Bakgrund: Elever ska erbjudas goda möjligheter till utvecklingen av ett rikt och varierat språk enligt läroplanen. Trots det visar forskningen att den pedagogiska verksamheten inte förmår att prioritera barnens språkliga behov. Språkutveckling under måltid visar sig vara mindre beforskat i förskoleklassen än i förskolan. Måltiden beskrivs samtidigt som en unik och betydelsefull stund för barnets språk. Det är därför av intresse att få mer kunskap om förskollärarens erfarenheter av det pedagogiska arbetssättet vid måltiden i förskoleklassen. Syfte: Studiens syfte är att beslysa förskollärares erfarenheter av att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. Metod: Studiens design utgår från kvalitativ och induktiv ansats med sex semistrukturerade intervjuer genom tematisk analys. Studiens frågeställningar grundas i ett sociokulturellt perspektiv med teoretisk utgångspunkt i scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultat: I resultatet framkom två teman, språkutvecklande rutiner och strategier för språkutveckling. Av dessa två teman framkom totalt sex subteman. Resultatet visar betydelsen av rutiner och strategier för att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. De rutiner som var språkutvecklande vid måltiden var att förskolläraren är vägledande vid måltid, att de kan hantera en tidsbirst och att de har förmåga att träna för att lära. De strategier som framkom för språkutvecklingen var att förskolläraren kunde tillhandahålla stimulerande samtalsämnen och vara ett stöd i samtal genom lekfulla arbetssätt.

Föreliggande examensarbete är en hermeneutisk studie som behandlar barns språkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse hur temat barns språkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framställningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns språkutveckling har varit framträdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att språkutvecklingen har framställts utifrån flera perspektiv och områden. Inledningsvis är det främst framträdande aktiviteter och språkutvecklingens process som lyfts fram i relation till ämnet språk. Vidare nämns pedagogernas påverkan, påverkande faktorer samt bilder i relation till barnets språk. Under 2000-talet nämns böckernas betydelse för språket samt barn i behov av särskilt stöd och hur det kan påverka barnets språkprocess. Mångkulturella förhållanden blir framträdande i slutet av perioden samtidigt som pedagogernas roll på nytt är framträdande. Kopplingar gentemot aktuella allmänna råd och styrdokument visar att det finns ett samband mellan dessa och språkutvecklingens framväxt i förskolan. Trots att det finns kopplingar mellan allmänna råd, styrdokument och språkutvecklingen i tidningen Förskolan under hela tidsperioden visar resultatet på att kopplingarna och framträdandet av språkutvecklingen växte fram allt mer efter införandet av förskolans läroplan (1998)

Då samhället har förändrats och även påverkat förskolans värld kan det idag vara så att en förskolechef ansvarar för flera förskolor. Det kan betyda att förskolechefen får svårt att hinna med att besöka förskolorna och pedagogerna som är verksamma där. Syftet är att studera ledarskapet på några av förskolorna. Min frågeställning handlar om hur förskolechefen beskriver ledarskapet och hur pedagogerna beskriver ledarskapet i förskolan där förskolechefen inte sitter placerad. Vad har de anställda och deras chef för uppfattningar om ledarskapet i förskolan? Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod med tio intervjuer med förskolechefer, ledningsgrupp med arbetslagsledare, utvecklare och pedagoger på fältet. Metodansatsen görs med fältforskning med intervjuer och deltagande observationer och fältanteckningar. Ett resultat som visar att förskolecheferna fortfarande är belastade med administration och har som mål att bli mer pedagogiska ledare på fältet. En pedagogisk utvecklare behöver bli flera för att hinna möta upp pedagogerna på fältet. Arbetslagsledarna har antingen valt bort uppdraget och de som är kvar har fått mer administration och fler förskolor att besöka. Analysen synliggör ett förändringsarbete som förskolecheferna står inför och med ett transformativt och samproducerat ledarskap leder förskolecheferna organisationen framåt. Diskussionen synliggör en brist på förutsättningar, frågor som inte ställs leder heller inte till effektiva förändringar och långa avstånd skapar fortfarande ett fysiskt distanserat ledarskap. Praktiken ska fortgå och utvecklingen ska drivas framåt vilket görs med ett meningsskapande och en vision om delaktighet för alla verksamma inom förskolan.

The purpose of this study was to increase knowledge how preschool children act to explore and managing scientific phenomena. The phenomenon´s that was chosen for this study is magnetism and friction, the study was conducted through qualiative semi-structured interviews in group. By interviewing the children while the experiments were carried out their thoughts and reflections about the chosen phenomena made visible. To deepen the children´s learning in a pleasurable and inspiring way Information and Communication Technology (ICT) was intergraded, with help of a computer where the children got to watch the education program Tiggy test. By the children's act during the experiments you can see that the children follow a certain pattern when they explore and manage scientific phenomena. The children exploratory go through three different phases the "experience phase", the "study phase" and the "reflection phase". The phases build on each other and for the children to reach the final "reflection phase" they need support from the teacher (Fischer and Leicht Madsen, 2004). Furthermore the result indicates that children have ability to reflect, discuss and develop hypotheses in science. / Syftet med min studie är att få ökad kunskap om hur förskolebarn agerar för att utforska och hantera naturvetenskapliga fenomen. I studien valdes de fysikaliska fenomenen magnetism och friktion att utforskas, metoden som användes var semistrukturerade gruppintervjuer. Genom att intervjua barnen samtidigt som barnen genomförde experiment synliggjordes barnens tankar och reflektioner om de utvalda fenomenen. För att fördjupa barnens lärande på ett lustfyllt och inspirerande sätt integrerades informations-och kommunikationsteknik (IKT), med hjälp av en dator fick barnen titta på utbildningsprogrammet Tiggy testar. Genom barnens agerande under experimenten kan man se att barnen följer ett visst mönster när de utforskar och hanterar naturvetenskapliga fenomen. Barnens utforskande genomgår olika faser, upplevelse-upptäckarfasen, undersökningsfasen och reflektionsfasen, faserna bygger på varandra och för att barnen ska nå den slutliga reflektionsfasen behövs stöd från pedagogen (Fischer & Leicht Madsen, 2004). Vidare visar resultatet att barnen har en förmåga att reflektera, resonera och utveckla hypoteser inom naturvetenskapliga ämnen.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner. Undersökningen visar även att både rektorer och förskollärare i båda kommunerna arbetar utifrån samma rutiner

Detta examensarbete är en studie om forskares syn på mobbning i förskolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka diskurser som råder angående motverkan av mobbning i förskolan. Vi försöker analysera huruvida forskningen kring mobbning under den tidiga förskoleåldern har brister. Vi diskuterar (kort) vilka möjliga orsaker som i så fall kan finnas till detta, och vilka strategier som skulle kunna användas för att arbeta mot mobbning i förskolan. För att studera detta har vi gjort en textanalys - byggd på vetenskapliga artiklar - i vilken vi använt oss av den teoretiska modellen diskursanalys. Det vi har tyckt oss ana är att forskning kring detta ämne är viktig och behöver utvecklas, eftersom mobbning i unga år kan ha en avgörande påverkan på hur barnet sedan utvecklas som äldre. Ett barn som tidigt blivit mobbat kan drabbas av psykiska besvär, få sämre självförtroende och undvika sociala mötesplatser.

Bedömning är något som barn blir utsatta för från första stund i livet. Enligt Läroplanen för förskolan ska pedagogerna i förskolan dokumentera, utvärdera och utveckla verksamheten, utan att bedöma det enskilda barnet. Men hur gör man för att bedöma verksamheten utan att bedöma barnen? Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan bedömning av verksamheten och bedömning av barn ser ut i förskoleverksamheten. I litteraturgenomgången beskrivs olika typer av bedömning, såsom formativ och summativ bedömning, bedömning i förskolan ur ett historiskt perspektiv, dokumentation, utvecklingssamtal samt individuella utvecklingsplaner (IUP). I arbetet används kvalitativ metod där tre pedagoger och en rektor på samma förskolenhet intervjuades.   Studien visar att det inte finns några individuella utvecklingsplaner (IUP) på enheten men att alla de fyra intervjuade anser att det är svårt att bedöma verksamheten utan att titta på det enskilda barnet, då de anser att bedömningen av barnen och verksamheten hänger ihop och inte går att skilja åt. Det som kan hända när pedagogerna börjar bedöma barnen på ett sätt som nu inte finns på enheten alltså att de gör en IUP fast de inte ska. Detta kan göra att barnen troligtvis kommer känna av stressen av något slags bedömning och på det sättet känna sig obekväma i det. Det kommer möjligtvis bli vanligare att barnen säger att de inte kan då det märker av bedömning av de aktiviteter de gör på förskolan. / Assessment of preschool   -          A study of the relationship between assessment activities and individual assessment in preschool.

Den mobila förskolan är bussar som är omgjorda för att vara anpassade för en förskoleverksamhet. Dessa förskolebussar är utrustade med bilbarnstolar, plats för varmhållning av mat samt förvaring för olika pedagogiska material. Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger didaktiskt planerar och genomför verksamheten i den mobila förskolan, med dess specifika begränsningar och möjligheter. De teoretiska utgångspunkterna vi valt att utgå ifrån i denna studie är didaktik och pragmatism. Vi anser att pedagogerna gör aktiva val som utgår från de didaktiska frågorna under hela dagen. Det är alltså inte bara i de pedagogiskt styrda aktiviteterna som de didaktiska frågorna eftersträvas.    Under studiens gång har vi fått möjlighet att observera tre olika förskolebussar under en dag vardera. Vi har dessutom fått möjlighet att intervjua fyra förskollärare på olika förskolebussar om deras planering, valen de ställs inför samt höra hur en dag kan se ut på den mobila förskolan. Vi har även intervjuat en förälder som har sitt barn på förskolebussen för att ge bredd till vår studie. De resultat som framkommit under studiens gång är att alla förskolebussarna utseendemässigt ser likadana ut men att verksamheterna skiljer sig åt. Skillnaderna kan bero på pedagogernas olika didaktiska val, vilka baseras på erfarenheter som pedagogerna har med sig. Det har även framkommit under intervjuerna att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen när planeringen sker. Under våra observationer synliggjordes detta i viss mån, vi kan inte vara säkra på att de är barnens intressen som tas tillvara på när det var mycket fri lek. För att kunna säkerhetsställa att det är barnens intressen som styr verksamheten skulle det behövas fler observationer och möjligtvis barnintervjuer.

Studien är en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Vi har använt oss av schack som ett verktyg i förskolan som en ingång till undervisning i matematik och för att synliggöra barns matematiserande. Som utgångspunkt för analysen har vi använt oss av begreppet matematisering samt Bishops sex grundläggande matematiska aktiviteter; Design, Lokalisering, Räkning, Mätning, Lek och Förklaring.   Aktiviteten utfördes vid fem olika tillfällen med barn födda 2010. Vid datainsamling användes videoobservationer och fältboksanteckningar. De fem aktivitetstillfällena innehöll en introduktion om schackets spelidé, utforskande av pjäser och brädet, samtal kring strategier samt reflektionsstunder.   Syftet med examensarbetet var att söka kunskap kring vilka av Bishops aktiviteter inom matematik som går att behandla genom att använda schack som ett verktyg för matematikundervisning i förskolan.   De frågor som studien behandlar är:   Vilka av Bishops matematiska aktiviteter går att behandla via schack? På vilket sätt blir barns matematiserande synbart under schackspel?   Resultatet visar betydelsen av pedagogernas roll att styra upp spelet för att barnen skulle stanna upp och diskutera och reflektera kring matematiska fenomen samt för att föra leken in på matematik. Ytterligare visade resultatet att de av Bishops matematiska aktiviteter som behandlades mest frekvent under matematikundervisningen var Lek och Räkning. Dessa aktiviteter återkommer vid samtliga tillfällen. Förklaring och Lokalisering återkommer vid fyra av tillfällena, Design återkom vid tre tillfällen. Mätning förekommer endast vid ett tillfälle. Vi observerade att barnen uttrycker matematiserande under matematikundervisningen via schack på tre olika sätt; Rör sin kropp efter hur de uppfattar rörelsen av schackpjäsen på brädet, Visar med fingrarna, Skapar egna begrepp.