Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet? Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan. Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under. Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren. / This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum. Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers. The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines. Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.

Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige.   Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan. 1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studie undersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet för förskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger till grund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorin bygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och sociala praktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälp av analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på våra frågeställningar. Resultat och analys struktureras genom att vi redovisat de olika roller vi funnit i texterna. Där är också citat uttaget från de båda styrdokumenten. Efter varje roll följer en analysdel. Resultatet visar att pedagogens roll i förhållande till barnen är att inspirera, vårda, lyssna på barnen, fostra, stödja/hjälpa, främja lärande samt stimulera och utmana. Dessa roller skrivs fram i båda styrdokumenten. Vi kan dock se att rollerna skrivs fram på olika sätt och där betoningen av omsorg och trygghet läggs vid i det Pedagogiska programmet för förskolan medan barns kognitiva utveckling fokuseras i Läroplanen för förskolan. I det Pedagogiska programmet för förskolan utgår man också från utvecklingspsykologiska teorier om barn där kunskap om barn är framträdande för att kunna möta barn på ett bra sätt och är till stor vikt i utformandet av förskolan. Vi har också sett en förskjutning från fokus på gruppen som helhet i det Pedagogiska programmet för förskolan till fokus på individen i Läroplanen för förskolan när det gäller kunskap och lärande. Resultatet visar vidare att det inte framträder någon entydig barnsyn i de olika texterna. Vi kan i de båda tyda en barnsyn med utgångspunkt i barns behov av vägledning och omsorg och en barnsyn med utgångspunkt i det aktiva barnet. Dock är barnsynen med utgångspunkt i det aktiva barnet mer framträdande i Läroplanen för förskolan och barnsynen med utgångspunkt i barns behov av vägledning och omsorg mer framträdande i det Pedagogiska programmet för förskolan.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn på surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt då det är en primär metod för att få fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade någon plan på hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut. Det visar sig även att pedagogerna saknar en arbetsplan och kompetens för att använda surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna lyfter tidsbrist som en bidragande faktor till att arbetet inte utvecklas som de önskar. Slutsatserna blir att surfplattan som införskaffades för två år sedan ännu inte har blivit implementerad i den dagliga verksamheten. Enligt min undersökning saknas det både kontinuitet och arbetsplan i arbetet med surfplattan. / The study is an investigating of a municipality’s work with implementations of tablet computer in preschool, and the pedagogues’ experience of the new technique. In the study the pedagogues’ experiences of the tablet computers are illuminated. Quantitative interviews were used to receive the required information, since it is a principal method applicable for this study. The result shows that the municipality did not have any plans for how the work with the tablet computers in preschool was going to proceed. It is also obvious that the pedagogues don’t have the competence nor the work plan to use the tablet computer as a pedagogical tool. The pedagogues are mentioning lack of time as a contributory factor in the matter. The conclusion is that the tablet computer, obtained two years ago, has not been implemented in the daily work. There is a lack in both continuity and work plan when it comes to the tablet computer according to my study.

No description available.

Informations och kommunikationsteknologi, som förkortas IKT, och digital kompetens kommer få större plats i förskolans läroplan igenom läroplansremiss (VT18), där det är krav på användning av IKT. Studien som genomfördes är en analys av tio intervjuer gjorda med förskollärare om deras avdelningars tillgångar till IT-artefakter, förskollärarnas digitala kompetens samt deras förberedelse inför de nya kraven som kommer i den reviderade läroplanen. De olika situationerna för IKT i förskolan som undersöktes var: Fri lek, styrd aktivitet, temaarbete och administrativt arbete. Intervjuerna som genomförts gav data som kodades baserat på olika definitioner som digital kompetens och digital literacy.Forskare som Ola Erstad (2010) skriver att digitala kompetens behövs av barn och unga för att kunna kommunicera och utnyttja de digitala arenor som de deltar i. David Buckingham (2015) tycker att det behövs entydig definition av digital literacy för att kunna samtala och utveckla digitalt användande i relation till skolan. Användningen av IKT i vardagen skiljde mellan förskollärarna. Det berodde på flera faktorer varav en av dem var hur tillgänglig IT-artefakterna var och pedagogernas kunskaper om användandet av IKT.Sonia Livingstone (2012) artikel om fördelar med IKT i skolan tar upp begreppet digitala klyftor. Livingstone lyfter fram digitala klyftor påverkar barns lärande. Livingstones bok (2009) visar på att tillgång till IT-artefakter påverka barns digitala kompetens. Bristen på tillgång och kompetens resulterar i att det blir en mätbar skillnad i användandet av IKT.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder läsaktiviteter för att stötta barns språkutveckling i förskolan. Studien baseras på nio förskollärarnas resonemang utifrån semistrukturerade intervjuer med fokus på både analoga och digitala läsaktiviteter. Teoretiskt ramverk förstudien är det sociokulturella perspektivet och detta har tillämpats för analysen avempirin. Resultatet visar på att analoga läsaktiviteter användes mer än digitalaläsaktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Vanligast är att arbeta medläsaktiviteter i temaarbete och läsvilan för att skapa sammanhang och dialogmellan vuxna och barn. Läsaktiviteter bidrar till att väcka barns läslust och berika literacy utvecklingen. Digitala läsaktiviteter i undervisningen skapar även möjligheter för barns delaktighet i kunskapssökande. Slutsatser som dras är att förskollärares didaktiska val är viktiga för språkstimulerande läsaktiviteter. Det finns utmaningar i att genomföra läsaktiviteter anpassade för alla barn, spontana läsaktiviteter samt digitala läsaktiviteter. Förskollärarna beskriver en osäkerhet och kunskapsbrist av digitalaverktyg.

Att barn idag får diagnoser i tidigare ålder är något som blir mer och mer vanligt och att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har autism var därför något som intresserade oss. Studiens syfte är att undersöka pedagogernas arbete, hur de arbetar för att stimulera och stödja barn med autism i verksamheten. Vi har valt att skriva studien utifrån pedagogernas perspektiv då pedagogernas arbetssätt och bemötande av autistiska barn är en viktig del för deras trygghet och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod och det insamlade materialet har vi fått genom intervjuer och relevant kurslitteratur som vi tillsammans sammanställt och analyserat. Vi har använt oss av ett sociokulturellt och fenomenologisk perspektiv för att titta på och analysera studiens empiri.Resultatet visar att pedagogerna ute i verksamheten arbetar aktivt med miljön samt de pedagogiska verktyg som behövs för att strukturera upp verksamheten så den passar för barn med autism. Men det finns en frustration bland pedagogerna när det kommer till att få tiden att räcka till då ett barn med autism kan vara resurs och tidskrävande.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien är att ta reda på vilket syfte pedagogerna har med upplägget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. Våra frågeställningar är: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och påverkar verksamhetens planering? Dessa frågor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera våra data utifrån styrdokumenten och begreppet didaktik. I resultat- och analyskapitlet kopplar vi även empirin till tidigare forskning om små barns lärande, kvalitet i förskolan och planering av förskoleverksamhet. I vår studie har vi bland annat uppmärksammat en problematik med dessa pedagogers planering i förhållande till små barn och föräldrars inflytande.

Studiens syfte är undersöka hur förskollärare arbetar med nedskräpning i naturen tillsammans med barnen. Det är en kvalitativ studie som har genomförts. Frågeställningarna är följande:Hur får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar om nedskräpning från förskollärarnas synsätt?Hur arbetar förskollärare med nedskräpning för att göra barnen delaktiga? Resultatet visar att förskollärare synliggör barnens tankar genom samtal med barnen samt fångar spontana tillfällen när de ser att det skräpas ner i naturen. Förskollärarna gör barnen delaktiga genom att låta de bestämma vad de ska göra med skräpet. Antingen återvinna eller hitta på något med det exempelvis skräpkonst.