Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare tolkar sin yrkesroll och sitt uppdrag utifrån den reviderade läroplanen, samt hur förskollärarna möjliggörs resurser att utföra det uppdrag de har. Intressant för studien var även att undersöka hur det särskilda ansvaret och lärarlegitimationen påverkat yrkesrollen och professionen. För att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll valdes metoden samtalsintervju. Denna metod gav mig som intervjuare möjlighet att komma med följdfrågor, vilket resulterade i en bredare förståelse av förskollärarnas yrkesroll. Studien är baserad på resultatet från de kvalitativa intervjuer vilka genomfördes med fyra förskollärare inom samma kommun. Studiens resultat visar på att förskollärarens yrkesroll är svårdefinierbar på grund av dess omfattning och svårighet att profilera sig. Förskollärarna i studien anser att rollen som förskollärare innebär att de har ett övergripande ansvar över den pedagogiska verksamheten, vilket de inte upplever sig få tillräckligt med tid och resurser till. De vill mycket, men hinner inte alltid det de önskar. Deras yrkesroll påverkas av hur resterande arbetslag ser ut. Både förskollärarnas egen vidareutveckling samt verksamhetens kvalitet ökar om de har kompetenta, utbildade och erfarna kollegor. Lärarlegitimationen anser de inte ha påverkat förskolläraryrket nämnvärt, men förskollärarna hoppas på att den i längden höjer yrkets status. I resultatet framgår det att förskolläraryrket i många aspekter kan likställas med att vara en profession. Däremot kan det enligt olika professionsteorier utläsas att yrket behöver ha en högre status för att benämnas som en profession.

Movement can be described as something that happens in kindergarten almost every day. Movements were either planned in gatherings or in spontaneous moments in the preschool. The curriculum for the preschool (National Agency for Education, 2010) says that as a preschool teacher, you should be responsible for encourage the child's motor development, the child will then be able to maintain the support it needs during this process. The purpose of this study was to find out how the movements looked at various preschools of 1-3 years old children, the focus ended up on the indoor movements. In this study interviews were used with preschool teachers, who were asked to answer various questions about the youngest child's mobility needs. The results of the study showed that movements in various forms was important for preschool teachers, because they were aware of the interaction between the children and that the surfaces in the preschool gave opportunities to the youngest children to meet the challenge in movements that they needed. The obstacles were on the preschool teachers themselves who had to stop the all too lively movements indoors.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur några förskollärare och förskolechefer upplever inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Studien utgick från ett kvalitativt angreppsätt. Datainsamlingen grundade sig på kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att förskollärarna och förskolecheferna upplevde att de inte alla gånger kunde inkludera barn i behov av särskilt stöd på grund av olika ramfaktorer, även om de i teorin visste hur de ska göra. De ramfaktorer som framkom som mest begränsade var stora barngrupper och bristfällig kunskap om olika slags behov. Slutsatsen blev att det fanns ramfaktorer och olika beslut i olika arenor som begränsade förskollärarnas förutsättningar att skapa en inkluderande miljö. Alla barn blev inte alltid inkluderade i förskolan även om det är lagstadgat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare beskriver ateljén som en miljö för barns utveckling och lärande. Vi har i denna kvalitativa studie intervjuat åtta förskollärare från förskolor med olika inriktningar, för att få insikt i förskollärares förhållningssätt, tankar, och erfarenheter kring de aktiviteter som sker i ateljén. Resultatet synliggör tre teman; ateljéns fysiska rum, ateljéns möjligheter och förhållningssätt. Förskollärarna i studien beskriver ateljén som en betydelsefull miljö för barns lärande och utveckling där pedagoger och barn samspelar, inspirerar och utmanar varandra. En inbjudande och tillåtande miljö i ateljén med rikt och stimulerande material beskrivs av förskollärarna som viktiga delar för att främja flera olika aspekter av barns utveckling och lärande.

Matematiken är ett av inslagen i förskolans verksamhet och i förskolans läroplan (Skolverket, 2010) betonas att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar. I läroplanen betonas också att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare synliggör den matematiska undervisningen i sin verksamhet. I denna studie valdes intervju som metod där sju förskollärare från olika förskolor intervjuades. Studiens resultat visar olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder sig av i sin matematiska undervisning. Det framkom att förskollärarna till stor del synliggör matematiska begrepp och antal, medan matematisk problemlösning förekom i mindre skala.

Syftet med studien är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv ta reda på hur förskollärarna använder sig av högläsningen i sin verksamhet. I den här studien undersöks om högläsningen får samma prioritet som den övriga pedagogiska aktiviteten och hur förskollärarna arbetar utifrån läroplanens mål när de planerar en högläsningsaktivitet. Undersökningen visar även på hur de ser på högläsningen och hur den kan främja barns språkutveckling. För att få svar på min studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna är medvetna om högläsningens betydelse för språkutveckling hos barnen men trots denna vetskap så är oftast högläsningen inte planerad utefter läroplanens mål och riktlinjer. Förskollärarna arbetar med högläsningen varje dag men det skiljer sig åt i vilka sammanhang den används och hur planerad denna aktivitet är.

Det finns många olika profiler på förskolor, något som gör att läroplanen realiseras på olika sätt. I denna studie har förskollärare från mer traditionella förskolor undersökts, detta med utgångspunkt i hur de realiserar målen och riktlinjerna från läroplanen i de naturorienterande ämnena. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med bildstöd. Detta gjordes genom intervjuer med sex förskollärare, intervjuerna genomfördes med informanter från 6 olika förskolor som alla ligger i samma kommun. Analysen har genomförts genom att kategorisera informanternas svar. Resultatet visar att förskollärarna vill arbeta mycket utomhus i skogen och att de har krav på sig att arbeta där. Den tolkning som har gjorts är att för att realisera de mål och riktlinjer som finns i läroplanen måste förskollärarna ut i skogen, det har även visat sig att förskollärarna har ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärandet, något som setts vara avgörande för hur läroplanens mål och riktlinjer sedan realiseras. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.

Grunden till undersökningen ligger i behovet i att barn ska kunna kommunicera med varandra för att gå vidare och utvecklas i samhället. Literacy fogar samman olika delar i kommunikationen som människor gör med varandra då denna studie avgränsar sig i läsning och skrivning. Syftet med den här studien är att undersöka vilken metod förskollärarna använder i sitt arbete med literacy i förskolans praktik och mer specifikt literacy kopplat till läs- och skrivinlärningen. Frågeställningen lyder på följande vis: hur beskriver förskollärarna sitt arbete med literacy - i att skriva och läsa i förskolan? Metoden för den här undersökningen var enkäter som skickades per e-post, detta för att få ett brett upptagningsområde bland förskollärare. Undersökningen är gjord i en medelstor svensk kommun bland deras förskollärare. Enkäten är studiespecifik och utformad efter den tidigare internationell forskning som är hämtad från olika delar av världen. Studien innefattar ett sociokulturellt perspektiv som är den teoretiska utgångspunkten för denna undersökning. Studien visar att förskollärare har olika metoder som de använder för att utveckla barnen i literacy som exempelvis boksamtal, förskolläraren läser och diskuterar böcker tillsammans med barnen. Även miljöns utformning med att göra läs- och skrivmaterial tillgängliga utvecklar barns literacy. En slutsats jag drar är att förskollärarna lyfter fram miljön och böckers betydelse för barns literacyutveckling inom läs- och skrivande.

Studien syftar till att studera hur förskollärare uttrycker att skriftspråket integrerats i den fysiska miljön på förskolans småbarnsavdelningar. Studien syftar även till att studera hur förskollärare utrycker sig kring betydelsen av att integrera skriftspråket i den fysiska miljön. För att undersöka detta använder vi i vår kvalitativa studie av intervjuer som metod. Med stöd i ett sociokulturellt perspektiv studeras förskollärares uttryck om den fysiska miljön som en del av barns socialisation in i skriftspråket. Resultatet visar att förskollärare uttrycker att skriftspråket är integrerat som en del av den fysiska miljön och att det är av betydelse. Skriftspråket uttrycktes främst vara integrerat genom konkreta material, alfabet och namnskyltar. Uttryck som intresse och traditioner framkommer som centrala. I slutsatserna av studien lyfts den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt som betydande. Traditioner i förskolans kultur framhävs ha en stark inverkan på hur skriftspråket integreras i förskolan.