Studiens syfte är att undersöka förskollärares skildringar av arbetet med flerspråkighet på förskolan. I den här kvalitativa studien har vi valt att använda semi-strukturerade intervjuer som metod och studiens resultat har analyserats baserat på den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer det att förskollärarnas största utmaning är deras brist på erfarenhet och kunskap men också att resurserna inte alltid är tillräckliga. Förskollärarna beskriver TAKK (tecken som stöd) och bildstöd som en naturlig del av förskolans dagliga verksamhet och kompletterande tillägg. Kroppsspråk är också en metod som används när andra metoder inte riktigt räcker till. Studiens slutsats är att förskollärare använder olika metoder för att främja barns språkliga utveckling vid måltiderna.

Syftet med studien var att skapa förståelse för förskollärares uppfattningar av det kompensatoriska uppdraget i relation till teknikundervisningens såväl som deras förhållningssätt till teknik och teknikämnet i sig. Vidare syftar arbetet till att åskådliggöra hur barns förhållningssätt till teknik kommer till uttryck i undervisningssituationer. För att samla in empiri till studien använde vi oss av ljudinspelning, anteckningar och observationer tillsammans med fem förskollärare och deras respektive barngrupp. Genom dessa metodval kunde vi därmed synliggöra barnens och förskollärarnas erfarenheter av och sätt att framställa teknik. Vidare använde vi oss därefter av semistrukturerade intervjuer och även där användes ljudinspelning. Detta för att ytterligare synliggöra hur förskollärarna framställer det kompensatoriska uppdraget i relation till teknikinnehållet i undervisningen.Det inspelade materialet från observationerna och intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkter; sociokulturella teorin samt en del av variationsteorin. Inledningsvis visar resultatet att förskollärarna uppfattar teknik på olika sätt. Dessa olika sätt var teknik som problemlösning i samband med de mäktiga fem vilket bland annat består av det lutande plan, hjulet, kilen, hävstången och skruven. Teknik har även uppfattas i relation till fysik samt tekniska artefakter. Resultatet visar även att barnen uppfattar tekniska artefakter med hjälp av förskollärarnas framställning av de mäktiga fem. Barnen sätter de tekniska artefakterna i relation till deras vardag. Samspel och interaktion med andra och de tekniska artefakterna i barnens vardag anses vara betydelsefullt för deras utveckling och lärande. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget innefattar flera viktiga aspekter för att barnen ska ges möjlighet att erfara och skapa förståelse för vad teknik kan ingripa, både inom och utanför förskolans kontext. Dessa aspekter är deltagande, samspel och att utgå från barnens erfarenheter och intressen vid planering av undervisningsaktiviteter.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om förskolepersonalens arbetssätt och förhållningssätt med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats för att genomföra 10 semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på mångkulturella förskolor i fyra olika kommuner i Sverige. I denna studie har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen använder olika metoder och strategier för att stötta flerspråkiga barn med ett annat modersmål än svenska. Till exempel beskriver förskollärare att de i arbetslaget använder TAKK-tecken, bildstöd, polyglutt och kroppsspråk för att kunna utveckla flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det lyfts också att förskolepersonalen anser att det är en fördel att det finns flerspråkiga personal som arbetar på förskolan. Studiens slutsats visade att förskollärare verkar aktivt för att hjälpa barnen med språkutveckling och inkludera alla barns språk i förskolan.

Den pedagogiska måltiden är ett outforskat område i förskolan. Måltiden i förskolan bedrivs på olika sätt eftersom det inte finns tydliga riktlinjer framskrivna i förskolans styrdokument på hur undervisningen ska bedrivas. Måltiderna utförs minst tre gånger per dag i förskolan. Måltiderna är något som sker utan att det inte finns ett läroplanens mål kopplat till denna rutinsituation. Studien tar reda på hur de intervjuade verksamma pedagogerna i förskolan ser på den pedagogiska måltiden. Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna förhåller sig till måltidspedagogik i förskolan.  Metod  Studien är narrativ och utarbetad från en kvalitativ metod baserat på ett sociokulturellt perspektiv. Insamlingen av material skedde med semistrukturerade intervjuer från verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna genomfördes med tio verksamma pedagoger där hälften var förskollärare och hälften barnskötare.  Resultat  I resultatet framkommer det att det finns en osäkerhet bland pedagogerna angående vad en pedagogisk måltid innebär. Pedagogerna upplever i dagsläget att det är en tolkningsfråga.  Intervjuade pedagoger menar dock att om det hade varit framskrivet som ett av läroplanens mål, hade det inte varit en osäkerhet kring ämnet. Medan ett fåtal intervjuade ansåg att det spelar en roll. Måltiden hade då blivit en karaktär med ett pedagogiskt inslag. Samspelet som sker i måltiderna är viktigt och att barnen lär av varandra i måltiderna anser samtliga intervjuade främja interaktionen mellan barnen. Även omsorg är ett viktigt ord att belysa i den pedagogiska måltiden anser pedagogerna. De flesta pedagoger påstår att det ändå får in mycket ämne i måltidssituationen som exempelvis matematik, teknik samt bland annat sociala relationer.

Måltiden har alltid funnits och sett olika ut och i förskolan är måltiden en återkommande aktivitet. Många barn äter flera mål om dagen på förskolan, måltiden kan vara en plats för omsorg, lärande och social interaktion. Syftet med vår studie är att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte måltiden används av pedagoger i förskolan. För att möjliggöra detta har vi använt en etnografisk metod där vi har observerat och samtalat med pedagoger samt studerat miljön på en förskoleavdelning i Västra Götalands kommun. I vår analys har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och använt specifika analysbegrepp, vilka är scaffolding, artefakter, mediering och appropriering. Resultatet i studien visar att måltiden innehåller många olika arenor. Vi har sett att måltiden är rutiniserad och innehåller regler och rutiner som pedagogerna har bestämt vilka barnen behöver anpassa sig efter. Måltiden kan även ses som en arena ur ett pedagogiskt perspektiv där både lärande om olika ämnen ingår så som matematik och hållbar utveckling, men också lärande om och med sinnena och smakupplevelser.

Att kunna förstå och göra sig förstådd är en av de viktigaste byggstenarna i ett barns framtida utveckling. Det är när barnet kommunicerar med sin omgivning på olika sätt som lärandet tar fart. Syftet med denna studie är att skapa en bredare och djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med alternativa eller kompletterande metoder när det kommer till kommunikation, det vill säga hur pedagoger arbetar med AKK (alternativ kompletterande kommunikation). Studien har baserats på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data kring hur bildstöd används. Analysen av studiematerialet sker enligt ett sociokulturellt perspektiv. En paraplyterm förskolan jobbar kring är AKK som många gånger kombineras med TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och som de senaste decennierna utvecklats till att användas som en naturlig del i verksamheten, främst med bildstöd. Forskning har visat att där AKK används i den dagliga rutinen utvecklar barnen snabbare sin förståelse för omgivningen och kommunicerar tydligare. Men studien visar också på att det behövs mer utbildning och förståelse i hur och varför bildstöd används. Tidigare var bildstödet ett pedagogiskt instrument för att hjälpa barn med någon form av svårighet att kommunicera med sin omgivning på ett bra, enkelt sätt, till att nu vara en naturlig del i förskolans verksamheter. Mer forskning behövs också för att på ett bredare vetenskapligt sätt undersöka hur/om bildstöd fungerar som ett vetenskapligt bekräftat arbetssätt med barn i olika stadier av sin utveckling, att förstå och kommunicera.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med bygg och konstruktion i förskolan samt hur de resonerar utifrån materialets betydelse för bygg och konstruktion. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som undersökningsmetod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer.   Studiens resultat visar att både aktiviteter och eventuell planering inom bygg och konstruktion i förskolan i största utsträckning grundar sig på barnens inflytande och intressen. Vidare pedagogernas tankar om förutsättningarna för att planera och arbeta med bygg och konstruktion i förskolan. Resultatet visar också vilket material som finns tillgängligt hos de intervjuade pedagogerna. Exempelvis så hade samtliga pedagoger tillgång till klossar, lego och någon form av återvinningsmaterial. Resultatet sammanfattar också hur pedagogerna resonerar om de olika materialen och deras betydelse för bygg och konstruktion i förskolan. / The purpose of this study is to examine how teachers are working with build and construction in preschool. Further how they reason on the basis of material importance for build and construction. Theoretical basis of the study is of the socio-cultural perspective and research method used qualitative semi-structured interviews.   The result of the study shows that activities and any planning of build and construction in the surveyed preschools, to the greatest extent were based up on the children´s influence and interests. Further it shows the teachers thoughts on the prospects for planning and working with build and construction in preschool. It shows what kind of materials the interviewed teachers had access to. For example, all teachers had access to blocks, Lego and some form of recycling materials. The result also shows how teachers reason on the basis of material and it´s role in working with build and construction in preschool.

<p>Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?</p><p>Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.</p><p>Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.</p><p>Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren.</p> / <p>This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum.</p><p>Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers.</p><p>The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines.</p><p>Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om att undervisa naturvetenskap i förskolan gällande fysikfenomenet densitet i en learning study. Frågeställningarna som behandlas i studien är:  Vilka aspekter av densitetsbegreppet är kritiska för barnens förståelse?  Hur kan learning study som modell användas för att synliggöra undervisningsinnehållet? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i fenomenografin, variationsteorin och utvecklingspedagogiken. Studien vilar på en kvalitativ ansats och utgår från en anpassad learningstudymodell i syfte att bryta ned lärandeobjektet densitet till undervisning. Learningstudymodellen används för att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material. Metoden som används för datainsamling är videoobservation, fältanteckningar samt semistrukturerade barnintervjuer. Studiens resultat visar att i koppling till de föreställningar barnen i studien gav uttryck för var: färg, storlek, vikt, material, flytförmåga samt egenskaperna: vingar, simma och drunkna, kritiska aspekter i lärandeobjektet densitet. Studiens resultat visar även att learningstudymodellen kan vara ett stöd för förskollärare i undervisningen av lärandeobjektet densitet. Vidare visar studien hur förskollärare systematiskt kan variera, bryta ned, anpassa och undervisa densitet i en learning study. Avslutningsvis visar studiens resultat att en kritisk aspekt hos lärandeobjektet densitet är att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material.