Studiens syfte var att undersöka om, och i det fall det sker hur, man arbetar med småbarns rörelseträning i förskolan. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ ansats med fokus på småbarn i åldern 1-3 år i förskolans verksamhet. Tre förskolor i Sundsvalls kommun valdes ut och datainsamlingen genomfördes med hjälp av metodtriangulering (intervju, kartläggning avden fysiska miljön och innehållsanalys). Intervjuer med chef, personal och förälder vid respektive förskola visade att dessa förskolor inte planerar och jobbar aktivt med rörelseträning. Kartläggningen av den fysiska miljön med utgångspunkt i Björklids kunskapsöversikt (2005) visar att utomhusmiljön inte är naturrik och inomhusmiljön uppvisar brister. En av förskolorna saknade verksamhetsplan och målen formulerade av de andra två förskolorna utgör ett tunt underlag vad gäller rörelseträning. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 beskrivs dock vikten av motorik och rörelse. / <p>Godkännandedatum 2008-10-10</p>

The purpose of this essay is to find out what experiences three preschool teachers, two preschool directors and a social worker (BSc) from the social service have of reporting suspicion of child abuse done by preschools. What perceptions do these individuals have of each other, what experiences do they have regarding cooperation and how do they perceive their responsibilities regarding filing reports on suspicion of child abuse? This investigation is based on qualitative interviews with open ended questions on the basis of an interview guide. The theoretical approach of the essay lies in the phenomenology philosophy, which revolves around the individual’s experiences and perceptions of a phenomenon. Experience and perception are therefore key concepts of the essay. The conclusion of the results is that the preschool teachers and the preschool directors have positive experiences and views of the social service in general, however, there are some differentiations between the individuals’ perceptions. The social worker has a mixed but positive experience of the preschools. The respondents believe that the cooperation between the preschools and the social service can be improved but also on this point the opinions between individuals differs depending on earlier experiences. When it comes to responsibilities, the preschool teachers and directors are aware of their obligation to report and the social worker is aware of the social service’s obligation to protect and do what is best for the child. The social service cannot do this on their own; they need the general public and the professional groups with obligation to report to notify them on any suspicion or worry.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen? För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder. Detta gör det viktigt att belysa hur lite teknik det finns på våra förskolor, trotts att lärare anser det vara viktigt för barnen.

Vi utgick från förskolans läroplan som formulerar att förskolan ska arbeta med jämställdhet genom att motverka traditionella könsroller. Arbetet att motverka traditionella könsroller ska gå igenom hela verksamheten och det krävs därför att förskolans personal reflekterar över sitt eget förhållningssätt samt förskolans miljö och material. Litteraturen på förskolan, barnböckerna, var ett material som vi ansåg vara av stor vikt men som ofta slentrianmässigt förbisågs i arbetet med genus. Arbetet studerade ett urval barnböcker förekommande inom förskolan för att svara på hur pojkar och flickor men även kvinnor och män porträtteras i barnböckerna och om detta går i linje med Läroplanens intentioner. De utvalda böckerna hade författare som reflekterat kring problematiken mellan manligt och kvinnligt och de tillhörande fördomarna. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ bild- och textanalys inspirerad av ett analysverktyg från Maria Nikolajeva. Feministisk poststrukturalism gav oss en teori att granska genusperspektivet i dessa böcker och innebar att manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom hur vi människor agerar och i och med det för vidare genusnormer. Analysen visade att de studerade verken porträtterade karaktärer med traditionella könsroller och könsöverskridande karaktärer. Vi kom fram till att även om barnböckerna ansågs vara genusmedvetna så uppvisar karaktärer i böckerna traditionella könsroller men att då barnböckerna används i samtal med barnen kan de motverka givna föreställningar och förväntningar på manligt och kvinnligt. Studien ämnar bidra till ett fortsatt reflekterande över genusarbetet inom den egna verksamheten för personal i förskolan.

Syftet med studien var att producera ett eget matematikmaterial att använda ute i naturen för att sedan utvärdera det. I utvärderingen tog vi hjälp av fem förskolor som innefattade 13 pedagoger och dessa fick testa vårt material och sedan fick de fylla i en utvärderingsenkät. Genom utvärderingen har vi kommit fram till att ett färdigt material som är lätt att ta med sig utan förplanering uppskattas av pedagogerna i förskolan. Detta är ett av många bra arbetssätt har både vi och pedagogerna i vår undersökning konstaterat.

Inledning En aktuell debatt i samhället är den om hälsan. Övervikten ökar, psykisk ohälsa ökar och vi rör oss allt mindre än förr. Detta gäller även barnen. Förskolan har som uppdrag att främja hälsan och ge barnen de verktyg de behöver för att kunna leva ett hälsosamt liv. Det är därförintressant att undersöka hur förskollärarna arbetar med hälsan i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om hälsa och deraserfarenheter av att arbeta med hälsa i förskoleverksamheten. Frågor som fokuseras på: Vad innebär hälsa för förskollärarna? Vilka erfarenheter har förskollärarna av ett arbete med hälsa i förskolan? Metod I studien har kvalitativ metod använts. Fem förskollärare har intervjuats på två olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultat Resultatet från undersökningen visar att förskollärarna uppfattar hälsan som en viktig del iförskolan. Förskollärarna i studien beskriver att ett arbete med hälsan är betydelsefullt,eftersom det är viktigt att tillhandahålla en god hälsa genom hela livet. Arbetet med hälsankretsar kring aktiviteter som främjar den fysiska hälsan. Förskollärarna beskriver även att detär viktigt att barnen känner att de har vänner och är omtyckta på förskolan, vilket främjar denpsykiska och sociala hälsan. Stress är även något som barnen ofta utsätts för i vardagenbeskriver förskollärarna. I och med detta behöver barnen aktiviteter för att finna en sinnesrobeskrivs det. Samtliga förskollärare i studien är överens om att arbetet med hälsan äger rum iverksamheten och att de använder metoder som främjar den. Aktiviteter för att främja hälsanär rörelselekar inomhus, fri lek utomhus och avslappning för att minska stress. Förskollärarnabeskriver även hur de aktivt arbetar nära barnen för att stötta dem till att skapa relationer,vilket de anser vara viktigt för barnens välmående. Förskollärarna i studien redogör för att deönskar mer kunskaper inom området hälsa. Vissa gör även uttryck för att de behöver ökadekunskaper. Resultatet visar att utbildning, samt viss kompetensutveckling som förskollärarnatagit del av, givit dem olika kunskaper och uppfattningar om vad hälsa är och innebär. Vissaanser att det är viktigt med rörelse för hälsan. Andra bedömer vila och sinnesro som viktigtför hälsan och en ser att den fysiska, psykiska och sociala hälsan bildar en helhet av totaltvälbefinnande.

Inledning Detta examensarbete handlar om pedagogers förmåga till ett varierat bemötande under barns skapande process. Av aktuella debatter, styrdokument, tidigare forskning framkommer det att barn begränsas i sina möjligheter att använda alla sina uttrycksformer i förskolans verksamhet. Kritik riktas mot lärarutbildningarna och dess brist på att inte skapa tillräckliga teoretiska och praktiska förutsättningar som kan leda till kunskaper hos blivande pedagoger inom estetiska lärprocesser. Detta gör att betydelsen av estetiska lärprocesser för barns möjlighet att utvecklas mångsidigt kan förloras. Syfte Syftet med denna studie är att studera om barns uttryck under en skapande process, när de möter fingerfärg varierar i relation till olika bemötanden från en pedagog. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ forskning, med en mini etnografiskansats som metod. Deltagande observationer och ljudinspelning används som verktyg för att kunna studera om barns uttryck i den skapande processen varierar i relation till olika bemötande från pedagoger. Två grupper barn från en yngre barnavdelning på en förskola deltar i studien. Resultat Resultatet visar på vikten av att som pedagog kunna variera sitt bemötande under barns skapande process. Dessa olika bemötande hos pedagogen är; det uppmärksammande, det uppmuntrande, det utmanande och det undvikande. Pedagogers kunskap när det gäller materialet som barnen får möta, barns tidigare erfarenheter, barns utvecklingsnivå och bekräftelsens betydelse, visar sig vara förutsättningar för att kunna inta dessa olika bemötanden.

SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete och sitt förhållningssätt kring mångfalden i utbildningen med fokus på regnbågsfamiljer. Frågeställningarna som valts ut för att syftet ska besvaras är: Hur beskriver pedagoger sitt arbete med att synliggöra mångfalden i förskolan med fokus på regnbågsfamiljer? Vad anser pedagoger att det kan bli för konsekvenser om mångfalden i förskolan inte tas tillvara på? I studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med pedagoger ifrån HBTQ– certifierade förskolor. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån hermeneutiken. Resultatet visade på ett arbetssätt där pedagogernas förhållningsätt var i fokus. Vikten av att reflektera över material, miljön samt språkbruk visade sig vara gynnsamt för inkluderingen av regnbågsfamiljer i utbildningen. Resultatet påvisade även olika konsekvenser av att inte inkludera regnbågsfamiljer i utbildningen samt de positiva konsekvenser som det medför. Resultatet belyser betydelsen av att redan i förskolan arbeta med att bryta normer i samhället.

The purpose of this study is to show how opportunities for influence and participation through parenting in preschool, where parents have different cultural background than Swedish, is constructed by preschool teachers and preschool directors. The present study is based on a quality approach with semi-structured interviews as a method. Four preschool-teachers and two preschool directors were interviewed. I interviewed the informants about how they reason about parental cooperation and what opportunities for influence and participation the parents with different cultural background have. The results of the study show that preschool teachers and directors have a conscious attitude towards cultural diversity. Communication difficulties and lack of knowledge about the preschool´s assignments emerged as the elements that make collaboration more difficult. The result, however, shows creativity, strong will and cultural openness among other qualities of preschool teachers and directors. They have developed an intercultural perspective, though to varying degrees. Employees with different cultural and linguistic backgrounds are appreciated from both preschool-teachers and the directors. Their presence, linguistic and cultural knowledge facilitate the work of collaboration. The study also shows that parents have chances to participate, while their influence is limited to preschool survey and PTAmeetings. The preschool teachers, however, hope that parenting cooperation would be expanded with the help of the Schoolplattform.