I förskolan sker det dagliga möten mellan föräldrar och pedagoger där övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska föräldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett utvecklingssamtal ska gå till, men syftet är att pedagoger och föräldrar för en gemensam dialog där en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den här undersökningen är att jämföra hur föräldrarnas förväntningar överensstämmer med det material som förskolorna använder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett utvecklingssamtal. En kvalitativ studie har genomförts genom att ett frågeformulär, en såkallad self-report, skickades ut till föräldrar på två olika förskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. De insamlade self-reports jämfördes sedan med tre olika samtalsunderlag som används inför eller vid utvecklingssamtal inom förskolor i samma kommun. Resultatet visar att föräldrarna vill få information om sina barns utveckling, sociala samspel, förskoleverksamhet samt huruvida deras barn är i behov av stöd. Samtalsunderlagen uppfyller till viss del föräldrarnas förväntningar, samtidigt som studien visar att underlagen har vissa brister.

No description available.

Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats. Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd. En del förskolepedagoger anser att alla barn i förskolan är i behov av någon form av särskilt stöd.  Några förskolepedagoger anser att det är barn med ett utmärkande beteende som är i behov av särskilt stöd. I undersöknings resultatet framkom det av flera förskolepedagoger anser att det är i det sociala samspelet som det visar sig om barn är i behov av särskilt stöd.

No description available.

Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var därför att ta reda på hur förskollärare arbetar med materialet Matte på burk för att väcka, stimulera och utmana barns utveckling och förståelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare samt observationer av samlingar där man använder Matte på burk kom jag fram till att materialet Matte på burk väcker, stimulerar och utmanar barnens grundläggande taluppfattning under förutsättning att förskollärarna kan göra samlingarna med Matte på burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsättning för detta är att förskollärarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning kräver medvetna förskollärare som får möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptäckande av tal.

I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollärare anser om hur det är att arbeta i en mångkulturell förskola och om den mångkulturella sammansättningen i barngruppen har någon betydelse för hur de arbetar med att nå de pedagogiska målen på förskolan. Intervjuerna gjordes på två olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien är att det inte är något annorlunda med en mångkulturell förskola förutom att det kan uppstå missförstånd på grund av svårigheter med språket. Samtliga förskollärare ansåg det var oerhört givande att arbeta på förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lära sig att alla människor är lika oavsett hudfärg och etnisk bakgrund. Det tycker att det är synd att de inom kommunen väljer att inte fördela de barn som finns som har utländskt bakgrund på flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor. Det skulle skapa en större förståelse för andra kulturer om de valde att göra så anser de.

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala .  Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer. Däremot är inte alla förskolor skyldiga att följa gällande läroplan. De enskilt drivna förskolorna har möjlighet att välja om de vill följa läroplanen men de kan också välja att inte använda den. Då gäller istället riktlinjer som kommunen tagit fram. Resultatet av denna studie blev att det inte var så stora skillnader mellan de icke profilerade kontra de Reggio Emilia inspirerade. Det visade sig istället att det fanns mer likheter än skillnader på synsättet på barns inflytande i de fyra förskolorna som deltog i studien. Likheter som trädde fram i resultat var att de var ense om att för att kunna anta barnperspektiv måste man lära känna barnet som individ och lyssna, detta vare sig de jobbade på en profilerad förskola eller inte. Samtliga tyckte att verksamheten bygger på barnen och deras intressen speciellt vid temaarbeten. Att barnen har inflytande är viktigt och att de har möjlighet att välja aktiviteter på förskolan. Olikheterna handlar om hur de två pedagoger som arbetade på de två icke profilerade förskolor som deltog i studien ansåg sig ha bristande resurser när det gäller personal för att kunna arbeta på det sätt de önskade. En av de pedagoger som arbetade på en Reggio Emilia inspirerad förskola ansåg sig däremot ha tillräckliga resurser i form av personal för att kunna arbeta så som de önskade med bland annat mindre grupper och valmöjligheter för barnen ifråga om både utevistelse och innevistelse. De kunde också arbeta med stationer där barnen själva fick välja aktivitet.

Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen. Denpedagogiska måltiden är ett redskap för pedagogerna som innebär att de kan genomföra enpedagogisk verksamhet i förskolan under hela dagen.

<p>This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children’s play?</p><p>  Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play. In my notional investigation I rely on common sense tradition of the philosophy of ordinary language and I also postulate three values which I state constitutes good play, free consent, respected seclusion and meaningfulness. On my results I base an investigation of the policy document of the Swedish pre-school and an argumentation for the strengthening of the respect towards children’s autonomy and play in the policy as a governing document for the pre-school as an institution. </p> / <p>Den här uppsatsen är en filosofisk undersökning av relationen mellan barn och deras lek. Mitt syfte är att se om barn bör betraktas som autonoma när det kommer till deras lek. Finns det en moralisk barriär mellan dem som leker och det som inte deltar i den? Den frågan är i synnerhet viktig när det kommer till barnets etiska ställning i den svenska förskolan. Hur bör pedagoger och förskolepersonal förhålla sig till barn och deras lek?</p><p>  Genom att analysera begreppen lek och autonomi visar jag att lek är något som är moraliskt värdefullt för barnet och att barnet bör beaktas som autonomt när det kommer till dess lek. I min begreppsliga utredning lutar jag mig mot common sense traditionen i vardagsspråksfilosofin och jag postulerar tre värden vilka jag menar utgör god lek, frivillighet, avskildhet och meningsfullhet. Mina resultat blir till grund för en granskning av den svenska förskolans värdegrund och en argumentation för att respekten för barns självbestämmande och fria lek är något som bör förtydligas i värdegrunden som styrande dokument för verksamheten.</p>