<p>I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.</p><p>Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser. De skillnader som gjordes på könen anser vi inte vara medvetna utan något som pedagoger ”bara gör” under dagens alla aktiviteter. De flesta förskolor i landet arbetar med genus, vissa mer uttalat än andra. Vi anser genuspedagogik vara ett viktigt ämne att arbeta och problematisera kring för att stärka barns självbild och självförtroende.</p>

<p>Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag. Detta tankesätt ska genomsyra hela dagarna, varje dag och inte på förbestämda tider. Studien genomfördes med intervjuer med sex stycken förskollärare och en projektledare som har arbetat många år som förskollärare. De senaste fem åren har hon arbetat med utvecklingsarbete inom förskolan. Studien utfördes på tre olika förskolor. Två är kommunala och en ett personalkooperativ. Studien är utformad med halvstrukturerade frågor så att spontana följdfrågor kunnat ställas beroende på respondentens svar.</p><p>All litteratur i undersökningen speglar att barns inflytande är viktigt för deras utveckling och att övning ger färdighet gällande deras rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla medborgare har sina lagliga rättigheter och skyldigheter. De som är medvetna om dessa har lättare att agera i olika situationer (Boverket 2000). Ferm (1993) tar upp att vuxna är förebilder, både hemma och i skolan, därför är det viktigt att föregå med gott exempel och lär barnen genom handlingar i olika situationer. Barnen behöver få känna att de verkligen är någon och att det de gör och säger har en betydelse för andra människor. Det kan leda till att mobbning och vissa mänskliga beteenden minskar.</p><p>Undersökningens frågor baseras på vad demokrati är för förskollärare samt hur de ser på barns inflytande. Om barnen får påverka i verksamheten och i så fall vad och hur.</p><p>De resultat som framkommit av studien är att den kommunala förskolan Oxen arbetar mer aktivt med ämnet och de andra som i större eller mindre utsträckning utövar ”falsk” demokrati bland barnen. Det beror inte på någon illvilja utan på att Oxen har arbetat mer aktivt med tankesättet under flera år medan Kräftan och Lejonet nyss kommit igång med arbetssättet. Viljan att arbeta mer med barnens inflytande finns dock hos alla respondenter, mer eller mindre. Arbetssättet som Oxen använder sig av har inte blivit beskrivet i litteraturen som används i undersökningen. Sara som arbetar på Kräftans förskola kom på sig själv under vår intervju att när hon hörde sig själv prata kom hon på att barnen egentligen inte alls blir så hörde som de trodde. Hon anser att de behöver lyssna mer på barnen och att de har idéer att ta vara på. Just nu tar de vuxna alla initiativ. Hon tyckte liksom de andra det var lätt att allt går på rutin. Slutsatserna som dragits utifrån studien är bl.a. att pedagogernas tankesätt, förhållningssätt och medvetenhet har betydelse för att arbeta demokratiskt. Är man engagerad och har ett positivt tankesätt är förutsättningarna större för en fungerande verksamhet.</p>

<p>Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?</p><p>För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder. Detta gör det viktigt att belysa hur lite teknik det finns på våra förskolor, trotts att lärare anser det vara viktigt för barnen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fenomenet mobbning förekommer i låg ålder. Detta baserades på enkätfrågor ställda till tio pedagoger i förskolan och intervjuer med två pedagoger i förskolan. Undersökningarna visade att pedagogerna inte ser det som mobbning i förskola utan ser det som exkludering eller ofrivillig utanförskap. De ansåg även att det finns viss skillnad mellan pojkars och flickors mobbning och att åldern spelar en viss roll i hur den eventuella mobbningen ter sig. Några av pedagogerna ansåg även att de inom förskolan finns nära barnen hela tiden och därför kan förekomma mobbningen. De påstår också att man inom förskolan arbetar med moral, etik, värdegrund och gruppkänsla.</p><p>Nyckelord: Exkludering, förskolan, mobbning och utanförskap.</p>

<p><p>Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet.</p></p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus. För att fånga barns delaktighet i Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi utgått från att delaktighet uttrycks genom barnsyn, demokrati, pedagogisk dokumentation samt miljö. Efter genomförd studie har vi funnit att delaktighet kommer till uttryck genom pedagogernas människosyn, pedagogernas barnperspektiv, barns valmöjligheter, kommunikation, dokumentation och reflektion, åldershomogena grupper, tillgänglighet i miljön, miljön som den tredje pedagogen, ett aktivt lyssnande samt barngruppens betydelse. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi har barns delaktighet stor betydelse för förskolans verksamhet.</p>

<p>Syftet med vår studie är att titta närmare på hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barnens läs- och skrivutveckling. Genom att vända oss till förskollärare och lärare mot yngre år fick vi ta del av deras skrivna berättelser. I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder.</p><p> </p><p>Pedagogernas berättelser visar att högläsning och rim är vanligt i arbetet. Fokus i berättelserna ligger på att läs- och skrivaktiviteterna ska ske på ett lustfyllt sätt. Pedagogerna beskriver även att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande läsningen och skrivningen. De menar även att det är viktigt att uppmuntra barnen till att skriva både genom att skriva av text samt att pseudoskriva. I berättelserna fann vi att pedagogerna i meningsfulla sammanhang ska göra barnen uppmärksamma på skriften i barnens miljö.</p><p> </p><p>Pedagogerna menar i sina berättelser att neddragningar i förskolan kan bidra till att aktiviteter med läsande och skrivande blir lidande. Även förskolans tradition att inte lära barn att läsa innan skolstart samt brist på kompetensutveckling inom området försvårar.</p><p> </p><p>Forskningen börjar mer och mer enas om att det är av vikt att arbeta med både ljudmetoden och helordsmetoden. Vi fann dock i vår studie att pedagogerna inte arbetar så mycket med den fonologiska medvetenheten som forskningen förespråkar, men att det nämns att detta arbetssätt förekommer.</p><p> </p><p>Idag forskar man mer ur ett sociokulturellt perspektiv där samspelet är i centrum i lärandet. Forskningen säger att förskoleåldern är den tid som är mest betydelsefull i barnets lärande. Därför bör pedagogerna redan då arbeta medvetet för att stimulera den kommande läs- och skrivutvecklingen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att få uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda på deras uppfattningar om lek och lekande. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lärande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frågorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.</p><p>I analysen av vårt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt att barnen lär sig mycket av att leka. Det visade även att leken får stor plats i deras verksamheter. Angående pedagogernas roll i och till lek visade resultatet på att det är skillnad i deras delaktighet i barnens lek och hur de resonerar kring det.</p><p>Utifrån vår bakgrund och vårt resultat menar vi att det är viktigt att leken får stor plats i verksamheten och att den är beroende av hur pedagogerna förhåller sig till lek. Det är även av betydelse att pedagogerna skapar miljöer för ett lustfyllt lärande genom lek eftersom för oss är lek en betydelsefull och viktig del i barns utveckling och lärande.</p>

<p>Syftet med studien är att i förskolan studera leksakers roll i den kommunikation som formas mellan barn och pedagoger och utifrån ett genusperspektiv urskilja yttrandet av värderingar som leksaker ger upphov till. Som metod väljer vi att observera med hjälp av videoinspelningar och som stöd till dessa använda observationer utförda med penna och papper. Resultatet visar bland annat att leksaker har en stor roll i kommunikationen eftersom pedagoger använder leksaker för att fånga barns intressen och att leksaker på olika sätt främjar en dialog med barn. Det visar även att pedagoger styr barns val och tillämpning av leksaker och gärna knyter dessa till verkligheten och det rådande genussystemet. Våra slutsatser blir att leksaker är redskap för kommunikation och används av pedagoger för att yttra och förmedla värderingar kring könsroller och könsmönster samt att vidare forskning ytterligare kan belysa leksakers roll för den kommunikation som skapas mellan barn och pedagoger i förskolan.</p>

<p>Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.</p>