee one can be with the help of the code working-handicapped).</p>

Summary At the start of my employment at the Swedish National social insurance office I was a bit confused because there were two categories which I defined as belonging to the same category (working handicapped) but it wasn’t so. The persons I where going to meet was defined as having incapacity to work and therefore, they were defined as not standing to the labour markets conversion. They were defined as being to sick for being at the labour market. The aim of this work is to shed light on what grounds a decision concerning a person which will be categorized as incapable of working and looking at the categorized person’s status. At the same time look if the statuses are marred to similarities or differences with the group of persons which are categorized as working handicapped defined through the definition according to enactment 2000:630 which is on of the Swedish Labour Market Board’s (AMS) laws for the Swedish labour market politic. The way the author Mikael Holmqvist describes parts of his empiric in his book (2005): “Samhall, att bli normal i en onormal organisation” found an astonishing resemblance with my own experiences. I decided that Holmqvists book could fill a very important role in my work. To shedding more light over my question I looked very briefly on statistics concerning people with different impaired bodily functions from Statistiska centralbyrån (SCB), statistics from the National social insurance office (Försäkringskassan), and statistics from the project I was working in - FUNAKTIVA. My theoretical perspective is in the intersection between human’s possibility to decide or not decide his/her own shape. Therefore I have chosen a role theoretical perspective. Talcott Parsons classical theory of the sick role is widely used, therefore I also used it. I also use Deborah Stones theory of explaining politics of disablement from the development of the western industrialism. To reach some answers for my aim of the subject I have used a case method. I have analyzed five cases. I have found that my procedure for collecting data is most likely to conform to an ethnographic perspective. Conceptions for the analytical work are mostly done with the help of Pierre Bourdieu and parts of his conceptions. My empiric for this work are from journals from my work, different kind of conversations with persons in my daily work, different organizations, there are also three interviews which I had done with part of my empirics. My intention to compare the group which was defined as working handicapped with the group that I met which was defined as retarded/pensioned or incapable of working take place with Mikael Holmqvist study and my own practical experience. The statement in the summary of the analysis is that I found an obvious perspective of conflict between the status of the persons´ when they where administrated within the Social insurance office and the local employment office as sick and the opinion that the persons in the empiric had of themselves. I also found out that there is an obvious perspective of conflict between the persons will to study and/or work and what the systems says that they are capable of doing. The empiric shows that none of the persons were given topical interest to any of the roles in the system of work (working-handicapped and the different ways of employee one can be with the help of the code working-handicapped).