• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1130
  • 7
  • Tagged with
  • 1137
  • 337
  • 263
  • 257
  • 217
  • 190
  • 186
  • 186
  • 173
  • 164
  • 162
  • 151
  • 140
  • 138
  • 122
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
271

Sagan som ett tematiskt arbetssätt I förskolan : Simsalabim, I sagans värld kan allt hända / Using fairytales as a thematic method in preschool : Abracadabra, in the world of fairytales everything is possible!

Nielsen, Jessika, Sjöblom, Pernilla January 2017 (has links)
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur sagan används i ett tematiskt arbetssätt i förskolan. Fokus i undersökningen riktar sig mot hur pedagogerna arbetar och deras reflektioner kring de sätt de arbetar på.   Metod Det är en kvalitativ studie med observationer och intervjuer som metod. Två pedagoger observerades under deras gestaltande aktiviteter, dessa pedagoger intervjuades även vid ett senare tillfälle. Även en mediapedagog som tidigare hade arbetat med samma arbetssätt intervjuades.  Resultat Den gemensamma inramningen i att arbeta med samma saga skapar en förståelse för innehållet och förutsättningar för samarbete mellan avdelningar och andra förskolor med samma arbetssätt. Estetiken skapar möjligheter för kommunikation och förstärker sambandet mellan sagan och verkligheten. Pedagogernas individuella gestaltning och kunskaper bidrar till att skapa karaktärer som inspirerar och engagerar barn. Genom pedagogernas gestaltande av sagans karaktärer skapas en speciell relation mellan barn och pedagog. Det finns en förståelse hos barnen för att pedagogen är både sig själv och sin karaktär. Miljön kan skapas både utomhus och inomhus i samspel mellan pedagoger och barn. Miljön används för att förstärka och förankra sagans innehåll. Den fördjupande kunskapsdimensionen bidrar till ett fördjupat och riktat lärande.
272

Lärplattan i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers förhållningssätt till lärplattan, samt barns språkutveckling med lärplattan / Tablets in preschool : A qualitative study of preschool educators’ attitude on tablets, and children’s language development with tablets

Hansson, Madeleine, Johansson, Jennifer January 2017 (has links)
Bakgrund: Studier har visat på att lärplattan är ett komplement som blivit alltmer vanligt i förskolemiljön för barns lärande. Men en viss osäkerhet finns bland många pedagoger huruvida lärplattan kan användas på ett pedagogiskt sätt och huruvida det är skadligt för barnens hälsa eller inte. Kompetensutveckling i användandet av lärplattan är något som efterfrågas av många pedagoger i olika studier som har gjorts. Studier har visat att det finns fördelar med att använda sig av lärplattor i bland annat språkutveckling i och med att det finns appar där barnen kan utveckla förmågor som läsning, skrivning, lyssnade och talande. Då teknologin utgör en stor del av samhället här och nu och säkerligen kommer utvecklas ytterligare framöver, är det viktigt att ge barn möjligheter till att använda teknologin på ett pedagogiskt och utvecklande sätt.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger, gällande barns språkutveckling använder sig av lärplattan. Vi kommer också undersöka pedagogernas förhållningssätt till att använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: Vad anser pedagoger om lärplattan som ett pedagogiskt verktyg? Och Hur använder sig pedagoger av lärplattan för barns språkutveckling? Metod: Studien är genomförd med den kvalitativa undersökningsmetoden fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppsintervjuerna är genomförda på tre olika förskolor i två medelstora kommuner i Västra Götaland. Alla deltagarna arbetade som pedagoger på de olika förskolorna, förutom en person som nu arbetade som förskolechef men som tidigare arbetat som pedagog. Vi använde oss av tre olika artikeltitlar som stimulusmaterial för att få igång diskussioner mellan pedagogerna som deltog i studien. Resultat: Studien visade på flera olika sätt som pedagoger använder lärplattan för barns språkutveckling. I resultatet har det även framkommit att pedagogerna är positiva till införandet av lärplattan då den är en del av barnens och pedagogernas samtid. Pedagogerna såg lärplattan också som ett komplement till exempelvis dokumentation och inte bara som ett verktyg för språkutveckling. En viss rädsla har dock uttryckts bland pedagogerna gällande eventuell strålning som teknologin kan medföra och att användningen av lärplattan bidrar till mer stillasittande lek hos barnen.
273

Läs- och skrivlärande i förskolan.

Engström, Ing-Marie, Björklund, Emma January 2009 (has links)
Syftet med vår studie är att titta närmare på hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barnens läs- och skrivutveckling. Genom att vända oss till förskollärare och lärare mot yngre år fick vi ta del av deras skrivna berättelser. I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder.   Pedagogernas berättelser visar att högläsning och rim är vanligt i arbetet. Fokus i berättelserna ligger på att läs- och skrivaktiviteterna ska ske på ett lustfyllt sätt. Pedagogerna beskriver även att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande läsningen och skrivningen. De menar även att det är viktigt att uppmuntra barnen till att skriva både genom att skriva av text samt att pseudoskriva. I berättelserna fann vi att pedagogerna i meningsfulla sammanhang ska göra barnen uppmärksamma på skriften i barnens miljö.   Pedagogerna menar i sina berättelser att neddragningar i förskolan kan bidra till att aktiviteter med läsande och skrivande blir lidande. Även förskolans tradition att inte lära barn att läsa innan skolstart samt brist på kompetensutveckling inom området försvårar.   Forskningen börjar mer och mer enas om att det är av vikt att arbeta med både ljudmetoden och helordsmetoden. Vi fann dock i vår studie att pedagogerna inte arbetar så mycket med den fonologiska medvetenheten som forskningen förespråkar, men att det nämns att detta arbetssätt förekommer.   Idag forskar man mer ur ett sociokulturellt perspektiv där samspelet är i centrum i lärandet. Forskningen säger att förskoleåldern är den tid som är mest betydelsefull i barnets lärande. Därför bör pedagogerna redan då arbeta medvetet för att stimulera den kommande läs- och skrivutvecklingen.
274

Specialpedagogiskt stöd i förskolan : En bild av förskollärares erfarenhet av specialpedagogiskt stöd

Goobar, Minna, Sandberg, Gunilla January 2009 (has links)
No description available.
275

Fri lek eller planerade aktiviteter? : Pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse / Free play or planned activities? : Teacher`s approach to children’s outdoor play

Nordgren, Hanna, Nordgren, Josefin January 2017 (has links)
Bakgrund: Genom tiderna har utevistelsen haft stor betydelse för förskolan och ses som en självklarhet i verksamheten. Vi pratar idag om att människan behöver komma tillbaka till naturen då vi har märkt att människor vistas mindre i naturen idag. Förskolan får då en betydelsefull roll att ge barnen tillgång till naturen och alla dess möjligheter. Vi har därför valt att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse och vilken roll pedagogerna tar i utevistelsen.    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse på förskolan och vilken roll pedagogerna tar när de är ute med barnen.   Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer. Vi valde att ha två olika fokusgruppsintervjuer för att få ett rikare material och få syn på flera sätt att se på utevistelsen.  Resultat: I vår studie kom vi fram till att pedagogerna anser att det är betydelsefullt med fri lek i utevistelsen, att inte allt blir styrt. På båda förskolorna diskuterade pedagogerna om utevistelsens möjligheter för barns lärande när det exempelvis gäller motorik, delaktighet och upptäckarglädje. Pedagogerna värdesatte högt att skapa aktiviteter och lärtillfällen av spontana händelser. Vidare anser pedagogerna på båda förskolorna att de har en betydelsefull roll i utevistelsen. De ska fungera som medupptäckare och vara närvarande pedagoger.
276

”Kan man klättra upp så kan man klättra ner också” : Hur förskollärare arbetar med grovmotorik i förskolans utemiljö. / ”If you can climb up, then you can climb down too” : How pre-school teachers work with gross motor skills in preschool's outdoor environment.

Lönn, Josefine, Pettersson, Michaela January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att stödja och utveckla barns grovmotoriska utveckling i utemiljön samt hur förskollärarna vill att utemiljön ska användas och utformas så att den bidrar till utveckling inom grovmotorik. Vi har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor och i undersökningen så har vi använt oss av kvalitativ metod.   I studien framkom det att förskollärarna använder sig av både planerade och spontana rörelseaktiviteter. För att barnen ska kunna utveckla grovmotoriken anser samtliga förskollärare att de vuxna bör vara tillåtande vid barnens utforskande av rörelser. Förskollärarna arbetar mycket med motivation och beröm samt att förskollärarna är delaktiga i aktiviteterna för att intresset ska smitta av sig på barnen. Det framkom även att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen får ta hjälp av varandra, men att förskollärarna finns i närheten för att kunna räcka ut en hjälpande hand.  Det framkom också att förskollärarna får använda sig av det som finns tillgängligt i utemiljön, det är bara fantasin som sätter gränser. De berättar även att det är deras egen tid, intresse och planering som utgör möjligheten för utveckling av grovmotorik i utemiljön. De hinder som beskrivs för utveckling av grovmotorik är tiden för planering av aktiviteter, ekonomiska aspekter och personaltätheten.
277

Toddlares inflytande i förskolan : Utifrån förskollärarens perspektiv

Björkman, Marie, Lidholm, Rebecka January 2017 (has links)
No description available.
278

Att göra det osynliga synligt : Barns erfarande av naturvetenskap med digitala verktyg som stöd i lärprocessen / Making the Invisible Visible : Children Experiencing Science with Digital Tools as Support in the Learning Process

Groth, Malin, Segerstedt, Linnea January 2017 (has links)
Studiens avsikt var att få fördjupad kunskap i hur digital teknik kan fungera som verktyg för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Studien baserades på en kvalitativ ansats med ett mindre antal barn som var i åldern fyra och fem. Barnen som medverkade i studien fick utforska vattenmolekylers storlek och rörelse med hjälp av Ipad, digitalt mikroskop och en lek där barnen fick dramatisera vattenmolekylens rörelse. Efter aktiviteterna analyserades barnens förändrade kunskaper gällande fenomenet fasförändring. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg kan fungera som ett hjälpmedel för att utveckla en förståelse för vattenmolekylers storlek och rörelse. Avgörande faktorer för att nå det förändrande kunnandet hos barnen var interaktion med förskollärare samt lärande lekfulla aktiviteter som komplement till de digitala verktygen.
279

"DET GÅR INTE ATT VARA EN ROBOT" : Förskollärares tankar om självreflektion

Hallgren, Petra, Nordung, Ida January 2020 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att skapa kunskap om hur förskollärare ser på begreppet självreflektion, hur de resonerar kring sin egen självreflektion samt vilka konsekvenser detta får för deras yrkesutövning. Den första forskningsfrågan berörde hur förskollärarna ser på begreppet självreflektion, den andra forskningsfrågan behandlade vad förskollärarna berättar om hur och när de själva reflekterar i sin yrkespraktik och den tredje forskningsfrågan handlade om hur förskollärarna i studien uttryckte självreflektionens betydelse för deras yrkesutövning. Studien utgick från åtta kvalitativa intervjuer baserade på ett bekvämlighetsurval. Studiens teoretiska utgångspunkt var teorin om transformativt lärande, i vilken reflektion är en förutsättning för förändring och i förlängningen lärande. Resultatet visade att självreflektion inte är ett vanligt förekommande begrepp i förskollärarnas vardag, men att de ändå anser sig vara självreflekterande i och med att de kontinuerligt ställer sig de didaktiska frågorna vad, hur och varför om sin egen praktik. Förskollärarna är eniga om att självreflektion är en förutsättning för förändring och utveckling av dem själva och verksamheten.
280

"Det är liksom underförstått  skulle jag säga" : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med den pedagogiska utvecklingstiden / “That’s as implied I would say” : A qualitative study about how preschool teachers work with educational development time.

Andersson, Eleonor, Oskarsson, Louise January 2020 (has links)
Studiens syfte är att bidra med kunskap om pedagogisk utvecklingstid och hur förskollärare beskriver att de organiserar och använder den här tiden för att utveckla sin kompetens. Frågeställningarna handlar om vad pedagogisk utvecklingstid innebär för förskollärarna, samt hur förskollärarna arbetar med sin professionsutveckling inom den pedagogiska utvecklingstiden. Studien är kvalitativ och sex förskollärare från fyra enheter i en kommun har intervjuats. I studien har Communities of practies används som teoretiskt verktyg och empirin analyserades med hjälp av abduktion. I resultatet av studien framgår det utifrån förskollärarnas beskrivningar att arbetsuppgifterna inom den pedagogiska utvecklingstiden behöver tydliggöras. Det framgår även, enligt förskollärarna, att det krävs ett professionellt ansvarstagande att föra fram betydelsen av reflektion i det kollegiala arbetslaget för att förskollärarna ska kunna utvecklas inom sin profession och att de gemensamt tar ansvar för utvecklingen av arbetet i förskolan.

Page generated in 0.0263 seconds