Syftet med studien är att öka kunskap om förskollärares arbete med surfplattan. Vidare ärsyftet att fördjupa förståelse för faktorer och konsekvenser som förskollärare upplever iarbete med surfplattan. Med frågeställningar i åtanke valde vi att göra en kvalitativanalysmetod i vilken sex förskollärare intervjuades.Studiens resultat visar på arbetet med surfplattan upplevs gynna bland annat barnssamspel. Ytterligare upplever förskollärare att med hjälp av surfplattans lättillgänglighetkan de vara mer närvarande i barngruppen. I resultatet framkommer även ett behov avutbildning för att kunna vidareutveckla i hur surfplattan ska användas. Slutsatsen är attanvändningen av surfplattan och satsningar i de olika kommunerna skiljer sig, men detvisar sig att förskollärarna har positiv inställning till surfplattan.

Denna studie handlar om barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur barns inflytande förstås och genomförs i förskolans verksamhet. Syftet är vidare att särskilt fördjupa kunskapen om hur förskollärare definierar begreppet samt att analysera hur deras arbete relateras till det. Inflytande är ett komplext begrepp och är svårdefinierat. Inflytande är ofta förknippat och ibland förväxlat med begreppet delaktighet. Både tidigare forskning och litteratur är oense om vad inflytande egentligen betyder i relation till förskolan. Det finns ett antal viktiga aspekter och faktorer att ta hänsyn till om barn ska få inflytande. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. I studien genomfördes det sju intervjuer, förskollärarna som medverkade har genom intervjuerna beskrivit vad inflytande betyder enligt dem och hur de arbetar i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna definierar inflytande olika men deras beskrivningar om hur de arbetar är relativt lika. Alla förskollärare menade att det är viktigt att låta barn göra val på förskolan, eftersom det enligt dem främjar barns inflytande. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att förskollärarna måste våga släppa kontrollen om barns inflytande ska bli möjligt, eftersom barns inflytande begränsas när verksamheten är för kontrollerad.

Inledning: Det är många barn idag som behöver förskoleplatser och antalet barn i barngrupperna ökar. Skolverket har riktmärken för att kunna skapa lagom stora barngrupper, det är inget krav utan enbart rekommendationer. Denna studie undersöker pedagogernas syn på stora barngrupper och hur stora barngrupper påverkar förskolan. Syfte: Syftet är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om stora barngrupper och hur det påverkar förskolans pedagogiska verksamhet. Metod: En kvantitativ enkätmetod användes. Metoden möjliggör att få information från fler förskolor och på en större geografisk spridning i Sverige. Resultat: Resultatet visar att många av pedagogerna i förskolorna har en negativ inställning till stora barngrupper. Resultatet visar även att miljön och gruppsammansättningen påverkar hur barngruppens storlek uppfattas av pedagogerna, samt hur pedagogerna uppfattar barnens delaktighet i verksamheten.

Den här studien grundar sig på antagandet att det finns en snäv pedagogik i förskolan som syftar till att anpassa barn utifrån förväntningar på normalitet. Den teoretiska grundsynen i studien utgår ifrån teorier om den dolda läroplanen och Foucaults teorier om makt och normalisering. Studiens syfte är att synliggöra den snäva pedagogiken och dess konsekvenser för barns möjligheter att vara olika i förskolan. Studien genomfördes på en förskola i en mindre stad och metoderna som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att den snäva pedagogiken begränsar barns möjligheter att vara olika i förskolan samt att en begränsad syn på normalitet bidrar till att pedagogiken blir kringgärdad, vilket vidare leder till att barn anpassas till verksamheten istället för tvärtom. Studiens resultat visar även att pedagogerna i förskolan upplever sig ha begränsade möjligheter att anpassa verksamheten till alla barn i förskolan.

Syftet med denna studie var att se hur fostran av känslor gestaltas i två barngrupper i förskolansamt hur barn bemöter denna fostran. Studien tar även upp bakomliggande normer som synliggörsi och med fostranshandlingarna. Det är en kvalitativ studie bestående av fältstudier på tvåolika förskoleavdelningar, där en barngrupp bestod av fyraåringar och en barngrupp av femåringar.Studien är bedriven som en deltagande observation med en etnografisk ansats och jag haranalyserat datan utifrån Foucaults teorier om makt. Resultatet visar att fostran av känslor i dessabarngrupper gestaltas både som ett lyhört ledarskap och som vuxnas maktutövning och barnsmotstånd mot denna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Det svenska samhället har i takt med internationalisering blivit mer rikt på kulturer. För att kunna möta människor med olika kulturella bakgrunder och forma ett jämlikt samhälle med respekt och förståelse för allas olikheter krävs interkulturell kompetens, ett arbete som ska initieras redan i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolechefer i en mindre kommun uppfattar interkulturell kompetens och hur de arbetar för att främja sin personals kompetens inom detta. Då studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar kring interkulturell kompetens i förskolan blir studien av kvalitativ karaktär. Utifrån den valda metodansatsen fenomenografi har vi använt oss av tematiska intervjuer som datainsamlingsmetod. Undersökningens empiriska material bygger på sju tematiska intervjuer som analyserats ur ett sociokulturellt och ett interkulturellt perspektiv .Resultatet av våra intervjuer visar att förskolechefer uppfattar interkulturell kompetens i sina verksamheter utifrån tre kategorier vilka vi valt att benämna olikheter mellan verksamheter, värdegrundsarbete och bemötande. Förskolecheferna kunde se att det fanns olika kulturella kompetenser hos den befintliga personalen, bland annat att pedagogerna själva hade en annan kulturell   bakgrund.   För  att   främja  sin   personals   interkulturella  kompetenser  erbjuds framförallt kompetensutveckling inom ett projekt som kallas läslyftet, men också genom att ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som redan finns genom det kollegiala lärandet. Personalen får stöd i det interkulturella arbetet genom tolkar, modersmålstränare och en nyanländaorganisation. Språkets betydelse är ytterligare en aspekt som sätter prägel på hela resultatdelen  och  det  interkulturella  arbetet.  Med  språket  utvecklas  också  människans identitet.  Utifrån  resultatet  menar  vi  att  det  är  väsentligt  att  det  kollegiala  lärandet förekommer kontinuerligt, då både förskolechefer och pedagoger kan lyfta frågor och utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra. Det är särskilt lämpligt i det interkulturella arbetet, då det är ett komplext ämne i förändring.

Utifrån egna erfarenheter, intressen och tankar valdes en kvalitativ intervjustudie där förskollärares förhållningssätt kring utåtagerande barn undersöktes. Förskolans läroplan redogör för att förskoleverksamheten ska utgå utifrån varje barns behov och utformas utifrån en helhet av barnet. Av denna anledning valdes detta område att undersökas. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om förhållningssätt till barn med utåtagerande beteenden i förskolan utifrån följande frågeställningar. ● Vilka uppfattningar har förskollärarna om utåtagerande beteenden hos barn? ● Anser förskollärarna att det har tillräckliga kunskaper för att bemöta barn med utåtagerande beteenden? ● Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns utåtagerande beteenden? Metod Studien är kvalitativ och sex förskollärare på två förskolor har intervjuats. Intervjuerna spelades in och transkriberades, för att sedan kodades där slutligen kategorier och nyckelbegrepp skapades. Resultat Förskollärarna redogör för att begreppet utåtagerande kan definieras på olika sätt, en del barn kan visa det fysiskt genom slag och skrik medan andra kan visa det inåtvänt där de håller känslorna inom sig. Dessa barn kan också ha svårigheter med samspel gentemot andra människor. Förskollärarna redogör för olika sätt att arbeta förebyggande med utåtagerande barn. Exempel på detta är barngruppens storlek, kartläggning av situationer, miljö och diskussioner i arbetslag. Det redogörs även för faktorer som påverkar arbetet kring utåtagerande barn där tid för både barnet och diskussion i arbetslaget lyfts. Det beskriver även att det är viktigt att anpassa barngruppens storlek samt miljö för att kunna vara nära barnet. Resultatet visar även att det flesta förskollärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskaper att bemöta ett utåtagerande barn men att de däremot vet var kunskap kan hämtas.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med människokroppen i förskolans äldrebarnsgrupper, 3 till 5 års ålder och vilka läroplansmål de kopplar till detta arbete. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med ett förutbestämt frågeschema. Jag intervjuade sex förskollärare. Resultatet blev att arbetet kring människokroppen var nästintill enbart utformat utifrån barnens egna frågor och funderingar. Jag fick även reda på genom intervjuerna att arbetet kring människokroppen finns där men ett medvetet tankesätt kring det saknas. Både forskning och Läroplanen för förskolan (2016) stödjer att naturvetenskap, mer specifikt människokroppen, bör finnas som ett arbetsområde i förskolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka beteenden hos barn som pedagoger uttrycker som utmanande i förskola och förskoleklass. Vi ville även undersöka hur pedagogerna beskriver sitt arbete för att bemöta olika beteenden. Studien baseras på följande frågeställningar: Vad uttrycker pedagoger i förskola och förskoleklass som utmanande i barns beteenden? Vilka strategier uppger pedagogerna att de använder sig av i arbetet med barn i förskola och förskoleklass? Vi har gjort en kvalitativ studie för att ta del av pedagogernas beskrivningar. Vi intervjuade fem pedagoger och dessa intervjuer var halvstrukturerade. Samtliga intervjuer spelades in och antecknades. De teoretiska utgångspunkterna för studiens analys är ett relationellt och kategoriskt perspektiv som används inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet visar att barns beteenden kan utmana genom att de väcker en variation av känslor hos pedagogerna. Resultatet visar även på att pedagogerna hade många strategier som baserades på att reflektera över deras egna förhållningssätt och hur de bemöter barn. Slutsatser som dras är att pedagogers förhållningssätt är en viktig del i bemötandet av barn. De vuxna bör därför reflektera över sitt eget förhållningssätt för att inte omedvetet hamna i ett bristperspektiv.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan arbeta med läsmiljön för att stärka barns språkutveckling inom förskolan. De frågeställningar som undersökningen kommer att utgå ifrån är: Hur ser läsmiljön ut på de olika förskolorna? Hur resonerar förskollärare när det gäller användning av böcker för att stärka barns språkutveckling? I förskolans läroplan står det att barnen ska erbjudas en miljö som stimulerar och inspirera till nyfikenhet och nya lärande, “Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen” (Lpfö 98 rev 2016, s. 7). Undersökningen utgår från en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats där sex förskollärare på olika förskolor har intervjuats genom en semistrukturerad metod.  Resultatet har grundat sig på förskollärarnas tankar, samt bilder på läsmiljöerna och framförts utifrån respondenternas svar. Svaren har sammankopplats med vad tidigare forskning lyft fram och även det sociokulturella teoretiska perspektivet. Studiens resultat visar att förskollärarnas intresse och medvetenhet, miljöns utformning och placering, böckernas tillgänglighet, utbud och innehåll, barns delaktighet samt läroplan har betydelse för en inspirerande och lärorika läsmiljö vilket kan bidra till att stärka barns språkutveckling.