Syftet med examensarbetet har varit att, utifrån kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser på sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet påvisar att respondenterna ser sång och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de både främja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser således att deras roll i sammanhang av det här slaget är av stor vikt.Hur respondenterna ser på sin roll och syftet bakom sången och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende på om arbetet sker i en småbarnsgrupp eller storbarnsgrupp. Pedagogerna som arbetar med förskoleverksamhetens yngsta barn beskriver hur de framförallt sjunger välkända barnsånger för att skapa trygghet och lugn i gruppen. Pedagogerna som arbetar med de äldre barnen lägger däremot vikt vid att, i en musikalisk kontext, stärka det enskilda barnets självkänsla.I undersökningen deltog fyra pedagoger från två olika förskolor i samma kommun, en med stor mångkulturalitet och flerspråkighet samt en med svenskt ursprung som majoritet. Resultatet visar att respondenterna som arbetar i mångkulturella barngrupp betonar hur sång och musik kan både främja och stimulera det enskilda barnets språkutveckling medan de två resterande respondenterna inte direkt berör musikens språkutvecklande aspekter.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten åt alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med föräldrarna så att det blir en god vistelse och stöd för barnet. Särskilt för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn i behov av särskilt stöd behöver bemötas för vem de är och inte för vad de gör. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av särskilt stöd. Vi som blivande förskollärare vill fördjupa vår kunskap i hur vi i vår kommande yrkesroll bör bemöta barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningen som undersökningen har utgått från är: Hur bemöter pedagoger i förskolan barn i behov av särskilt stöd? Som metod har vi valt att utföra en kvalitativt inriktad undersökning. vi har valt att använda oss av både intervjuer och observartioner. Resultatet från tidigare forskning visar att alla barn har behov av stöd och pedagogerna bemöter barnen på olika sätt beroende på vilket behov barnet har. I dagens förskolor integrerar alla barn i barngruppen, även de barn som är i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår undersökning visar att förskolans pedagoger bemöter alla barnen på förskolan likadant, vara sig barnen har en diagnos eller är behov av annat stöd. Vi uppmärksammade däremot att pedagogerna ofta blev fast i speciella diagnoser och pedagogerna inte tänkte på att det fanns andra behov i barngruppen. Vi uppmärksammade utifrån resultatet av vår undersökning att pedagogerna integrerar barn i behov av särskilt stöd med i barngruppen. Förskolorna delar vanligen upp barnen i mindre grupper för att alla barn mår bra av att vara i mindre grupper vare sig barnet är ett barn i behov av särskilt stöd eller inte. på förskolorna som vi undersökte gav pedagogerna exempel på olika arbettsätt för barn i behov av särskilt stöd.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan. Barnets förmåga till empati grundläggs tidigt i samspel mellan barnet och dess föräldrar. Trots detta är förskollärarens fokuserade arbete på barns utveckling av empati till klar fördel för barnet.  Den empatiska förmågan påverkar och skapar gynnsammare förutsättningar för barnets sociala samvaro, bättre konflikthantering, bättre relationer till andra barn och vuxna. Brist på empati kan leda till försvagad förmåga att skapa relationer till andra barn och vuxna, samt kan leda till mobbning eller utanförskap. Det kan även försvåra barnets kommunikation och konflikter barnen emellan blir svåra att reda ut. Den empatiska förmågan utvecklas med fördel genom övningar och samspel i förskolan. Övningarna består t.ex. av rollspel och samspelet i vardagen barn och vuxna emellan kräver närvarande förebilder i förskollärarna, samt uppmuntran när barnet visar god empatisk förmåga till andra barn.

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrättalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och stimuleras till skriftspråksinlärning. Våra frågeställningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftspråkliga aktiviteter? Hur används förskolans miljö för att stimulera skriftspråksutveckling? Vilka redskap använder pedagogerna vid skriftspråksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftspråksutveckling enligt pedagogerna? För att få en välgrundad uppfattning om ämnet har vi genomfört fyra observationer på två olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem år. Vi har även intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade på de observerade avdelningarna. I studien användes en kvalitativ ansats. Studiens resultat har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att barnen samspelade mer med varandra än med pedagogerna. Det visade även att förskolornas skriftspråksmiljö innefattade bokstavspussel, namnlappar och ABC-planscher. Varför används ABC-planscher när resultatet visade att ingen använde dem, de bara fanns där? De redskap som pedagogerna använde var memorykort med barnens namn, bokstäver i olika former och material samt kroppen för att träna ordrytm. För att stimulera skriftspråksutvecklingen tyckte de intervjuade pedagogerna att det var viktigt att ljuda fram bokstäver. Denna upptäckt var förvånande då ljudning är något vi kopplat ihop med förskoleklassens skriftspråksinlärning. Vissa barn har inte så bra finmotorik och för att ta hänsyn till att alla barn är olika användes magnetbokstäver för att underlätta skrivandet. Barnen fick skriva själva på papper och whiteboardtavla för att stimulera skriftspråket. Ett intressant resultat var att samtliga intervjuade talade om att skrivinlärning skedde i de planerade aktiviteterna som t ex samling och skapande vilket motsäger det läroplanen talar om nämligen att lära genom lek.

No description available.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svårt ämne, något som väcker tankar och reflektioner. Jag utgår från att det är viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssätt så att barnens förståelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie är att lyfta fram förskollärarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgå från begreppen språk, material och miljö för att få vetskap om förskollärarens roll. Jag anser att dessa begrepp är så sammanhängande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lärande. Studien är kvalitativ och består huvudsakligen av observationer som metod.  Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna i vardagen sätter ord på matematiska begrepp.  Genom material såsom dataspel, manuella spel, böcker, byggklossar, pärlplatta och även olika Montessorimaterial förbereder förskollärarna en stimulerande pedagogisk miljö för barnens matematikinlärning. Med hjälp av observationer följer förskollärarna barnen för att därmed utifrån barnens intresse och nyfikenhet arbeta vidare med barnens matematiska förståelse. / More and more children experience school mathematics as a difficult subject which arouses thoughts and reflections. I think it is important to pre-school to prepare an approach so that children's understanding of mathematics can extend.  The purpose of my study is to highlight the pre-school teacher's role in the process of mathematics in pre-school. I have every reason to be based on the concepts of language, materials and environment to have the knowledge of pre-school teacher's role. I believe that these concepts are so connected with each other and together form the basis for all learning. The study is qualitative and consists mainly of observations as method. The results of the study show that pre-school teachers usually in everyday life put words on mathematical concepts. Through materials such as computer games, manual games, books, building blocks, pearl-plates and also various Montessori materials pre-school teachers prepare a stimulating educational environment for children's mathematical learning. By using the observations of the children pre-school teachers, thus based on the children's interest and curiosity, help children to make progress in mathematical understanding. Läs fonetiskt   Ordbok

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas. Resultatet visar på att pedagogerna finner förskolemiljön som en bra miljö i sig och att barnen dagligen i verksamheten ges möjlighet att träna det svenska språket vid en rad olika tillfällen. Dels vid styrda lärtillfällen men också under den fria leken. De vardagliga situationerna är ytterligare ett sådant tillfälle som pedagogerna nämner. Det kan tillexempel vara då pedagoger och barn dukar tillsammans och under själva måltiden då barnen får tillfälle till glosträning men också då pedagog och barn spontant samtalar med varandra under dagen. Pedagogerna menar att de själva bidrar genom att arbeta så konkret som möjligt och hela tiden tydliggöra saker för barnen. Dels genom konkret material men även genom att själva vara så tydliga som möjligt för att barnen lättare ska lära. De menar även att de svensktalande barnen och modersmålet har en viktig roll för barn med annat modersmål än svenska och för att de ska utveckla sitt andraspråk.

Sammanfattning   Undersökningen i denna studie handlar om förskolebarns tankar om nederbörd och olika nederbördsformer. Genom kvalitativa intervjuer visas barnens tankar kring nederbörd. I undersökningen intervjuades åtta förskolebarn i åldern tre till fem år.   Resultatet som tolkats visar att barns uppfattning av snö och regn är att det kommer från himlen. Majoriteten av barnen vet att regn är vatten.  De kopplar inte ihop moln med nederbörd. Barnen förstår att is är den fasta formen av vatten men inte att även snö är det. Något barn förstår fasövergången mellan flytande till fast. Att is smälter av värme vet barnen och de förstår att temperaturen har betydelse. Däremot visar barnen inte ett tydligt tecken på att de förstår innebörden i avdunstning med vatten i flytande form som övergår till vatten i gasform. Barnen visar ingen förståelse för fenomenet kondensation.      Nyckelord: förskolan, regn, snö, yngre barn / Abstract   The investigation in this study is about preschool children's ideas about precipitation and different forms of precipitation. Through qualitative interviews shows the children's ideas about precipitation. In the survey interviewed eight preschool children in the aged three to five years.   The result which has been interpreted is that children's perception of snow and rain is that it comes from heaven. The majority of the children know that rain is water. They do not associate clouds with precipitation. The children understand that ice is the solid form of water but not that snow is that. One of the children understands the phase transition between liquid to solid. That the ice is melting in heat understand the children and they understand that the temperature is significant. However the children show no clear signs that they understand the meaning of evaporation, that there is water in liquid form which is put into water in gaseous form. The children show no understanding of the phenomenon of condensation.    Keywords: preschool, rain, snow, younger children

Abstract The purpose of this study is to see how technology is presented in different fictional picture books that are available in preschool. Six fictional picture books that have connection to technology in picture and text have been analysed. In order to show how technology can be made visible in fictional picture books, the relation between picture and text has been analysed through a technology perspective. Furthermore, the pictures and the texts have been analysed separately in order to show what they show respectively in terms of technology. The fictional picture book has a potential to be a basis for making technology visible in preschool, which is a step in a new direction. The obvious is that the fictional picture book is a suitable “teaching material” to make technology visible in preschool. That gives both children and pedagogue a reson to be creative and problem-solver. Keywords: Fictional picture booksanalys, technology in preschool

Jämställdhet i förskolan är ett ämne som är relevant då det står i läroplanen att de som arbetar i verksamheten ska främja jämställdhet (Skolverket, 2010). Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika i förskolans verksamhet och att det inte finns något konkret arbetssätt för att främja jämställdhet. Syftet med undersökningen har varit att ta del av hur fem olika förskollärare säger sig arbeta med jämställdhet i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer och dessa har ägt rum i en mindre kommun i Skåne. Undersökningen har gjorts på fem olika förskolor med en förskollärare från varje förskola. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna har samma uppfattning om vad jämställdhet innebär, att flickor och pojkar ska få samma möjligheter. Det finns vissa traditionella könsmönster i förskolan, förskollärare säger sig arbeta för att motverka dessa.