<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material. Tre av dessa intervjuer genomfördes med verksammapersoner inom banksektorn. Resterande intervjuer genomfördes med sakkunniga personerinom studiens ämnesområde, varav en revisor och en redovisningsexpert.</p><p><strong>Resultat och slutsats:</strong> Resultatet visar att de flesta av värderingsmetoderna i IAS 39 som harundersökts i studien är mer lämpliga än de i SFAS 157. Vidare visar studien att definitionenav verkligt värde i IAS 39 är att föredra framför definitionen i SFAS 157. IAS 39 erbjuder idagsläget en viss flexibilitet som i viss mån ger utrymme för företagsspecifika värderingar.Denna flexibilitet är uppskattad av samtliga respondenter men skulle kunna utvidgas något föratt bättre återspegla bankernas affärsmodell. Definitionen i SFAS 157 skulle dock leda tillmindre företagsspecifika inslag och därmed begränsa möjligheten att redovisa relevantinformation om bankernas ekonomiska ställning.</p> / <p><strong>Background and problem:</strong> As a step in the process of harmonisation with FASB, IASBstarted a project in 2006 aiming at establishing a common standard for fair valuemeasurement within all IFRS. In the first phase of the project a discussion paper was issued,where the American counterpart for fair value measurement, SFAS 157, was used as a base.One of the standards which to a great extent includes fair value measurement, and therefore isdeeply affected by the project, is IAS 39, recognition and measurement of financialinstruments. Fair value measurement of financial instruments is a complex and widelydebated area which has been actualised specifically during the financial crisis, when a lot ofcriticism has been directed towards SFAS 157. Today the definition of fair value differsbetween SFAS 157 and IAS 39, and organisations around the world have been critical to adirect use of the American definition, since it is regarded as too market oriented.</p><p><strong>Aim: </strong>The purpose of the study is to describe how the practical accounting according to IAS39 could be affected if IASB introduce the measurement methods of SFAS 157, and todescribe the opinions of experts regarding the present way of measuring fair value and howthese are in accordance with the definition and measurement methods of IAS 39 and SFAS157.</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative research method has been used, where five interviews were conductedto collect the empirical material for the study. Three of these interviews were made withpersons active in the banking sector. The rest of the interviews were made with experts withinthe subject area of the study, one auditor and one expert in accounting.</p><p><strong>Result and conclusion:</strong> The result shows that most of the measurement methods of IAS 39,which has been examined in the study, are more adequate than those in SFAS 157. The studyfurther shows that the definition of fair value in IAS 39 is preferable to the definition in SFAS157. IAS 39 allows at present a certain degree of company specific measurements. Thisflexibility is appreciated by all of the respondents, but could be further expanded in order tobetter reflect the business model of the banks. The definition in SFAS 157 would, on the otherhand, lead to less company specific measurements and thus limit the possibilities to showrelevant information regarding the economic situation of the banks.</p>

<p>Title: The implementation of valuation of tangible and financial assets to fair value – and its effects on the creditor protection</p><p>Course: Bachelor theses in business accounting, 10 Swedish credits</p><p>Author: Sam Espeland</p><p>Advisor: Ogi Chun</p><p>Key words: IAS 16, 39, 40, fair value, creditor protection, equity</p><p>Purpose: The purpose with the essay is to examine how the implementation of the IAS standards that regard valuation to fair value, effects the equity and how the effects on equity affects the creditor protection.</p><p>Methodology: The essay is using both a quantitative and a qualitative approach in which the quantitative part constitutes of data collection from annual reports and the qualitative part constitutes of interviews.</p><p>Theoretical perspective: The theory gives a thorough understanding in how the IAS standards are designed, furthermore the procedure at liquidation and lack of capital is being treated, moreover some relevant terms and concepts are being treated.</p><p>Empirical foundation: This chapter is divided into two parts, in one part the results from the quantitative approach is being presented in diagram form, and in the other part the interviews are being presented.</p><p>Conclusions: The implementation will give a higher equity for most real estate companies, but likely also for example the mining industry. The creditor protection will likely be worsened among the industries that experience an increase in equity since their activities may proceed for a longer time before they have to be liquidated.</p> / <p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur införandet av IAS standarder som rör värdering till verkligt värde, påverkar eget kapital och hur detta i sin tur påverkar borgenärsskyddet.</p><p>Metod: Uppsatsen använder sig av både ett kvantitativt och ett kvalitativt upplägg där den kvantitativa delen utgörs av datainsamling från årsredovisningar och den kvalitativa delen utgörs av intervjuer.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap i hur IAS standarderna är utformade, dessutom behandlas förfarandet vid likvidation och kapitalbrist, vidare behandlas en del relevanta termer och begrepp.</p><p>Empiri: Empirin är uppdelad i två delar, i den ena delen redovisas resultatet av den kvantitativa ansatsen i diagramform, och i den andra delen redovisas utförda intervjuer.</p><p>Slutsatser: Implementeringen av relevanta IAS standarder ger ett ökat eget kapital för fastighetsbranschen men sannolikt även för t ex. gruvbolag. Borgenärsskyddet kommer sannolikt försämras bland de branscher där eget kapital ökar, eftersom deras verksamhet kan fortgå under en längre tid innan de måste träda i likvidation.</p>

Datum: 2010-06-03 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300) Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Titel: Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning? Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana Karamehmedovic Handledare: Riitta Lehtisalo Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen? Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde? Syfte: Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar. Slutsats: De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde

Title: The implementation of valuation of tangible and financial assets to fair value – and its effects on the creditor protection Course: Bachelor theses in business accounting, 10 Swedish credits Author: Sam Espeland Advisor: Ogi Chun Key words: IAS 16, 39, 40, fair value, creditor protection, equity Purpose: The purpose with the essay is to examine how the implementation of the IAS standards that regard valuation to fair value, effects the equity and how the effects on equity affects the creditor protection. Methodology: The essay is using both a quantitative and a qualitative approach in which the quantitative part constitutes of data collection from annual reports and the qualitative part constitutes of interviews. Theoretical perspective: The theory gives a thorough understanding in how the IAS standards are designed, furthermore the procedure at liquidation and lack of capital is being treated, moreover some relevant terms and concepts are being treated. Empirical foundation: This chapter is divided into two parts, in one part the results from the quantitative approach is being presented in diagram form, and in the other part the interviews are being presented. Conclusions: The implementation will give a higher equity for most real estate companies, but likely also for example the mining industry. The creditor protection will likely be worsened among the industries that experience an increase in equity since their activities may proceed for a longer time before they have to be liquidated. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur införandet av IAS standarder som rör värdering till verkligt värde, påverkar eget kapital och hur detta i sin tur påverkar borgenärsskyddet. Metod: Uppsatsen använder sig av både ett kvantitativt och ett kvalitativt upplägg där den kvantitativa delen utgörs av datainsamling från årsredovisningar och den kvalitativa delen utgörs av intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap i hur IAS standarderna är utformade, dessutom behandlas förfarandet vid likvidation och kapitalbrist, vidare behandlas en del relevanta termer och begrepp. Empiri: Empirin är uppdelad i två delar, i den ena delen redovisas resultatet av den kvantitativa ansatsen i diagramform, och i den andra delen redovisas utförda intervjuer. Slutsatser: Implementeringen av relevanta IAS standarder ger ett ökat eget kapital för fastighetsbranschen men sannolikt även för t ex. gruvbolag. Borgenärsskyddet kommer sannolikt försämras bland de branscher där eget kapital ökar, eftersom deras verksamhet kan fortgå under en längre tid innan de måste träda i likvidation.

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material. Tre av dessa intervjuer genomfördes med verksammapersoner inom banksektorn. Resterande intervjuer genomfördes med sakkunniga personerinom studiens ämnesområde, varav en revisor och en redovisningsexpert. Resultat och slutsats: Resultatet visar att de flesta av värderingsmetoderna i IAS 39 som harundersökts i studien är mer lämpliga än de i SFAS 157. Vidare visar studien att definitionenav verkligt värde i IAS 39 är att föredra framför definitionen i SFAS 157. IAS 39 erbjuder idagsläget en viss flexibilitet som i viss mån ger utrymme för företagsspecifika värderingar.Denna flexibilitet är uppskattad av samtliga respondenter men skulle kunna utvidgas något föratt bättre återspegla bankernas affärsmodell. Definitionen i SFAS 157 skulle dock leda tillmindre företagsspecifika inslag och därmed begränsa möjligheten att redovisa relevantinformation om bankernas ekonomiska ställning. / Background and problem: As a step in the process of harmonisation with FASB, IASBstarted a project in 2006 aiming at establishing a common standard for fair valuemeasurement within all IFRS. In the first phase of the project a discussion paper was issued,where the American counterpart for fair value measurement, SFAS 157, was used as a base.One of the standards which to a great extent includes fair value measurement, and therefore isdeeply affected by the project, is IAS 39, recognition and measurement of financialinstruments. Fair value measurement of financial instruments is a complex and widelydebated area which has been actualised specifically during the financial crisis, when a lot ofcriticism has been directed towards SFAS 157. Today the definition of fair value differsbetween SFAS 157 and IAS 39, and organisations around the world have been critical to adirect use of the American definition, since it is regarded as too market oriented. Aim: The purpose of the study is to describe how the practical accounting according to IAS39 could be affected if IASB introduce the measurement methods of SFAS 157, and todescribe the opinions of experts regarding the present way of measuring fair value and howthese are in accordance with the definition and measurement methods of IAS 39 and SFAS157. Method: A qualitative research method has been used, where five interviews were conductedto collect the empirical material for the study. Three of these interviews were made withpersons active in the banking sector. The rest of the interviews were made with experts withinthe subject area of the study, one auditor and one expert in accounting. Result and conclusion: The result shows that most of the measurement methods of IAS 39,which has been examined in the study, are more adequate than those in SFAS 157. The studyfurther shows that the definition of fair value in IAS 39 is preferable to the definition in SFAS157. IAS 39 allows at present a certain degree of company specific measurements. Thisflexibility is appreciated by all of the respondents, but could be further expanded in order tobetter reflect the business model of the banks. The definition in SFAS 157 would, on the otherhand, lead to less company specific measurements and thus limit the possibilities to showrelevant information regarding the economic situation of the banks.

Abstract Title: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting. -A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board. Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market’s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives. Investment properties can either be measured according to the Fair value model or the Cost model. By applying the Fair value model, enterprises get the opportunity to allow internal or external valuers to implement the valuation. Furthermore they can also choose if the fair value should be determined by market price/value or cash flow analysis. Difficulties concerned with the fair value model are that the market value has the tendency to follow inflation-developments and there is a high level of uncertainty in the valuation process. This combined with increased choices, can have negative effects on the qualitative characteristics of accounting; relevance, reliability, comparability and consistency. The International Standards has been implemented in Swedish companies and the first indications of the real estate companies’ choices regarding investment properties can be found in their published consolidated accounts for year 2004, as well as in the semi-annual reports for 2005. Therefore interests arose to find out if it exist any uniform accounting of investment properties among listed as well as non- listed Swedish real estate companies. Has a practice has occurred? and how has the quality of the real estate market’s accounting information been affected by IAS 40 and fair value? Purpose: The purpose of this study has been to state the choices the real estate companies, listed and non- listed, on the stock market, have made in compliance with accounting of investment properties, concerning the principles of valuation, valuers and the basis of valuation. On the basis of this, the possible causes of these choices and the further effects on the qualitative characteristics of the accounting; relevance, reliability, comparability and consistency, has been analyzed with independent auditors perspective on the subject. Method: This study has been carried out partly with a quantitative study of the real estate companies’ financial reports and partly with a qualitative study consisted of interviews with independent auditors. Result and Conclusion: All of the listed Swedish real estates companies have through cooperation chosen the Fair value model, mainly because the component depreciation is considered being a poor alternative. The majority have chosen both internal and external valuers to make the valuations. Through this combination companies can achieve better valuations as well as control and quality safety. All have chosen the cash flow analysis as the basis of valuation. This choice is due to the lack of a transparent market value. Only four of the non- listed Swedish real estate companies in this study, have chosen the fair value model. Due to their size and some loans listed on the market, these companies gain more by being comparable with the listed companies. The qualitative characteristic relevance is considered most beneficial, where reliability is considered least. Comparability and consistency are also considered beneficial, but there are some conditions to be considered for them in order to benefit more in the future. The conclusion can be drawn that there exist a uniform accounting of investment property only amongst listed Swedish real estate companies. Thereby a practice has occurred only amongst them. Since three out of four qualitative characteristics of accounting are considered being beneficial, the conclusion can be drawn that fair value measures have a positive effect on the Swedish real estates market companies’ accounts. / Bakgrund och problem: Alla bolag noterade på en reglerad marknad inom den Europeiska Unionen skall från och med januari 2005 tillämpa gemensamma redovisningsregler, IAS/IFRS standarder, vid upprättandet av koncernredovisningen. I Sverige har även onoterade bolag fått möjligheten att frivilligt tillämpa dessa regler i koncernredovisningen. En skillnad som förekommer mellan tidigare svenskt och ny internationellt regelverk berör redovisningen av förvaltningsfastigheter, vilket framför allt påverkar fastighetsbranschens redovisning. I motsatts till redovisningsrådets rekommendation RR 24 beviljar den nya standarden IAS 40 val mellan olika redovisningssätt. Förvaltningsfastigheter kan antingen redovisas till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med komponentavskrivningar. Vid förstnämnda valet får bolagen vidare välja att låta interna eller externa värderingsmän utföra värderingen. Dessutom får de välja värderingsunderlag, där alternativen utgörs av antingen marknadsvärde eller andra värderingsmetoder som kassaflödesmodeller. Problemen med verkligt värde är att marknadsvärdet tenderar att följa inflationsutvecklingen och osäkerheten i värderingarna är stora. Detta i kombination med utökade valmöjligheter kan i sin tur vara skadligt för redovisningens kvalitativa egenskaper, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Eftersom IAS/IFRS reglerna redan har trätt i kraft finns de första indikationerna på vilka faktiska val svenska fastighetsbolag har gjort gällande redovisningen av förvaltningsfastigheter i bolagens publicerade koncernredovisningar för år 2004 samt i delårsrapporterna för 2005. Härigenom har intresset väckts berörande om det förekommer en enhetlig redovisning av förvaltningsfastigheter bland svenska noterade respektive onoterade fastighetsbolag? Har en praxis uppkommit, och Hur har kvaliteten av fastighetsbranschens redovisningsinformation påverkats av övergången till IAS 40 och framförallt av införandet av verkligt värde i redovisningen? Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att, efter implementeringen av de internationella reglerna i koncernredovisningen år 2005, undersöka vilka val noterade respektive onoterade svenska fastighetsbolag har gjort vid redovisningen av förvaltningsfastigheter gällande värderingsprincip, värderingsmän och värderingsunderlag. Utifrån detta har sedan de möjliga bakomliggande orsakerna till dessa val samt effekterna på redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper, tillförlitlighet, relevans, jämförbarhet och begriplighet undersökts med utgångspunkt från oberoende kunniga revisorers perspektiv. Metod: Denna studie grundar sig på dels en kvantitativ och dels en kvalitativ undersökning. Den förstnämnda kommer i uttryck genom en granskning av fastighetsföretagens finansiella rapporter och den sistnämnda genom intervjuer med ett antal oberoende revisorer med expertis inom området. Resultat och slutsatser: Samtliga noterade bolag har genom samarbete valt att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Anledning har framförallt varit att alternativet med komponent avskrivningar är för dåligt. Majoriteten av dessa bolag har även valt att låta både interna och externa värderingsmän utföra värderingen. Genom denna kombination uppnås bättre värderingar, kontroll och trovärdighet. Som värderingsunderlag har samtliga valt kassaflödesmodeller, vilket kan förklaras med att det sker för få transaktioner på marknaden som försvårar den direkta avläsningen av marknadsvärdet. Bland de onoterade bolagen i studien har endast fyra bolag, valt att efterfölja de noterade bolagens handlingar. På grund av deras storlek och marknadsnoterade lån vinner dessa bolag på att bli jämförbara med de noterade bolagen. Resterande onoterade bolag antingen avvaktar eller missgynnas av att byta regelverk. Av de kvalitativa kraven gynnas relevansen mest och tillförlitligheten gynnas minst, Även jämförbarheten och begripligheten blir bättre av redovisningsalternativet verkligt värde men det finns förutsättningar till att dessa gynnas mer i framtiden. Av noterade bolagens enhetliga val och onoterade bolagens varierande val kan slutsatsen dras att det förekommer en praxis endast bland de noterade svenska fastighetsbolagen. Eftersom tre av fyra kvalitativa krav gynnas kan även slutsatsen dras att kvaliteten av den svenska fastighetsbranschens redovisning blir bättre med införandet av verkligt värde.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag går tillväga vid värdering av förvaltningsfastigheter. Metod:Studien har en kvalitativ ansats. Sekundärdata i form av årsredovisningar är den huvudsakliga källan till empirin. Primärdata i form av enkäter samt en intervju har använts för att komplettera studien. Teoretisk referensram: Denna studie har sin utgångspunkt i den institutionella teorin, där begreppet isomorfism är av största vikt. Även IASB:s föreställningsram samt standarden IAS 40 är betydelsefulla för denna studie. Empiri: Utifrån de åtta fastighetsbolagens årsredovisningar år 2011 har empirin angående deras värderingsmetoder fastställts. Tabeller har även utformats för en jämförande studie över åren 2005, 2008 och 2011. I empirin har även fastighetsbolagens svar på enkäterna sammanfattats. Empirin angående de externa värderingsbolagen är inhämtad från de enkäter som besvarats samt en intervju med ett av bolagen. Slutsats: Vid värdering av förvaltningsfastigheter utgår de flesta av bolagen i denna studie från en kassaflödeskalkyl. Detta gäller även de externa bolagen som anlitats av fastighetsbolagen. Dock brukar de flesta bolag på olika sätt komplettera med ortsprismetoden vid värderingen till verkligt värde. Denna studie får stöd av den institutionella teorin då den visar att fastighetsbolagen till viss del är isoforma gällande värderingen av förvaltningsfastigheter. / Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyse the methods which Swedish listed real estate companies use when valuating to fair value. Methods: The study has a qualitative approach. Secondary data in the form of annual reports is the primary source of empirical data. Raw data in the form of surveys and an interview are used to complement the study. Theoretical framework: This study is based on the institutional theory, where the concept of isomorphism is of paramount importance. IASB's conceptual framework and IAS 40 are also significant and important for this study. Empirical: Empirical data regarding the eight real estate companies' methods of valuation has been determined by studying their annual reports of the year 2011. Tables have also been designed for a comparative study of the years 2005, 2008 and 2011. The real estate companies' responses to the survey are summarized in the empirical section. The empirical data regarding the external valuation companies was obtained from the answers from the surveys, and an interview with one of the companies. Conclusion: Most of the companies in this study base their valuation of investment properties on a cash flow statement. This also applies to external companies hired by the real estate companies. However, most companies also supplement the cash flow statement by providing a location price method. This study is supported by the institutional theory as it shows that real estate companies' to some extent are isoform regarding valuation of investment properties.

Universiẗat, Diss.--Frankfurt am Main, 2007.

Tyrimo objektas – tarptautiniai apskaitos standartai Darbo tikslas - išanalizavus tarptautinių apskaitos standartų būtinumą ir praktinę taikymo Lietuvos įmonėse patirtį, numatyti perėjimo prie tarptautinių apskaitos standartų taikymo etapus ir atskleisti standartų įtaką apskaitos politikos formavimui. Uždaviniai: • įvertinti Tarptautinių apskaitos standartų svarbą bei būtinumą; • sugrupuoti TAS pagal turinį ir nagrinėjamų klausimų esmę; • išnagrinėti tarptautinės ir nacionalinės apskaitos reglamentacijos ypatumus; • įvertinti tarptautinių apskaitos standartų taikymo praktiką Lietuvoje, bei nustatyti TAS taikymo privalumus ir trūkumus; • išskirti perėjimo prie TAS etapus; • išnagrinėti, perėjimo prie TAS įtaką įmonių apskaitos politikai formuoti. Tyrimo metodai. Sisteminė ir lyginamoji mokslinės literatūros šaltinių analizė, sintezė, loginė analizė, anketinė apklausa, apibendrinimas. Studijuojant mokslinę literatūrą apie tarptautinius apskaitos standartus įvertinta jų svarba ir būtinumas, apklausos metu nustatyti tarptautinių apskaitos standartų taikymo Lietuvos įmonėse privalumai ir trūkumai, išskirti perėjimo prie TAS etapai bei išanalizuota perėjimo prie TAS įtaka apskaitos politikai. / The object of research: International accounting standards. Research aim: After analyzing international accounting standards use necessity and practical experience in Lithuania foresee the stages of international accounting standards and reveal standards impact for the accounting policy formation. Objectives: • evaluate international accounting standards importance and necessity; • to group international accounting standards according the essence of considered questions; • explore international and national accounting regulation peculiarity; • evaluate international accounting standards practical uses in Lithuanian and identify their advantages and disadvantages; • exclude passing to IAS stages; • analyze the IAS passing impact for firm accounting policy. Research methods: Systematical and comparative scientific literatures analyze, synthesis, logical analyze, empirical investigation, conclusion. Studying scientific literature about international accounting standards I evaluated its importance and necessity, doing empirical investigation were identified international accounting standards advantages and disadvantages use in Lithuanian firms, were excluded passing to IAS stages and analyzed IAS impact for accounting policy.

Die vorliegende Dissertationsschrift umfasst die bilanzielle Behandlung des Goodwills nach internationalen Rechnungslegungsstandards. Dabei werden akademische und praxisnahe Fragestellungen berücksichtigt. Der Grundlagenteil illustriert vorhandene Ermessensspielräume für die Bilanzierenden im Rahmen der Ermittlung beizulegender Zeitwerte und Werthaltigkeitsprüfungen. Weiterführend werden zur Goodwill-Bilanzierung bestehende Lücken in den Rechnungslegungsstandards bzw. im einschlägigen Schrifttum identifiziert und diskutiert. Im Ergebnis soll die Dissertation einen Beitrag zur kritischen Würdigung ausgewählter Aspekte der Goodwill-Bilanzierung auf Basis der internationalen Rechnungslegungsstandards leisten und gezielt Lösungsvorschläge und Verbesserungsmöglichkeiten aufzeigen.