Grunden till undersökningen ligger i behovet i att barn ska kunna kommunicera med varandra för att gå vidare och utvecklas i samhället. Literacy fogar samman olika delar i kommunikationen som människor gör med varandra då denna studie avgränsar sig i läsning och skrivning. Syftet med den här studien är att undersöka vilken metod förskollärarna använder i sitt arbete med literacy i förskolans praktik och mer specifikt literacy kopplat till läs- och skrivinlärningen. Frågeställningen lyder på följande vis: hur beskriver förskollärarna sitt arbete med literacy - i att skriva och läsa i förskolan? Metoden för den här undersökningen var enkäter som skickades per e-post, detta för att få ett brett upptagningsområde bland förskollärare. Undersökningen är gjord i en medelstor svensk kommun bland deras förskollärare. Enkäten är studiespecifik och utformad efter den tidigare internationell forskning som är hämtad från olika delar av världen. Studien innefattar ett sociokulturellt perspektiv som är den teoretiska utgångspunkten för denna undersökning. Studien visar att förskollärare har olika metoder som de använder för att utveckla barnen i literacy som exempelvis boksamtal, förskolläraren läser och diskuterar böcker tillsammans med barnen. Även miljöns utformning med att göra läs- och skrivmaterial tillgängliga utvecklar barns literacy. En slutsats jag drar är att förskollärarna lyfter fram miljön och böckers betydelse för barns literacyutveckling inom läs- och skrivande.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom vill vi skaffa oss kunskap om vilket material som används i arbete med dessa barn vid språkutveckling. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och kvalitativa intervjuer används för att kunna besvara på vårt syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med sju pedagoger dvs. fyra förskollärare och tre barnskötare, i två olika kommuner i Stockholms län. Det sammanställda resultatet visar att alla förskolor använder olika verktyg/redskap som exempelvis TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), böcker på olika språk, sånger och ramsor samt bilder för att tydliggöra det dagliga arbetet för både flerspråkiga barn och barn som inte har kommit så långt i sin språkutveckling. Med hjälp av olika verktyg/redskap underlättar pedagogerna för barnen att kunna kommunicera både med varandra och med de vuxna i förskolan. Vidare visar studien att pedagogernas roll har stor betydelse för arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med denna studie var att forska kring hur synen är på männen i förskolan, ett ämne som fortfarande kan kännas spänt och olustigt att prata om då folk både vill få in fler män i förskolan men samtidigt är rädda för att något otäckt, exempelvis pedofili ska drabba barnen. Tidigare forskningar i ämnet har gjorts kring manlighet och kvinnlighet medan denna studie fokuserar mer på själva mannen som person. Det råder stor brist på material i ämnet från föräldrarnas perspektiv och därför kommer vår forskning att fokuseras mest kring detta. Genom enkäter och intervjuer har vi samlat in materialet och analyserat dem med genusperspektiv för att lättare se skillnader och likheter till tidigare forskning. Resultatet pekar på att trots ett jämställdhetstänk, där kvinnor och män har lika mycket att bidra med, lever vissa könsstereotypiska mönster och roller vidare i vår vardag.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet undervisning i förskolans verksamhet, vilka skillnader som kan urskiljas mellan den aktuella Läroplanen för förskolan och den Läroplan som kommer gälla från juli 2019 samt vilken uppfattning förskollärarna har till undervisningsbegreppet. Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi utförde åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Studiens teoretiska grund bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på en osäkerhet i tolkningen av begreppet undervisning hos förskollärarna i studien, en förändrad samhällssyn i skrivningarna i den revideringen av läroplanen och att förskollärarna ser positivt på den tydlighet som speglas i den reviderade Läroplanen för förskolan. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att inför det förändrade uppdraget kan reflektioner leda till bättre samförståelse i arbetslagen och därmed minska osäkerheten samt förbereda arbetslagen för det kommande undervisningsuppdraget i förskolan.

Denna studie är gjord i förskoleklass inom ämnet bild för att generera kunskap om hur riktad bildundervisning kan påverka barns utveckling av färdighet förmåga och förståelse för bildskapande. Studien tar avstamp i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och teori om den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1998) och syftar till att problematisera en vanlig förekommande bild av att riktad undervisning i estetiska ämnen kan störa barns kreativa inre utveckling. Den metod som används i studien är inspirerad av interventionsstudiens upplägg. Interventionen bestod av de 26 målarstunder med riktad undervisning och handledning. I studien ingick 49 barn från två klasser. Interventionerna genomfördes i grupper om 10-13 barn per gång. Varje barn i klass A målade tillsammans med en undervisande pedagog sju gånger och klass B vid sex tillfällen. Empirin består av bilder från de 26 målarstunderna, utskrivna texter från fem av dessa tillfällen, samt en samtalsintervju med pedagogerna på skolan. Studiens resultat visar att en bildpedagog som bedriver riktad undervisning där nya tekniker och material presenteras, kan ha en betydande roll för att barns utveckling av färdigheter i att hantera nya tekniker inom bildskapandet. Studiens resultat visar också exempel på hur barn på olika sätt kan använda sina nya färdigheter för att utveckla sin egen och andras kreativitet.

I det här självständiga arbetet ville vi få mer kunskap kring hur TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation) kan användas som ett medierande redskap samt hur TAKK kan främja barn som är i behov av kommunikativt stöd. Vi valde att utgå från det sociokulturella perspektivet då vi har valt att ta reda på mer kring hur TAKK kan användas som ett medierande redskap. Empirin har hämtats genom kvalitativa intervjuer som vi sedan har sorterat, kategoriserat och analyserat i vårt arbete. Resultatet visar att TAKK används som ett medierande redskap för att främja barns olika behov av stöd för att kunna kommunicera.

Denna studie jämför uppfattningar om barngruppens storlek, det pedagogiska uppdraget och arbetssituationen hos waldorfpedagoger och kommunalt anställda förskollärare. Barngruppernai förskolan har växt de senaste decennierna, och frågan är alltjämt aktuell i samhällsdebatten. Den svenska förskolan anses hålla en hög kvalitet internationellt, men samtidigt är förskolläraryrket ett av de riskyrken som befinner sig i toppen för stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. Verkligheten är dock komplex och fler faktorer än barnantal påverkar upplevelsen av kontroll över sin arbetssituation, vilket studien belyser i jämförelsen mellan respondenter från de olika verksamhetsformerna Waldorf och kommunal förskola (allmän förskolepedagogik). Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare inom Waldorfpedagogikens verksamhet respektive kommunal verksamhet uppfattar möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag i relation till barngruppens storlek. Metoden som använts är kvalitativ metod, med intervju som redskap. Metoden ger förutsättningar att få syn på hur en grupp förskollärare tänker och ser på just sin situation kopplat till ämnet. Studien representerar alltså inte yrkesgruppen utan de respondenter som ingår i studien. Tidigare forskning som redovisas här består av artiklar som handlar om förskollärares upplevelser av stress i relation till sitt yrke, samt barngruppens storlek och dess betydelse i förskolan. Dessa forskningsfält ger en samlad bild av stress i relation till barngruppens storlek. Resultatet visar att barngruppens storlek inverkar på möjligheten att påverka sin arbetssituation samt utföra sitt pedagogiska uppdrag hos förskollärarna i studien i högre utsträckning än hos waldorfpedagogerna. Samtidigt styr även andra påverkansfaktorer den samlade bilden av den egna arbetssituationen, vilka också ges plats i resultatet.