Abstract The Government´s guidelines found in the curriculum for pre-schools, recommend that music should be an important resource for children. To stimulate children´s language is also an important part of this curriculum. It is every teacher`s proffessional duty to ensure that these guidelines are followed. Language is of unparallel importance in assisting an individual to grow and to function within a society. In my work about music and languages in pre-school the purpose is to investigate how the studied teachers use music to stimulate of children`s developmt in language. An interesting aspect of the study is also the teacher`s own interest in music, as this can affect how the teacher works with music within pre-school activities. Four pre-school teachers at the same pre – school, whom all work with children aged three to five years old, were interviewed. The interviews were structured on questions about music and languages in regards to the children in pre-school, and the responses of those interviewed were recorded on cassette.The investigation shows that all the teacher`s use music more or less daily within the activities in the pre-school, and they feel that music stimulates language development, first and foremost when it comes to nursery rhymes, as the rhytm in these make it easier to learn and remember. Two of the selected teachers who work at the same department use music several times each day in some way, while the other selected teachers who work in another department sing each day with the children, but they focus more on the language itself than on music. One of the teachers works with music to order to develop language skills, and also other things, through planned work with music as the central medium. She is also the one who has the deepest knowledge and experience of music. The other teachers in my survey did not as much have a plan in the work with music to further language development but saw music as a beneficial method to be used with other methods. My research discovered that the teachers saw music to be fun way to learn that this in turn influenced children to feel the same and to learn. When it is fun to learn the teachers felt that the children found it easier to learn. Keywords: music with children, languagedevelopment, rhytm, teachers influence.

No description available.

Abstract Titel: ”- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.” - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan. Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica Holmgren Typ av arbete: Examensarbete (15 Hp) Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud Söderlund Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle Datum: December 2008     Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna? I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken ska ingå i verksamheten. Hur får man den här ekvationen att gå ihop? Som metod för studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer. Våra informanter var sammanlagt fyra pedagoger från två olika förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Vi var två intervjuare vid varje intervju för att en av oss skulle kunna uppmärksamma reaktioner hos informanterna som inte registrerades i ljudupptagningen. Resultatet visade att pedagogerna hade kunskap om musikens betydelse för barns utveckling. De visste vad som krävs för att förmedla musiken på ett lustfyllt sätt som gör det meningsfullt för barnen. Men de använder trots detta minimalt med musik i verksamheten. Studien visade även att det finns en utbredd osäkerhet inför musikaktiviteter bland pedagoger i förskolan.   Nyckelord: Musik i förskolan, pedagogers osäkerhet, musikalitet, musikaktivitet

The intention with this research was to examine teachers´ thoughts about how they work in pre-school with the children concerning the body and it's different in scientific concepts. If and how teachers´ emphasizes scientific concepts concerning the body in their activities, what they regard as most important and why they consider this to be important for small children to know and what do Lpfö-98 say according to the way to work with science?!     The material for the research has been collected through qualitative interviews with five teacher´s in pre-school.    The result shows that most of the teachers´ in pre-school regard education of the body and it´s concepts as a natural element in the daily activity. The criteria for teachers´ thoughts around this education are: the children's interests, the teachers´ own competence and interests and the importance of giving the children a full view about the body from the start.   The teachers´ consider knowledge about the body and its functions important because the body is one of the most important tools that the children have. Therefore they try to include both planned and spontaneous teaching in their daily activities.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger tänker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgång om de områden som är relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att främja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att få kunskap om pedagogers uppfattning om detta ämne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan är kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det är viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen. Detta för att barnen har ett behov att uttrycka sig genom skapande aktiviteter och för de yngsta barnen utgör skapandet ett språk och ett kommunikationsmedel. Enligt respondenterna är några av bild- och formskapandets positiva egenskaper att det främjar barnens utveckling, genom att barnen tränar både grov - och finmotorik och koncentration, samt att de får en större kroppsuppfattning genom kreativa aktiviteter. Respondenterna anser också att barnens skapande går hand i hand med leken och att dessa gagnar varandra i denna lärandeprocess. De menar också att skapandet kan fungera som en socialt pedagogisk aktivitet där barnen lär sig av varandra och lär sig att samarbeta. I resultatet framkommer att respondenterna är eniga om att pedagogen utgör en viktig roll i barnens skapande. De menar att pedagogens roll är att locka, stötta och utmana barnet i processen och ge barnet möjlighet att utveckla sina egna idéer och kreativitet.  Genom att lära känna olika material och tekniker kan sedan barnen fördjupa sig i sitt skapande på egen hand. Respondenterna anser att det är själva processen i skapandet som är det betydelsefulla, inte vad det blir för resultat. Detta ger barnet både självkänsla och kunskap att bygga vidare på. I resultatdiskussionen knyter vi samman vad litteratur och forskning anser om ämnet tillsammans med resultatet och våra egna reflektioner.

I förskolans uppdrag ingår att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet är att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lärandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var därför att urskilja faktorer som pedagoger erfar påverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som påverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget. Analysen utgår från en fenomenografisk forskningsansats. En utgångspunkt för fenomenografin är att det sätt på vilket människan tar itu med problem speglar och förändrar förståelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs. Möjligheten att få insikt i människors erfarande är beroende av att ord och andra uttryck tolkas. Data av intresse är språkliga redogörelser och observationer. De insamlingsmetoder som valdes var audioinspelning av fokusgruppssamtal/intervjuer, fältanteckningar i samband med deltagande observation samt videoinspelning av situationer i vilka barn utforskar matematik. De transkriberade fokusgruppssamtalen/intervjuerna bearbetades med hjälp av Giorgios analysmodell och analyserades sedan med hjälp av begrepp hämtade från fenomenografin. Analysen visar att pedagogerna erfar att omsorgen tar så mycket tid i anspråk att man har svårt att hinna med lärandeuppdraget. Analysen visar också att möjligheten att urskilja den matematik små barn utforskar är som störst när arbetet organiseras i små grupper, att man inte alltid kan organisera arbetet som man vill och att orsaken är organisatoriska brister och brister vad avser intern information i kombination med mängden uppgifter och barngruppens storlek. Utöver detta visar analysen bland annat att möjligheten att se barnens matematiska utforskande kan öka med mer matematisk kunskap och fler matematiska begrepp och att man behöver någon form av fortbildningsinsats som tillför kunskap och begrepp. Eventuella fortbildningsinsatser bör dock sättas in efter en analys av var behoven finns. Detta eftersom fel insatser/insatser på fel nivå kan motverka sitt syfte.

Syftet med denna studie är att synliggöra om förskollärarna upplever upplever några skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av läroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har någon inverkan på dessa val. Studien behandlar även om yrkesidentiteten har förändrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskolläraren använder sig av inom ämnet matematik. Genom att först göra en textanalys av läroplanen för förskola (Lpfö98) och läroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans läroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat använda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt är nio stycken, fyra som är verksamma i en stor stad och fem som är verksamma i glesbygden. Under studiens gång har vi ständigt använt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan. Resultatet för denna studie visar att förskollärarna inte upplever förändringar inom sina metodval inom ämnet matematik dock anser de att sin yrkesidentitet har förändrats med det förtydligade ansvaret som förskollärarna fått i och med den reviderade läroplanen.

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sångtexter. Den har även analyserat vilken kunskap förskollärarna säger att de tror sångtexterna förmedlar och hur mycket de använder sig av sången i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts på olika förskolor, och analyser av nio sångtexter har gjorts.Frågeställningarna var: Vilka matematiska begrepp finns i de sångtexter barnen möter på förskolan? Vilka kunskaper säger pedagogerna i förskolan sig tro att sångtexterna ger barnen? Hur mycket använder sig pedagogerna av musik och sång i verksamheten? För att få reda på vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sångerna så analyserades sångtexterna och olika ”kategorier” undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och längd, form och räkneord. I intervjuerna framkom att barn lär sig väldigt mycket när de sjunger enligt pedagogerna. Alla pedagogerna var överens om att barnen lär sig språk och matematik genom att sjunga. Studien kom fram till att på avdelningarna där de intervjuade pedagogerna arbetar sjunger man varje dag, både spontant och inplanerat. / This study is about what kind of mathematics children in preschool encounter in song lyrics. The study has focused on what kind of knowledge preschool teachers think that the song lyrics conveys and how much they use music during the day. In the study three qualitative interviews were conducted with teachers at different preschools, and nine lyrics were analyzed. The research questions are: What mathematical concepts do children meet in song lyrics in preschool? What knowledge do teachers say they believe that the song lyrics convey to the children?How much do the teachers use music and song in their work? To find out what kind of mathematics there was in the music, lyrics were analyzed and different “categories” were found. These were: spatial perception, time, weight and length, shape and numbers. From the interviews it was concluded that teachers believe children learn very much when they sing. All teachers agreed that children can learn language and maths from song. The study concluded that in the preschool groups where the interviewed teachers work they sing every day, both spontaneously and according to schedule.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan utifrån Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade läroplanen fokuserar mer på matematikinnehållet än tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollärare arbetar med matematik utifrån den reviderade läroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollärare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollärarna utgår från den reviderade läroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer på matematik. Därutöver visar resultatet att förskollärarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsätt kring matematikområdet. De förskollärare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och inställning till matematik är de som mest belyser och poängterar vikten av att barn får tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan. Undersökningen visar vikten av att förskollärare är medvetna och har en positiv inställning till matematik för att alla gemensamt i arbetslaget ska kunna sträva mot samma mål och därigenom skapa goda förutsättningar för barnens matematiska förståelse.

Syftet med vår undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tänker kring musik, utifrån aktuell forskning och läroplan, för att främja yngre barns språkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollärare på olika orter i södra Sverige. Förskollärarna som intervjuats arbetar med barn i åldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade på att musiken används på varierande sätt på förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sångsamlingar, men även spontant i vardagen av både barn och vuxna. Utifrån resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att musiken är viktig för språkutvecklingen, gemenskapen i gruppen samt att de använder musiken för att förtydliga innebörden i bland annat ord och begrepp. Pedagogerna använder förskolans läroplan aktivt och på ett varierande sett, dock syns en brist när det gäller att använda forskning kring musik och språk i verksamheten. I resultatet kan dock en potential till att forskningen skulle kunna användas mer skymtas då de flesta pedagogerna uttryckte att de har viljan, men inte tiden, att sätta sig in i forskning.