21 |
Det finns en djungel av olika metoder men man lär sig med tiden : En kvalitativ studie om lärares arbete med läsförståelsestrategier i årskurs F – 3 / There is a jungle of different methods but one learns with time : A qualitative study on teachers’ work with reading comprehension strategiesKarlsson, Lina January 2019 (has links)
No description available.
|
22 |
Ordförrådets betydelse för elevers progression i skolan : En kunskapsöversikt om metoder för att utveckla F-3-elevers ordförrådFritze, Thina, Lindqvist, Kerstin January 2019 (has links)
Det är stora skillnader i elevers ordförråd när de börjar skolan. Ordförrådet är ett viktigt verktyg i skolans alla ämnen men det finns inga tydliga riktlinjer för hur lärare ska jobba med ordförrådet. Konsekvenserna ett dåligt ordförråd kan leda till är ofärdiga utbildningar och utanförskap i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om utveckling av ordförrådet, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att förbättra F-3-elevers ordförråd i svenska? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om vilka metoder man kan använda för att lära ut ordförråd på ett effektivt sätt. Resultatet visar att metoder som via dialog ger en förklaring av ett obekant ord är bra för ordförrådet. Ju fler sätt ett ord kan sättas in i ett sammanhang desto djupare blir förståelsen. Resultaten visar också att läraren måste införa undervisning specifikt om ordförrådet för en produktiv ordinlärning. De vetenskapliga studierna i denna litteraturöversikt är alla genomförda med det engelska språket i fokus. För att resultaten fullt ut ska kunna generaliseras till svenska elever behövs även svenska studier. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka hur en planerad ordförrådsundervisning faller ut jämfört med den ordinarie undervisningen. En utvecklande dialog mellan elever och lärare är grunden för ett bra ordförråd.
|
23 |
Motiv bakom läsläxor : En intervjustudie om grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxorBirck, Johanna, Hedström, Sara January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor. Frågeställningarna för studien handlar om vilka syften och motiv som framträder i lärarnas utsagor om läsläxor, hur lärarna organiserar arbetet med läsläxor avseende planering, genom- förande och uppföljning, samt vilka olika dimensioner av ämnet litteratur och läsning som framträder i deras beskrivningar av arbetet med läsläxor. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex lågstadielärare som fick återge hur de organiserar sitt arbete med läsläxor exempelvis genom planering, genomförande och uppföljning. Läxor är något som har använts i skolan under lång tid och det har diskuterats fram och tillbaka om läxors positiva och negativa aspekter för elevers inlärning. I dagens läroplan finns det inga krav på att ha läxor. Detta resulterar i att lärare själva får ta beslutet om de ska ha läxor och på vilket sätt dessa ska genomföras. Denna studie har avgränsat sig till läsläxor eftersom läsin- lärning är en central del i svenskundervisningen i årskurserna 1-3. För att kunna analysera och tydligt beskriva vad lärarna väljer att lyfta fram i undervisningen och vilka delar som hamnar i bakgrunden används Caroline Libergs begrepp den didaktiska reliefen. Därefter kategorise- ras och beskrivs undervisningens innehåll genom Libergs fem innehållsdimensioner. I re- spondenternas utsagor kan man urskilja olika teman som exempelvis att använda läromedel som verktyg för att nivåanpassa läsläxor för eleverna. Resultatet visar att svenskämnets hu- vudsakliga uppgift, enligt respondenterna, är läsförståelse och att eleverna ska få goda förut- sättningar att klara sig i vardagen. Det finns många yttre och inre faktorer som påverkar läx- ornas utformning och användningen av dem, exempelvis elevernas hemförhållanden och vårdnadshavarnas engagemang.
|
24 |
Att förebygga avkodningssvårigheter : Hur kan lärare arbeta för att förebygga avkodningssvårigheter? / Prevention of decoding difficulties : How can teachers prevent decoding difficulties?Ljunggren, Fridah, Klingberg, Lisa January 2019 (has links)
Lärare bör anpassa sin undervisning för att förebygga avkodningssvårigheter redan i förskoleklass för att elever senare ska uppnå kunskapskraven för årskurs tre. Lärare behöver vara medvetna om hur elevers läsutveckling fortgår och anpassa sin undervisningefter den. Vår systematiska litteraturstudie lyfter vikten av att utnyttja undervisningstiden på ett sätt som främjar elevernas avkodning. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan lärare genom sin undervisning förebygga avkodningssvårigheter? Resultatet av de granskade artiklarnas studier visar olika arbetsmetoder som lärare kan använda sig av samt alternativa sätt för lärarna att kartlägga eleverna på i klassrummet. Detta eftersom det inte alltid finns möjlighet till en-till-en-undervisning. Exempel på arbetsmetoder som tas upp i arbetet är arbete med manipulativ bokstavsträning samt nonsensord. Anledningen till att dessa arbetsmetoder lyftes var på grund av deras betydelse för elevers senare avkodning. En god avkodningsförmåga visar sigha stor betydelse för elevers grundläggande läsning och den påverkas mycket av såväl elevernas fonologiska medvetenhet som förståelse. Därför är det av stor vikt att läraren har rätt kompetens för att förebygga avkodningssvårigheter och kan hjälpa eleverna i deras läsutveckling.
|
25 |
Hur kan läsutvecklingen underlättas för elever med dyslexi? : En sammanfattande analys av hur lärare kan arbeta för att stötta elever med dyslexi i deras läsutveckling / How can the development of reading skills be facilitated for students with dyslexia? : A summarised assessment of how teachers can support students with dyslexia in the development of their reading skillsAndersson, Elin, Frank, Lisa January 2019 (has links)
En av de grundläggande kunskaperna alla elever ska kunna efter en avslutad skolgång är att läsa. Det är skolans uppgift att se till att det sker. Ett särskilt ansvar finns då hos varje lärare att stötta och hjälpa elever med lässvårigheter. Vi ansåg därav att det var av stor vikt att undersöka hur lärare kan göra just det. Syftet med den här studien är att beskriva hur lärare kan främja läsutvecklingen för elever som har eller ligger i riskzonen för dyslexi. Vi har genomfört en strukturerad litteraturstudie där vi har analyserat elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att färdighetsträning i fonologi i kombination med till exempel läsförståelse eller ordigenkänning är mycket effektiv. Resultatet visade också att arbete i små homogena grupper eller en-till-en-undervisning, elev och lärare, är de mest framgångsrika lärmiljöerna. Den här studien bidrar till en grund för den nyfikne läraren eller föräldern som vill lära sig mer om hur hen kan hjälpa de elever som har eller befinner sig i riskzonen för dyslexi.
|
26 |
Att göra inferenser : Faktorer och undervisningsmetoder som påverkar inferensförmågan / Making inferences : Factors and Teaching Methods that Affect the Ability to Make InferencesSällberg, Lovisa, Hugoh, Rebecca January 2019 (has links)
I dagens kommunikationssamhälle är det nödvändigt att kunna förstå texter för att ta del av samhällets information. Läsförståelse är därmed en grundläggande förutsättning för att klara sig i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som har betydelse för inferensinlärning och hur vi som lärare på lågstadiet kan undervisa om inferenser. Tolv artiklar har analyserats genom en systematisk innehållsanalys. Enligt vår analys är ordförråd, arbetsminne och läsflyt olika faktorer som påverkar elevers inferensinlärning. Undervisningsmetoder som är framgångsrika i inferensundervisningen är sökning av ledtrådar, textanpassning, textsamtal och reflektion. Vår slutsats av litteraturstudien är att många elever klarar av att göra inferenser om de får rätt förutsättningar. Hur lärare anpassar undervisningen utifrån elevers förutsättningar påverkar elevers inferensförmåga. Den här studien bidrar till förståelse om vad inferenser är och hur lärare kan undervisa om det.
|
27 |
Arbetssätt för skrivutveckling : En litteraturstudie som belyser arbetssätt för skrivundervisning samt effekter på skrivutvecklingen för årskurserna F–3 / Methods for writing-development : A literature study to highlight methods for writing instruction and effects on writing-development for grades F-3Hanqvist, Karolina, Frisk, Sara January 2019 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka arbetssätt lärare kan använda sig av för att undervisa i skrivande, samt vilka effekter elevernas skrivutveckling kan få av skrivundervisningen. Det här arbetet baserades på informationen från 11 artiklar som analyserades och sammanställdes. Dessa hittades i databaserna UniSearch samt ERIC med relevanta sökord och avgränsningar. Resultatet visar fem exempel på arbetssätt lärare kan använda sig av för att undervisa i skrivande. Dessa var att arbeta med autentiska uppgifter, elevnära uppgifter, modellering, multimodala verktyg samt ett aktivt samarbete mellan individer. Arbetssätten och metoderna ledde fram till olika effekter inom elevers skrivutveckling, vilket kategoriserades i fem teman. Det som påverkades var skrivintresset, strukturen, innehållet, skriftspråket samt handskriften. Analysen av resultatet indikerade att det är viktigt att lärare har en utgångspunkt och ett syfte de förhåller sig till i deras undervisning. Med andra ord planera vilket arbetssätt de ska använda sig av för att nå ut till klassen. Elever lär på olika sätt och därmed behövs en variation mellan flera olika arbetssätt, för att nå alla individer och alla aspekter inom skrivande.
|
28 |
Barn i behov av stöd : Att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och extra anpassningarBlideskog, Elin, Ahmed, Luna January 2018 (has links)
Den här studien fokuserar på elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vi ville undersöka vad det är som påverkar om elever får stöd och hur några utvalda lärare arbetar för att anpassa sin undervisning för elever med stödbehov. Studien grundas på fyra intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 och fyra intervjuer med rektorer inom samma kommun. De intervjuade fick svara på 14 respektive 8 stycken frågor som utgick ifrån studiens frågeställningar. Vi använde det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. I resultatet av vår studie så kom vi fram till att det finns många olika faktorer som påverkar om elever får det som de behöver. Det visade sig också av svaren från lärarna att det viktigaste i arbetet med elever i behov av stöd är att ha en god relation till dessa elever och deras familjer.
|
29 |
Konflikter - på gott eller ont? : En intervjustudie om lärares uppfattning om och hantering av konflikterHamrin, Sara January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar och hanterar konflikter mellan elever i årskurs F-3. Studien fokuserar kring frågor om hur lärare uppfattar konflikter, vilka mål de har i sin konflikthantering samt hur de hanterar konflikter. Den teoretiska utgångspunkten som används är om konflikter ska undvikas eller om de används som lärandetillfällen i social kompetens; konsensusperspektivet eller konfliktperspektivet. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs F-3. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar konflikter utifrån meningsskiljaktigheter, synliga konfliktuttryck och hjälpbehov. Målet för deras konflikthantering är att eleverna ska lära sig att hantera sina konflikter själva. Respondenternas konflikthantering består av förebyggande arbete, konfliktsamtal och eventuellt efterarbete.
|
30 |
Vad har utomhuspedagogik för effekt på elevers intresse och kunskaper i naturvetenskap? / How does outdoor education affect students’ interest in and knowledge of science education?Persson, Julia, Ängehult, Frida January 2017 (has links)
Syftet med detta arbete är att besvara frågorna om hur utomhuspedagogisk naturvetenskapsundervisning påverkar elevers intresse, motivation och kunskaper i ämnet, samt lärarens roll i undervisningen. Genom en systematisk litteraturstudie har vi samlat aktuell forskning kring vårt valda område, som sedan sammanställts och diskuterats i relation till frågeställningarna. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan användas för att öka elevers intresse, motivation och kunskaper i naturvetenskap men att det inte går att utesluta att samma resultat hade kunnat nås genom traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att utomhuspedagogik kräver en duktig pedagog som är villig att anta utmaningen som kräver mycket tid för planering, förberedelse och genomförande.
|
Page generated in 0.0314 seconds