No description available.

The purpose of my study is to explore which possibilities there are for movement activities and how to use those possibilities. From this study, I will help the pedagogues recognize how to work more or different with movement activities. I have used participant observations and interviews as methods for my study. I did this at one preschool, because it is a development-study. The observations lasted for two weeks and the interviews were made with the majority of the pedagogues at the preschool.   The results of my study showed that the preschool teachers think that movement activities are an important part of children’s lives. Movement activities are all around, because the children often play active games. They have many ideas about what movement is and how to work with it. The pedagogues do not think of their outdoor activities in an educational manner, but they would like to. Most of the activities take place in the yard, which also invites the children to physically active games. The children play much on their own, but appreciate when the pedagogues join them. There are only some planned physical activities, sometimes it includes going to the forest while other activities are planned physical training.

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children. By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality? Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child’s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction. International Child Development Programme, ICDP, Guided interaction has named different ways of interaction. It is based on three dialogues which are divided into 8 themes. Each dialogue is directed to different parts in the interaction. The three dialogues are: The emotional dialogue, the meaning and extending dialogue, and finally the regulatory dialogue. Teachers interact with children, in a positive way of interacting, and often without a thought of why, it is something they just do. What I saw was that the children received positive confirmation of the educators and the operation is built on ICDP’s interaction speciality.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt. Intervjuerna mynnar ut i ett resultat, där författaren delar inde upplevda huvudsakliga syftena till att arbeta med musik i ”Omsorgsrelaterade syften”(exempelvis musik som tröst) och ”Pedagogiska syften” (exempelvis musik för att lära utspråk). Intervjuresultatet påvisar i enlighet med tidigare forskning en efterlysning av detviktiga metasamtalet. Musik upplevs av pedagogerna som en viktig del av barnskänslomässiga utveckling.

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande. Vi vill få syn på hur barn uppfattar lärprocesser de redan har varit med om, och även hur de beskriver sitt framtida lärande. Vi vill ta reda på vilken roll förskolan och förskolepedagogerna har i dessa beskrivningar. Resultatet visar att hemmet, föräldrar och fysisk aktivitet är centrala delar i barnens beskrivningar av sitt eget lärande. Resultatet visar även att förskolan är en plats som barn beskriver att de uppfattat att de har lärt sig något på, men i barnens svar uppges inte förskolan vara en plats där barnen uppfattar att det går att lära sig något de vill. Inga förskolepedagoger nämns i barnens beskrivningar.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på modersmålets betydelse, vilkafördelar och nackdelar det finns med tvåspråkighet samt hur de arbetar med det iförskolan. Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på åtta förskolläraresintervjusvar. Respondenterna fick möjligheten att berätta sin syn och erfarenheter utifråntvåspråkigheten på förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på vad tvåspråkighet är och att deser fler fördelar än nackdelar med tvåspråkigheten. Förskollärarna menar atttvåspråkighet ger tillgång till olika språk, kulturer och erfarenhetsvärldar. De tyckerockså att modersmålet har stor betydelse för andraspråket, och därför är det av stor viktatt barnen får möjligheten att lära sig sitt modersmål redan i förskolan. Förskollärarnasuppfattningar är att barn som kan sitt modersmål också har ett bättre självförtroende ochblir mer trygga i sin identitet. Det som förskollärarna i studien har gemensamt är att de har liknande arbetssätt för attfrämja och stödja tvåspråkigheten i förskolan. Bland annat låna böcker från biblioteket,läsa sagor, förtydliga med bilder och lyssna på musik. Enligt förskollärarna är dessametoder ett bra sätt att utveckla och förstärka andraspråket.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej. Resultatet visar även att tiden upplevs vara en kritisk aspekt i förskoleverksamheter. Pedagogisk dokumentation upplevs antingen vara tidskrävande eller underlättande i verksamheten. En etisk aspekt som lyfts fram är om personalen bör fråga barnen om de vill medverka i dokumentationen eller ej. Med denna studie vill vi ge en fördjupad kunskap om vad det finns för olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation.

De senaste åren är antalet utbildade män i förskoleverksamheten stagnerat runt 3-4%, men det finns fortfarande en strävan, grundad på olika anledningar, att öka detta antal. En av anledningarna är att uppnå förskolläroplanens uppmaning att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Vilka tankar har kvinnliga förskollärare om männen i verksamheten idag? Syftet med studien är att bidra till kunskapandet om kön och jämlikhet i förskolan genom att studera hur kvinnliga förskollärare talar om män i förskolan. Vår avsikt är att synliggöra vilka diskurser som förekommer om män som arbetar som förskollärare. Vi valde att använda fokusgrupper som metod för att uppnå en så öppen karaktär av diskussion som möjligt och därmed upptäcka de förekommande diskurserna hos dem kvinnliga förskollärare. Som analytisk metod valde vi att utgå från diskurspsykologi, som är en gren av diskursanalys, med anledningen att diskurspsykologi riktar sig särskild mot språkbruket i dess sammanhang. Med hjälp av analysen fick vi som resultat åtta olika teman, vilka skapade följande diskurser: diskurs om den kompletterande partnern, exklusivitetsdiskursen, diskurs om barns trygghet, sport och aktivitetsdiskursen, familjeförebildsdiskursen, kompensations diskursen, status- och maktordningsdiskursen och särartsdiskursen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger har för uppfattning kring utevistelseni förskolan och vad de anser om utevistelsens betydelse, utomhusmiljöns erbjudande och deras egnaroll som pedagog. Detta har undersökts genom åtta intervjuer med pedagoger i en kommun i norraSverige där pedagogerna har fått uttryckt sina uppfattningar kring ämnet. Resultaten i studiensynliggör att utomhusvistelsen är högt prioriterad på de förskolor där pedagogerna i vår studiearbetar och att syftet med utevistelsen är att få frisk luft, röra på sig samt att träna motoriken och föratt få tid för den fria leken. Skolinspektionen (2012) menar att det är viktigt att få frisk luft, tränamotoriken och att den fria leken får plats men ser även brister i att detta ofta sker oreflekterat. Istudien framkom av pedagogerna att de inte hade någon planerad aktivitet ute om de inte lämnadegården, pedagogerna såg förskolegården som en plats där fri lek, motorik och social kompetens varlärande fokus. De upplevde också att engagemanget till utevistelsen kunde vara en bidragande orsaktill att man inte hade planerade aktiviteter på gården då de menar att det finns en tradition av attplanerat lärande sker inomhus. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Genus är ett begrepp som både politiker och verksamma förskollärare har svårt att sätta ord på. Förskollärarna är eniga i att det är viktigt att arbeta med genus, men att det är svårt att tolka läroplanen när det kommer till vilket arbetssätt som skall tillämpas. Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares förhållningssätt kring genus samt inomhusmiljöns utformning i relation till könsnormativa synsätt. Detta är en kvalitativ studie som baseras på fem förskollärares berättelser om det verkliga arbetet i förskolan. Inledningsvis togs det bilder på förskolans inomhusmiljö där de sedan fick berätta vad de såg på bilderna. Intervjuerna bearbetade frågor som berörde deras innemiljö, deras tolkning av begreppet genus och könskodade ting samt läroplanens uppdrag. Resultatet visar att genus är ett begrepp som är svårt att definiera, att inomhusmiljön är föränderlig, att det krävs engagerade pedagoger samt att läroplanens tolkningar är oändligt många. Detta analyseras sedan med stöd av litteratur men framförallt med hjälp av Butlers teorier om materialisering och performativitet.