Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan. Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar. Den ena var att alla är musikaliska, alla kan känna glädje av musik på ett eller annat sätt, samt att det är ett roligt och användbart verktyg. Det andra var att det krävs god kunskap om musik och fallenhet för sång och instrument för att kunna praktisera musiken i förskolan. Resultatet visade även en koppling mellan en god relation till musik under uppväxten och ett tryggt förhållningssätt till musikanvändandet på förskolan.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer.   Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra. Undersökningen har tagit sitt avstamp ur en bristande kunskap om hur pedagoger säger sig arbeta med barns sociala relationer. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där fokus ligger på att olika sanningar konstrueras mellan människor samt hur människor uppfattar det som sägs. Den metod som studien utgår ifrån är diskursanalys med inriktning på diskursiv psykologi. Undersökningens empiriska material baseras på intervjuer som genomförts på fyra olika förskolor i form av fokusgrupper bestående av två deltagare i varje samtal. Resultatet visar hur pedagogerna talar om olika sätta att stötta barns behov i samspel med andra barn. Viktiga aspekter som har uppkommit är språket och miljön som ses som betydande delar av barns sociala utveckling. I resultatet har det formats olika diskurser som exempelvis Den verksamma pedagogen och Den inkännande pedagogen. De diskurser som formats lyfter upp olika strategier och förhållningssätt hos pedagogerna. Studien avslutas med en diskussion samt en slutsats kring studiens resultat.

I ett samhälle, där flödet av information ibland kan tyckas vara oändligt, måste pedagoger ställa sig frågan om hur nya vägar att nå fram till barnens vårdnadshavare med information om förskolans verksamhets mål och syfte ska hittas. Förskolans läroplan   (Lpfö 98, rev 2010) belyser vikten av att vårdnadshavarna dagligen ska få ta del av denna slags information. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolor samarbetar med barnens vårdnadshavare med specifikt fokus på information om förskolans mål och sätt att arbeta. För att kunna besvara syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka samarbetsformer finns det mellan förskola och vårdnadshavare? När och hur sker informationen om barnens lärande kopplat till förskolans mål och syfte? För att få svar på frågeställningarna antogs en kvalitativ metodanstats. Förskollärare intervjuades enligt en i förhand utformad intervjuguide med  semistrukturerade frågor. Endast förskollärare intervjuades då det är deras erfarenhet av föräldrasamarbete som söktes. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser att det är av stor vikt att skapa en god relation med barnens vårdnadshavare för att samarbetet ska fungera. Att ha en god relation är bra för att skapa olika slags möten där barnens vårdnadshavare kan få information om verksamhetens mål och syfte. Resultatet visar också på att förskollärarna inte skapar dessa möten dagligen men att det är något som samtliga tycker kan förbättras. Att hitta nya vägar och former för hur vårdnadshavare delges information är ett hos förskollärarna ständigt pågående arbete.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor. Den svenskproducerade språkapplikationen Kul med Duffton har haft en central plats i studien.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares föreställningar om hur skriftspråksundervisningen påverkas när språkapplikationer till lärplattor introduceras i undervisningen, samt vilka konsekvenser det får för barns skriftspråksutveckling.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där fem förskollärare som är verksamma inom skolmiljö har intervjuats genom en fokusgrupp. En specialpedagog som deltagit i utvecklingen av Kul med Duffton intervjuades genom en halvstrukturerad intervju. Våra intervjuer har dokumenterats med ljudupptagning och transkriberats. Olika teman som identifierades blev utgångspunkt för analys.Resultat: Vår studie har visat att förskollärarna i studien ser lärplattan som ett verktyg med möjligheter och potential inom skriftspråksundervisningen. Förskollärarna påpekade emellertid att det innebär flera utmaningar att etablera lärplattan i skriftspråksundervisningen. De uttryckte en önskan att applikationerna bör vara anpassningsbara för att fungera bra för individanpassad undervisning. Tillgången till endast en lärplatta utgör ett hinder för att verktyget ska kunna ta plats i deras skriftspråksundervisning. Andra utmaningar som lyftes är att lärplattan är för många fortfarande ett nytt verktyg och det skulle krävas planeringstid för att bekanta sig med det samt tid för att välja ut lämpliga applikationer. Förskollärarna lade stor vikt på gruppens betydelse och det sociala samspelet i deras skriftspråksundervisning. Därmed innebär lärplattor en viktig utmaning för dem att hitta fungerande gruppkonstellationer. Det poängterades även att alla barn inte intresserar sig för lärplattan eller för applikationer som är utformade som spel. Hur lärplattan och applikationerna introduceras i undervisningen blir således en viktig aspekt att ta hänsyn till.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning. I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad. Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch. I dialog med barnen visade en del förskollärare att de använde dukningen och måltiden som ett stöd för att vidga barnens matematiska begreppsbildning och intresse för matematik. I dessa situationer framkom det att samtliga förskollärare medvetet använder adekvata matematiska begrepp, ger uttryck och förklarar för barnen de begrepp och ord som uppkommer i vardagen.

Syftet med detta arbete är att undersöka några utvalda föräldrars kännedom om förskolans läroplan men också i vilken utsträckning de känner till dess innehåll. Dessutom är syftet också att undersöka vad de tänker kring begreppen omsorg, fostran och lärande och hur dessa värderas i relation till förskolan. Enkäter till och intervjuer med föräldrar utgör det empiriska material som besvarar följande frågeställningar: Känner föräldrarna till att förskolan har en läroplan, och i vilken utsträckning känner de till innehållet i den, samt hur värderar och tolkar föräldrarna begreppen omsorg, fostran och lärande? Vår undersökning visar att föräldrar såväl har kännedom om förskolans läroplan som dess innehåll, liksom att de tycker den är viktig då den utgör en tydlig struktur för förskolan. Likaså visar undersökningen att föräldrar värderar omsorgsbegreppet högst av dessa tre ovan. Omsorgsbegreppet likställs med trygghet, trivsel, tillit och fysiskt omvårdnad. Begreppet lärande kopplas av föräldrarna samman med skolan i den meningen att lärande i förskolan inte får bli för mycket skola, liksom det sätts i relation till färdigheter kopplat till ett område, exempelvis att kunna räkna eller kunna färgerna. Vad det gäller begreppet fostran kopplas detta främst samman med att förskolan kan ses som en arena för social gruppfostran.

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar på förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar på förskolor utan uttalad genusinriktning ser på genuspedagogik, samt på vilka sätt dessa olika verksamheter kunde påverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omständigheter finns svårigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsätt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger på ett ifrågasättande av rådande normer och en syn på kön/genus som konstruerat och därmed något föränderligt. Inom feminismen eftersträvas en bredare syn på genusfrågorna, något som den här studien står bakom. Studien genomfördes på två olika typer av förskolor där pedagoger intervjuats om sin syn på genuspedagogiskt arbete. Den ena typen av verksamhet hade en inriktning mot genuspedagogik och den andratypen av verksamhet hade ingen uttalad inriktning mot genusarbete. Däremot valdes samtliga pedagoger utifrån deras genusmedvetenhet. Pedagogerna intervjuades med hjälp av en kvalitativ och halvstrukturerad intervjumetod med syfte att få erfarenhetsbaserade och djupgående svar. I resultatet framkom att pedagogernas arbete med genuspedagogik är beroende av den verksamhet och den situation de befinner sig i. Påverkansfaktorer så som samarbete med föräldrar och tidsbrist framkommer som starka. Vidare visades en gemensam syn på att barn influeras av genuspedagogiskt arbete. Några av de sätt pedagogerna trodde att detta skedde på var genom barnens självkänsla och deras inställning till olikheter. Slutsatser som framkom av studien var att det genuspedagogiska arbetet som undersökts framstår som splittrat och handlingsutrymmet tycks variera och vara bundet till situation och miljö.

Syftet med denna studie har varit att öka våra kunskaper om förskollärares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat på hur förskollärare beskriver att TAKK används på samlingar, hur TAKK används i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn på samlingarna. Ett fjärde fokus har varit på hur TAKK, enligt förskollärarna, påverkar barns med DS språk, kommunikation och kunskapsutveckling. För att samla in data till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört åtta intervjuer med förskollärare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fått utbildning av TAKK via habiliteringen. Våra respondenter har arbetat olika länge med barn med DS, vilket leder till att de har olika erfarenheter av TAKK. I studiens resultat framkom det att TAKK används under samlingar, andra aktiviteter och andra situationer med barn med DS, med syftet att TAKK inkluderar barn med DS och även övriga barn på avdelningen.  I situationer som de övriga barnen anser vara roliga används TAKK. Vidare visar studiens resultat att TAKK påverkar barns med DS utveckling av språk, kommunikation och kunskap positivt.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar. Observationerna och intervjuerna visade att under den fria leken får barnen samspela och samarbeta samt lösa olika konflikter tillsammans med förskollärarna. Slutsatser från studien är att förskollärarnas roll är väldigt viktig i barns fria lek för att det är förskollärarna som uppmuntrar och stödjer barnen genom att ge olika förslag till barnen under den fria leken.

Studiens syfte är att undersöka förskolelärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet, analysera de utmaningar lärarna möter i arbetet och hur förskollärarna kan samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. Studiens forskningsfrågor var: I) Hur ser förhållningssätten ut hos förskollärare vad gäller språkutveckling hos flerspråkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelärarna i arbetet med språkinlärning och språkutveckling hos flerspråkiga barn? och III) Hur kan förskollärarna samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling? För att genomföra studien använde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lärare hade en mycket positiv inställning till flerspråkighet medans två lärare hade en lite mer negativ inställning. Det var framför allt tre svårigheter som blev tydliga i studien; I) föräldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrävande och III) svårigheter vid inskolning. Konkret visar studien att flerspråkiga barns möjligheter att utveckla sitt modersmål och det svenska språket samtidigt kan vara bunden till lärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet. Då förskollärarnas förhållningssätt avspeglar deras praktik påverkar även detta barnen. Studien visar också att de utmaningar som förskollärarna möter i vardagen är väldigt typiska men att dessa svårigheter också kan vara kopplade till förskollärarnas förhållningssätt och praktik.