<p>Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-åringar kan se ut på ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på lärande och har även utgått från litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga ämnena. Studien bygger på intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfälle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa såväl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen. Vår undersökning synliggör att pedagogernas val av undervisningsform, Lärandets akt, såväl som deras val av de material som barnen får tillgång till och det språk som pedagogerna använder, påverkar barnens möjligheter att skapa kunskap om de naturvetenskapliga fenomen som undervisningen syftar till, Lärandets objekt. I denna studie använder sig pedagogerna av avbildande eller utforskande undervisning och barnen får med dem upptäcka fenomenet i sig eller representationer av fenomenet. Dessa val påverkar huruvida undervisningen ger barnen bra möjligheter till ett lärande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där barnen t ex ska få skapa egna teorier innan de möter de vetenskapligt sanna.</p>

<p>Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt. Pedagogerna beskriver en förändring över tid i sitt förhållningssätt som har sin botten i egna erfarenheter, både personliga och inom yrket, vidareutbildning och i en förändrad syn på barn i samhället. Vår slutsats är att pedagoger på förskolan har en viktig roll att spela i barns samspel på förskolan, och att det kan ses som ett förebyggande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv att lägga tonvikt vid detta.</p>

<p>Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer. Det som gynnar majoritetsbarn gynnar även minoritetsbarn. Av informanternas svar framstår tydlighet, upprepning, variation och trygghet som viktiga faktorer vid arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska. I de båda förskolorna är pedagogerna medvetna om modersmålets betydelse vid inlärning av ett nytt språk. För att stimulera barnets kunskaper i modersmålet arbetar de på olika sätt. I den ena förskolan använder pedagogerna och barnen sitt modersmål i verksamheten medan man i den andra förskolan försöker höja statusen på språket genom att intressera sig för barnets språk. De uppmuntrar även föräldrarna att hjälpa sina barn att utveckla sitt hemspråk genom att läsa och tala med barnen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att uppmärksamma attityder till Teknik hos förskollärare, lärare, skolledare och näringslivsrepresentanter och försöka ta reda på tänkbara orsaker bakom dessa attityder för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med ämnet. Den forskningsfråga jag kommer att försöka besvara lyder: – Hur ser några ”tidigarelärare” förskollärare och representanter från näringslivet på barns tidiga möten med Teknik? De empiriska data som studien bygger på kommer från 83 enkäter och 2 intervjuer. Enkäterna besvarades av 28 förskollärare, 30 lärare och 25 anställda i näringslivet. Intervjuerna hölls med en person ur ledningen på ett större företag och en skolledare. Analysen av datan skedde genom att jag jämförde svaren med varandra, delade in dem i grupper och sedan jämförde dem igen. Allt detta för att se mönster och hitta skillnader och likheter mellan svaren. Studien visar att de flesta informanterna anser att Teknik är ett viktigt ämne i skolan även om åsikterna varför det är viktigt skiljer sig åt. Även när barnen bör börja med Teknik har informanterna skilda tankar kring. Informanterna var ganska överens om att våra attityder påverkade utbildningen i Teknik. Personer med egen teknisk utbildning hade en något mer positiv syn på Tekniken i skolan än de utan utbildning i Teknik.</p><p>The aim of this study is to se and note attitudes to technology among pre-school teachers, teachers, the school management and employees of the commercial and industrial life and trough that try to discover conceivable causes behind these attitudes to find possibilities and difficulties with the work of technology in pre-school and the early years of the education. The following research question was used to try to discover this: -How do some teachers in the early years, pre-school teachers and exponents of the commercial and industrial life se on children's early meetings whit technology? The empirical data is provided by 83 questionnaires and 2 interviews. The questionnaires where answered by 28 pre-school teachers, 30 teachers and 25 employees of the commercial and industrial life. The interviews were held whit one person from the management of a big company and whit one person from the school management. The analysis of the data was made by comparing the answers to each other and categorise them into groups and then compare the answers again to try to find patterns, similarities and differences between them. The study shows that according to the persons concerned technology is an important subject in school even if the standpoints on when children shall start to learn technology are unequal. The persons concerned is mostly of the believe that our attitudes towards technology influence on the education in the subject, even if some don’t think its matter. The persons concerned with own technology education had a slightly more positive view on the subject than the persons without own education in technology</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften. Slutsatser för denna studie är för det första att det förekommer en blandning av olika ledarstilar i både förskolan och skolans tidigare år och en sådan kombination av ledarstilar kallas för ett situationsanpassat ledarskap. För det andra kan man se att lärarens personliga förhållningssätt utgör en viktig del i dennes ledarskap. </p>

No description available.

<p>Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.</p><p>Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.</p>

<h1>Abstract</h1><p>Titel: ”- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.” - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan.</p><p>Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica Holmgren</p><p>Typ av arbete: Examensarbete (15 Hp)</p><p>Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle</p><p>Datum: December 2008</p><p> </p><p> </p><p>Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?</p><p>I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken <em>ska</em> ingå i verksamheten. Hur får man den här ekvationen att gå ihop?</p><p>Som metod för studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer. Våra informanter var sammanlagt fyra pedagoger från två olika förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Vi var två intervjuare vid varje intervju för att en av oss skulle kunna uppmärksamma reaktioner hos informanterna som inte registrerades i ljudupptagningen.</p><p>Resultatet visade att pedagogerna hade kunskap om musikens betydelse för barns utveckling. De visste vad som krävs för att förmedla musiken på ett lustfyllt sätt som gör det meningsfullt för barnen. Men de använder trots detta minimalt med musik i verksamheten. Studien visade även att det finns en utbredd osäkerhet inför musikaktiviteter bland pedagoger i förskolan.</p><p> </p><p>Nyckelord: Musik i förskolan, pedagogers osäkerhet, musikalitet, musikaktivitet     </p>

No description available.

<p>Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger tänker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgång om de områden som är relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att främja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att få kunskap om pedagogers uppfattning om detta ämne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan är kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det är viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen. Detta för att barnen har ett behov att uttrycka sig genom skapande aktiviteter och för de yngsta barnen utgör skapandet ett språk och ett kommunikationsmedel. Enligt respondenterna är några av bild- och formskapandets positiva egenskaper att det främjar barnens utveckling, genom att barnen tränar både grov - och finmotorik och koncentration, samt att de får en större kroppsuppfattning genom kreativa aktiviteter. Respondenterna anser också att barnens skapande går hand i hand med leken och att dessa gagnar varandra i denna lärandeprocess. De menar också att skapandet kan fungera som en socialt pedagogisk aktivitet där barnen lär sig av varandra och lär sig att samarbeta. I resultatet framkommer att respondenterna är eniga om att pedagogen utgör en viktig roll i barnens skapande. De menar att pedagogens roll är att locka, stötta och utmana barnet i processen och ge barnet möjlighet att utveckla sina egna idéer och kreativitet.  Genom att lära känna olika material och tekniker kan sedan barnen fördjupa sig i sitt skapande på egen hand. Respondenterna anser att det är själva processen i skapandet som är det betydelsefulla, inte vad det blir för resultat. Detta ger barnet både självkänsla och kunskap att bygga vidare på. I resultatdiskussionen knyter vi samman vad litteratur och forskning anser om ämnet tillsammans med resultatet och våra egna reflektioner.</p>