No description available.

<p>Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna.</p><p> </p><p>Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi.</p><p> </p><p>Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod. Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning där barnen var ett och två år gamla. Nio barn samt fem förskollärare har deltagit i undersökningen.</p><p> </p><p>Resultatet visar att det skiljer sig mellan olika pedagoger och olika situationer då det gäller barns inflytande. De situationer som observerats är samling, fruktstund, lunch, fri lek samt utevistelse. Vid oplanerade situationer såsom fri lek och utevistelse visar resultatet att barnen får större utrymme till att göra egna val samt till att vara delaktiga. Vid av pedagogen planerade situationer såsom samling är inflytandet mer begränsat, dock skiljer det sig här mellan olika pedagoger. Vid lunchen har barnen stor möjlighet att göra egna val både när det gäller vad de vill äta samt vart de vill sitta.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten.</p><p>I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga.</p>

<h2>Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats. Av studiens resultat framgår att pedagogerna anser att materialet är intressant och lärorikt och att det lämpar sig för förskolan men även förskoleklass och skolan. Att barnens tankar i viss mån förändrades framgår av analyserna av intervjuerna. En annan slutsats av studien är att pedagogernas syn på naturvetenskap och lärsituationer kan variera beroende på vilket teoretiskt perspektiv de utgår ifrån.</h2><p>                                                                           </p>

<p>Syftet med studien var att vinna kunskap om språksamlingar i förskolan/förskoleklass. Genom videoobservationer har jag undersökt hur en språksamling går till i praktiken utifrån pedagogens agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid fyra tillfällen, och där har videokameran fungerat som ett hjälpmedel. Resultatet i studien visar att pedagogens agerande och förhållningssätt i stor grad påverkar hur och vad en språksamling innehåller samt hur samlingen går till i praktiken. Jag har i studien analyserat det insamlade materialet utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning och språkliga koder. Resultatet utifrån dessa begrepp blev att det var vanligast att pedagogerna använde sig utav en stark klassifikation och inramning, vilket innebär att det är hon som styr över vad samlingen ska innehålla samt hur den ska gå till. Pedagogen använder sig oftast utav en utvecklad kod när hon pratar med barnen, dock visade resultatet att det mestadels var pedagogen som pratade medan barnen lyssnade.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar barns motoriska förmåga på tre olika förskolor, utifrån ett MUGI-test. Vårt syfte var att undersöka om det går att utföra ett MUGI-test på femåriga barn.<strong> </strong>Vi har observerat barnen som utförde övningar i MUGI-testet. Vi har kommit fram till ett resultat, som vi sedan har diskuterat och analyserat.<strong> </strong>Resultatet visar att nästan alla övningar är för svåra för barnen att genomföra, därför blir vår slutsats att MUGI-testet inte går att genomföra med femåringar på grund av att de inte kommit så långt i sin motoriska utveckling.<strong></strong></p>

<p>Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid. Utifrån barnens svar har fem pedagoger blivit intervjuade för att få fram hur de arbetar med begreppet tid och deras definition av ordet tid. Resultatet av undersökningen visar att barn har mycket mer kunskap, erfarenhet och tankar om tid än vad någon av de intervjuade pedagogerna var medvetna om. Pedagogerna sätter även en gräns för hur långt barnens kunskap eller erfarenheter ska sträcka sig, på grund av att pedagogerna själv anser att vissa saker är för abstrakta för barnen.</p>

<p>I förskolan sker det dagliga möten mellan föräldrar och pedagoger där övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska föräldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett utvecklingssamtal ska gå till, men syftet är att pedagoger och föräldrar för en gemensam dialog där en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den här undersökningen är att jämföra hur föräldrarnas förväntningar överensstämmer med det material som förskolorna använder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett utvecklingssamtal. En kvalitativ studie har genomförts genom att ett frågeformulär, en såkallad self-report, skickades ut till föräldrar på två olika förskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. De insamlade self-reports jämfördes sedan med tre olika samtalsunderlag som används inför eller vid utvecklingssamtal inom förskolor i samma kommun. Resultatet visar att föräldrarna vill få information om sina barns utveckling, sociala samspel, förskoleverksamhet samt huruvida deras barn är i behov av stöd. Samtalsunderlagen uppfyller till viss del föräldrarnas förväntningar, samtidigt som studien visar att underlagen har vissa brister.</p><p> </p>

<p>Bakgrund:</p><p>Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.</p><p>Metod:</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.</p><p>Resultat:</p><p>Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.</p>

No description available.