Studiens syfte är att studera hur förskollärare resonerar när de skapar lärmiljöer utomhus på förskolans gård, för att främja barns utveckling och lärande. Frågeställningar som besvaras i studien är: Vilka syften har förskollärare med lärmiljöer utomhus ur ett undervisningsperspektiv? samt Hur upplever förskollärare lärmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande  utomhus? Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod som bestått av tre fokusgruppsintervjuer med totalt åtta förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten för studien är fenomenologi. Resultatet har bearbetats för att få en inblick i förskollärares upplevelser av deras livsvärldar.      Resultatet visar att förskollärare upplever att lärande ur ett undervisningsperspektiv sker spontant, planerat och genom uppbyggnad av lärmiljöer. Det framkommer att förskollärares roll och tolkningar av läroplanen påverkar utförandet av lärmiljöer utomhus ur ett undervisningsperspektiv. I resultatet framkommer även förskollärares upplevelser av vilken  betydelse lärmiljön har. Den beskrivs som viktig och betydelsefull för barns utveckling.  Resultatet visar att de förutsättningar förskollärare får i att utveckla lärmiljöer utomhus påverkar utfallet av dess utförande. En bild har framträtt kring att det finns en ambition att utveckla lärmiljöer på förskolans gård. Samtidigt framställs att begränsningar påverkar möjligheterna för förskollärare att utforma lärmiljöer utomhus.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att få mer kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik i förskolan samt synliggöra förskollärares förhållningssätt och didaktiska val gällande undervisning i förskolans utomhusmiljö. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuats. Analysen har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk utifrån pragmatisk syn på undervisning och förskollärarprofessionen för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas resonemang. I resultatet framkom tre huvudteman, första temat var förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogik som visade att förskollärarna hade svårigheter att definiera vad utomhuspedagogik innebar men att förskollärarna bedrev en praktisk outtalad utomhuspedagogik. Andra temat som framkom i resultatet var förskollärarnas olika roller i utomhusmiljö, utmanande- och medforskare, barncentrerad demokratiskt, instruerande och förmedlande samt observatör. Tredje temat i resultatet var didaktiska val i förskolans utomhusmiljö där det framkom en viss osäkerhet kring de didaktiska valen i utomhusmiljö. Studiens slutsatser är att förskollärare behöver ha mångsidig didaktisk kompetens och förskollärarens roll i utomhusvistelsen är avgörande för att bedriva meningsfull undervisning i utomhusmiljön.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om barns fria lek genom att ta del av litteratur, tidigare forskning samt genom förskollärares erfarenheter och tankar om den fria leken. Kan den fria leken tolkas olika, hur ges den fria leken plats i förskolan och hur ser förskolläraren på dennes roll i den fria leken. När det kommer till förhållningsättet hos förskollärarna i förskolan upplever vi av egna erfarenheter att det kan se olika ut när det kommer till barns lek. Vi har genom tidigare forskning även fått till oss av olika roller som förskolläraren kan inta och betydelsen av de olika rollerna. Vad har förskollärarna för tankar när de intar olika roller och vad är deras syn på barns fria lek. Tio förskollärare intervjuades med frågor kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna har liknande syn gällande barns fria lek i förskolan, dock visar resultatet att förskollärarnas tolkning av den totala tiden för barns fria lek varierar mycket och att det även är av vikt hur stor del av dagen som barnen är på förskolan. Förskollärarna anser att allt lärande sker i leken, att barnen utvecklas med hjälp av leken, att lekmiljöerna spelar en viktig roll i barns fria lek samt att personal överlag i förskolan kan inta olika roller i barns fria lek. Resultatet visar även att avbrott ständigt sker i barns fria lek. Slutsatsen är att den fria leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande. I vår studie använder vi oss av begreppen “fri lek” och “lek”, där båda begreppen syftar till barns fria lek överlag.

Syftet med studien är att undersöka vad för uppfattningar förskollärare har om sin närvaro i den fria leken i förskolan. Leken är en viktig beståndsdel i barnens livi förhållande till deras lärande. Detta framhålls både inom forskning och i förskolans läroplan, där de betonar vikten med leken som viktig för barn att utvecklas både psykiskt och fysiskt.  I tidigare forskning och bakgrund redogörs forskning kring förskollärarens roll och uppfattningar om den fria leken i förskolan. Teoretiska perspektiv synliggörs om förskollärarens roll i barns fria lek, något som har en inverkan på förskolans verksamhet och läroplanens utformning. Metodvalet för denna studie är semistrukturerade intervjuer, som har tematiserats och färgkodats. Det valda teoretiska perspektiven handlar om förskollärarens roll att vara en aktiv lekpartner kontra observatör i relation till den fria leken. Dessa ligger till grund när vi analyserade resultatet kring vår undersökning. Resultatet visar på att den fria leken i förskolan aldrig någonsin är "fri". Att den fria leken är en svår balansgång för förskollärarna att låta barnen leka fritt och parera mellan att sätta gränser. Slutsatsen visar att beroende på om barn är leksvaga eller lekstarka uttrycker fler av förskollärarna vikten av att vara lyhörd inför barns fria lekar, för att kunna avgöra behovet av vägledning beroende på hur de tolkar barnens behov och fria lekar.

Den fria leken på förskolan är ett ämne som vi upplever har diskuterats mycket på senare tid. Studiens utgångspunkt har varit sex förskollärares uppfattningar om den fria lekens betydelse på förskolan. Metoden som använts har varit kvalitativ och utgått från öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor, i en kommun i Västra Götalands län. Genom intervjuerna har vi studerat på vilket sätt den fria leken används i verksamheten samt hur stort utrymme den får i relation till styrda aktiviteter. Vi har även undersökt vilken roll förskollärare har i leken samt vilka positiva effekter den har. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten då den utvecklar många förmågor hos barnen, vilket även många författare belyser. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till då de har som åsikt att även de styrda aktiviteterna är betydelsefulla för barnen och verksamheten. Förskollärarna är av olika åsikter vad gäller hur de ska agera då barnen leker, några anser att de vuxna ska vara delaktiga medan andra menar att barnen bör få leka ostört. Studien tar även upp hur förskollärarna upplever föräldrars syn på fri lek samt vikten av att kunna motivera för föräldrar vad den fria leken har för betydelse. / The free play at preschool is a topic that we feel has been much discussed recently. Starting point for the study was the six preschool teachers' perceptions of the importance of free play in preschool. The method used has been qualitative and assumed open and unstructured interviews with preschool teachers in six different preschools, in a municipality in Västra Götalands län, Sweden. Through interviews, we have studied the manner in which free play is used in preschool and how much space it gets in relation to controlled activities. We examined the preschool teachers’ role in the play and its positive impact. The results of this study show that preschool teachers see free play as an important part in early childhood education as it develops many abilities of children, as many authors highlight. They feel that it is difficult to make time enough when they have the opinion that even the controlled activities are important for children and preschool. Early childhood educators are in different opinions regarding how to act when children play, some believe that the adults should be involved while others believe that children should play undisturbed. The study also discusses how preschool teachers perceive parents' views on free play and the importance of being able to explain to parents what the play means for the children.

Studiens intention är att bidra med en inblick i hur förskollärare talar om sin roll när de deltar i barnens lek och förskollärares perspektiv om hur undervisning kan utgå från barns erfarenheter. Detta då undervisningsbegreppet är nytt i läroplanen för förskolan (2018) samt att det genom Skolinspektionens (2017) rapporter framkommer att det finns en osäkerhet om begreppet undervisning bland förskollärare. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat analyseras utifrån Deweys perspektiv samt tre teoretisk begrepp. Utifrån den insamlade empirin resulterade studien i att studiedeltagarna talar om sin roll i barns lek och om undervisning på ett medvetet sätt men att deras roll i barns lek inte är självklar. Resultatet visade också utmaningar med lek och undervisning samt undervisningsbegreppet. Slutsatsen blev att förskollärare talar om sin roll och delaktighet i barns lek som stöttande och medforskande. Samtidigt som studiedeltagarna talar om att förskolläraren ska vara observerande och skapa förutsättningar för barnen att bli självständiga.