<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Inledning I detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om kunskapssyn och förhållningssätt i förskolan. Vi beskriver utvecklingspedagogikens- och Reggio Emilia filosofins grunder. Materialets betydelse i barnens vardag uppmärksammas och att materialet som barnen möter påverkar deras möjligheter till olika utforskande. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar med förskolans material tillsammans med barnen i de yngre åldrarna, 1-3 år. Studien undersöker också vad pedagogerna uttrycker för tankar/syn om förskolans material. Vidare syftar studien till att jämföra utbudet och tillgängligheten av materialet på Reggio Emilia inspirerade förskolor och traditionella förskolor. Metod I studien har det gjorts schematiska observationer och intervjuer i två traditionella och två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Det har använts både kvalitativ och kvantitativ metod. Observationer gjordes för att få syn på materialutbudet, tillgängligheten av materialet samt vilken interaktion som skedde. För att kunna få tag på förskollärarnas tankar om materialets betydelse för barns lärande har det gjorts intervjuer. Resultat Resultatet visar att det mesta av förskolans material inte är tillgängligt för barnen. Gällande materialutbudet så finns det mest av material som kan användas på ett särskilt sätt, (fast material). Material som går att variera och förändra behöver det finnas mera utav i utbudet för att barnen ska få möjligheter att agera med dessa. Det upptäcktes skillnader i vad pedagogerna på de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna hade för pedagogiska tankar och arbetssätt i mötet med barnen och materialet. På de traditionella förskolorna utgicks det ifrån ämneskunskaper när det valdes material till skillnad från de Reggio Emilia inspirerade förskolor som hade barns kollektiva lärande och lärprocesserna i fokus.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer pedagoger anser påverkar delaktigheten i den fysiska, sociala och pedagogiska miljön i förskolan för barn med hörselnedsättning. Det underliggande syftet är att undersöka vilka strategier pedagoger använder för att göra barn med hörselnedsättning delaktiga. Studien är dels kvantitativ genom enkätfrågor men även kvalitativ med hermeneutisk ansats. Respondenterna består av nio pedagoger som är verksamma i förskolan och som under de senaste tre åren arbetat nära barn med hörselnedsättning. Resultatet har bearbetats i relation till tidigare forskning och annan litteratur i ämnet. I analysen ses resultatet i relation till Imsens (1999) modell av ramfaktorteorin, d.v.s. utifrån faktorer inom de pedagogiska, administrativa, resursrelaterade, organisationsrelaterade ramarna samt ramar som berör barnets individuella förutsättningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att delaktighetsfaktorn behöver finnas inom alla tre områden (fysisk, social och pedagogisk miljö) för att nå bästa resultat. Verksamheten ska anpassas efter barns behov och studiens resultat visar på att det är främst anpassningar i den fysiska miljön som påverkar möjligheten att arbeta för delaktighet i förskolan. Det är svårt att skapa rätt förutsättningar genom enbart anpassningar i den sociala och didaktiska miljön.

No description available.

This essay is a philosophical investigation of the relation between children and their play. My aim is to see if children are autonomous when it comes to their play. Is there a moral boundary between those who take part in the play and those who do not? This topic is especially important when it comes to the moral status of a child in the Swedish pre-school. How should educationists act when it comes to children’s play?   Through an analysis of the notions of play and autonomy I show that play can be understood as something of a moral value to the child and if children should be seen as autonomous when it comes to their play. In my notional investigation I rely on common sense tradition of the philosophy of ordinary language and I also postulate three values which I state constitutes good play, free consent, respected seclusion and meaningfulness. On my results I base an investigation of the policy document of the Swedish pre-school and an argumentation for the strengthening of the respect towards children’s autonomy and play in the policy as a governing document for the pre-school as an institution. / Den här uppsatsen är en filosofisk undersökning av relationen mellan barn och deras lek. Mitt syfte är att se om barn bör betraktas som autonoma när det kommer till deras lek. Finns det en moralisk barriär mellan dem som leker och det som inte deltar i den? Den frågan är i synnerhet viktig när det kommer till barnets etiska ställning i den svenska förskolan. Hur bör pedagoger och förskolepersonal förhålla sig till barn och deras lek?   Genom att analysera begreppen lek och autonomi visar jag att lek är något som är moraliskt värdefullt för barnet och att barnet bör beaktas som autonomt när det kommer till dess lek. I min begreppsliga utredning lutar jag mig mot common sense traditionen i vardagsspråksfilosofin och jag postulerar tre värden vilka jag menar utgör god lek, frivillighet, avskildhet och meningsfullhet. Mina resultat blir till grund för en granskning av den svenska förskolans värdegrund och en argumentation för att respekten för barns självbestämmande och fria lek är något som bör förtydligas i värdegrunden som styrande dokument för verksamheten.

Abstract   Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utsträckning förskollärarna är delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån Batesons kommunikationsteori. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet.   I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgångspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har påvisat att pedagoger både ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, då den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fältanteckningar har använts i studiens empiriska undersökning. Observationerna är utförda på fyra förskollärare som är verksamma på samma förskola i en kommun i södra Sverige. Ett omfattande material har samlats in, analyserats samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning.   Slutsatsen som kan dras är att barns lek stimuleras och utvecklas beroende på hur förskollärarna använder metakommunikation.   Ämnesord: Metakommunikation, förskollärares förhållningssätt, delaktighet, fri lek, leksignaler, förskola

Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat. Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften. Slutsatser för denna studie är för det första att det förekommer en blandning av olika ledarstilar i både förskolan och skolans tidigare år och en sådan kombination av ledarstilar kallas för ett situationsanpassat ledarskap. För det andra kan man se att lärarens personliga förhållningssätt utgör en viktig del i dennes ledarskap.