<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är. Vidare demonstrerar alla finansiella institut en relativt bra konsensus för hur verkligt värde implementeras jämfört med rekommendationerna. Emellertid finns det tydliga skillnader i de underliggande teknikerna för de två huvudmetoderna, framförallt med värderingsunderlaget (vilka inputs som nyttjas) när simuleringar används och i vilken omfattning dessa redovisas. Följaktligen mynnar ovannämnda resultat ut i att det finns utrymmen för förbättringar för värderingskonceptet verkligt värde, eftersom bolagens implementering inte är i linje med ramverkens syfte med finansiella rapporter.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> En undersökning bör göras om hur värderingsmodeller kan erhålla en lämplig trovärdighet inom redovisningen</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar till att öka förståelsen för verkligt värde som värderingskoncept och dess metoder för att värdera finansiella instruments samt problematiken med det. Dessutom har förståelse etablerats för vilka försvårande omständigheter nya instrument medför när de ska värderas till verkligt värde.</p>

Due to the apparent global economic conditions, at the end of 2008, the International Accounting Standards Board (IASB) issued amendments to IAS 39 Financial instruments: recognition and measurement and IFRS 7 Financial instruments: disclosures in October and November, 2008. The amendments allow banks to reclassify their non-derivative financial instruments in rare circumstances. This thesis investigates whether banks in the Nordic countries (Denmark, Finland, Norway, and Sweden) reclassify financial instruments, in their financial statements of 2008 and 2009. The result of the study shows that 47% of the sample Nordic banks reclassified financial instruments in 2008 and 12% in 2009. All banks increased their net profit as a result of reclassifying financial instruments in 2008. The return on equity (ROE) increased significantly compared to whether the banks would not had reclassified their financial instruments. Tendencies found among the sample Nordic banks are that larger and less profitable banks used the possibility to reclassify financial instruments to a greater extent. Because none of the banks made losses on their choice to reclassify in 2008, the conclusion is that the opportunity given due to the amendments are mostly used by the banks to enhance the net income and the key ratio ROE. This shows that management decisions are short-term. This also indicates that the amendments may be misused by management to enhance current profit for their own benefit. The thesis also concludes that the departure from fair-value as the valuation method for financial instruments, due to recent massive critic, is unlikely.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna.   Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa.   Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är. Vidare demonstrerar alla finansiella institut en relativt bra konsensus för hur verkligt värde implementeras jämfört med rekommendationerna. Emellertid finns det tydliga skillnader i de underliggande teknikerna för de två huvudmetoderna, framförallt med värderingsunderlaget (vilka inputs som nyttjas) när simuleringar används och i vilken omfattning dessa redovisas. Följaktligen mynnar ovannämnda resultat ut i att det finns utrymmen för förbättringar för värderingskonceptet verkligt värde, eftersom bolagens implementering inte är i linje med ramverkens syfte med finansiella rapporter.   Förslag till fortsattforskning: En undersökning bör göras om hur värderingsmodeller kan erhålla en lämplig trovärdighet inom redovisningen   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att öka förståelsen för verkligt värde som värderingskoncept och dess metoder för att värdera finansiella instruments samt problematiken med det. Dessutom har förståelse etablerats för vilka försvårande omständigheter nya instrument medför när de ska värderas till verkligt värde.

Syfte: Syftet är att analysera hur redovisning till verkligt värde av förvaltningsfastigheter påverkar den rättvisande bilden av ett företag. Bakgrund:                        Värdering av anläggningstillgångar till anskaffningsvärde har länge varit vägledande i Europa. Trots att denna metod är tillförlitlig anses den inte ge en rättvisande bild av företaget. Detta kan istället värdering till verkligt värde anses göra då detta sätt att redovisa skapar relevans i redovisningen. Denna redovisningsmetod är dock förknippad med minskad tillförlitlighet, stora svängningar i resultat och för sin konjunkturförstärkande effekt. Redovisning till verkligt värde har fastighetsbranschen använt sig av sedan införandet av IAS/IFRS 2005. Branschen kännetecknas av frekventa och starka svängningar i värdet på förvaltningsfastigheterna, vilka helst ska värderas till verkligt värde. Detta föranleder frågan hur rättvisande fastigheternas värden egentligen är. Metod:                              Analysen av problemområdet har skett genom en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Befintlig teori har jämförts med empiriskt material som har insamlats via intervjuer. Intervjuerna har varit icke-standardiserade och utförts med fyra auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbolagen i Sverige och en värderingsexpert. Slutsats:                            Verkligt värde av förvaltningsfastigheter medför positiva effekter till den rättvisande bilden främst genom att bidra med relevans och jämförbarhet. Med aktieägare som primära användare av den finansiella informationen kan verkligt värde även antas vara begriplig. Värderingsmetoden har däremot en negativ påverkan på den rättvisande bilden genom omfattande brister i tillförlitlighet. Relevansen i redovisning till verkligt värde kan dock kompensera för dessa brister. Detta torde innebära att redovisning till verkligt värde bidrar till en rättvisande bild av ett företag. / Purpose:                           The purpose is to analyse how fair value accounting of investment property affect the true and fair view of a company. Background:                    Valuing fixed assets at historical cost has for a long time been the preferred choice in Europe. Although this method is reliable it is not considered to contribute to a true and fair view of a company. This can however fair value accounting (FVA) be considered to do as it creates relevance in the financial reports. On the other hand, FVA can also be associated with reduced reliability, volatility in profits and procyclicality. FVA was first adopted by the investment property industry in 2005 when IAS/IFRS was imposed in Sweden. This industry is characterised by its volatile property values, which are preferably to be valued at fair value. This raises the question of whether the values of the investment properties really are fair? Method:                            In order to answer the purpose a qualitative method was used. The deductive approach enabled a comparison between existing theories and empirical material gathered through in-depth interviews. The interviews were non- standardised and conducted with four authorised auditors from the four largest auditing firms, and a fair value expert. Conclusion:                      FVA of investment property contributes to the true and fair view of a company in terms of relevance and comparability. Since shareholders are the primary users of financial information FVA can also be considered understandable. The valuation method does however have a negative affect on the true and fair view due to considerable deficiencies in reliability. If relevance can be considered to make up for these deficiencies, it can be argued that FVA contributes to the true and fair view of a company.

<p>Due to the apparent global economic conditions, at the end of 2008, the International Accounting Standards Board (IASB) issued amendments to IAS 39 <em>Financial instruments: recognition and measurement </em>and IFRS 7 <em>Financial instruments: disclosures</em> in October and November, 2008. The amendments allow banks to reclassify their non-derivative financial instruments in rare circumstances. This thesis investigates whether banks in the Nordic countries (Denmark, Finland, Norway, and Sweden) reclassify financial instruments, in their financial statements of 2008 and 2009.</p><p>The result of the study shows that 47% of the sample Nordic banks reclassified financial instruments in 2008 and 12% in 2009. All banks increased their net profit as a result of reclassifying financial instruments in 2008. The return on equity (ROE) increased significantly compared to whether the banks would not had reclassified their financial instruments. Tendencies found among the sample Nordic banks are that larger and less profitable banks used the possibility to reclassify financial instruments to a greater extent. Because none of the banks made losses on their choice to reclassify in 2008, the conclusion is that the opportunity given due to the amendments are mostly used by the banks to enhance the net income and the key ratio ROE. This shows that management decisions are short-term. This also indicates that the amendments may be misused by management to enhance current profit for their own benefit. The thesis also concludes that the departure from fair-value as the valuation method for financial instruments, due to recent massive critic, is unlikely.</p>

Background: The reported result from the lifetime of an organization will be followed by a cash flow equal in size. In contrast, accruals enables short term discrepancies. When a property can be valued at fair value and recognize changes in the value directly in the result, it is interesting to examine how the earnings and cash flow relate to each other in these companies. By studying the relationship between a company's earnings and cash flow it is possible to appoint their consistency. Aim: The purpose of this paper is exploratory, it intends to examine how property management companies value their property holdings, and examine the relationship between the companies' overall earnings and cash flow from operating activities during the period 2008-2014. Method: Empirical data is primarily collected from primary sources in the form of annual reports. Numbers from the companies' annual reports allowed us to calculate the ratio of accumulated cash flow and accumulated earnings, to then be able to determine the connection between the two. Results and Conclusions: Real estate companies value ​​according to level 3 and during 2014 65,61% of the value of the property portfolio's are valued externally. Ten of the 17 companies that were listed during the period 2008-2014 has accumulated a higher earning than cash flow from operating activities. On average the real estate companies has accumulated 48% higher earnings than cash flow from operating activities. / Bakgrund: Det redovisade resultatet från en verksamhets livstid kommer att efterföljas av ett lika stort kassaflöde. Däremot möjliggör periodiseringar att det på kortare sikt kan finnas avvikelser. Då fastighetsbolag får värdera till verkligt värde och redovisa värdeförändringar direkt mot resultatet är det intressant att undersöka hur resultatet och kassaflödet förhåller sig till varandra i dessa bolag. Genom att studera ett företags relation mellan resultatet och kassaflödet går det att utse om dessa stämmer överens eller inte. Syfte: Syftet med uppsatsen är explorativt, den ämnar till att undersöka hur fastighetsförvaltande bolag värderar sitt fastighetsbestånd samt undersöka relationen mellan bolagens sammanlagda resultat och kassaflöde från den löpande verksamheten under perioden 2008-2014. Metod: Studiens empiri har främst insamlats från primärkällor i form av årsredovisningar. Med hjälp av siffror från företagens årsredovisningar har kvoten mellan ackumulerat kassaflöde och ackumulerat resultat kunnat räknas fram, för att därefter kunna bedöma dess samband. Resultat och slutsats: Fastighetsbolagen värderar enligt nivå 3 och under 2014 har 65,61% av branschens sammanlagda värde på fastighetsbeståndet externvärderats. Tio av de 17 företag som var börsnoterade under perioden 2008-2014 har ackumulerat högre resultat än kassaflöde från den löpande verksamheten. I genomsnitt har fastighetsbolagen ackumulerat ett 48% högre resultat än kassaflöde från den löpande verksamheten.

Die vorliegende kumulative Dissertationsschrift befasst sich mit den konzeptionellen Grundlagen und der historischen Entstehung verschiedener Aspekte der Rechnungslegung. Der erste Artikel setzt sich mit den konzeptionellen Grundlagen des amerikanischen Standardsetzers FASB auseinander und zeigt, dass die Entstehung des amerikanischen Rahmenkonzepts in den 1970er und 1980er Jahren stark von Umweltfaktoren abhing. Im zweiten Beitrag wird dargelegt, dass das vom internationalen und amerikanischen Standardsetzer im Jahr 2010 überarbeitete Rahmenkonzept, mithin die qualitativen Anforderungen an nützliche Finanzinformationen, im konditional-normativen Sinne keine ausreichende Basis für die Entwicklung von Rechnungslegungsnormen ist. Der dritte Artikel fokussiert auf die regulatorische Entwicklung der Bewertung von Vermögenswerten in Deutschland und stellt regulatorische Änderungen sozioökonomischen und politischen Umweltfaktoren gegenüber. Der abschließende vierte Beitrag enthält eine historisch-kritische Analyse des der Rechnungslegung zugrunde liegenden Rechenschaftskonzepts, welches zur Zeit des Nationalsozialismus an einer deutschen Hochschule untersucht wird. Dabei werden insbesondere die Grenzen von Rechnungsanforderungen analysiert und dargelegt. / This cumulative dissertation covers the conceptual foundations and historical evolution of various aspects in accounting. The first article discusses the conceptual framework of the U.S. standard setter FASB and shows that the evolution of the U.S. GAAP conceptual framework in the 1970s and 1980s was considerably influenced by economic factors. The second manuscript employs a conditional-normative approach to analyze the 2010 joint conceptual framework of the international and the U.S. standard setter, in particular the qualitative characteristics of useful financial information. The paper shows that the qualitative characteristics are not a sufficient basis for developing accounting standards. The third article focuses on the regulatory history of asset valuation in Germany and explains regulatory changes by socio-economic and political events. The fourth and final article contains a historical-critical analysis of the concept of accountability, which forms the basis of accounting. The article analyzes accountability at a German university during the Nazi regime and illustrates the limits of the concept.

台灣上市上櫃公司從2013年開始依照國際財務報導準則編製財務報告，並依國際會計準則第41號之規定，生物資產原則上以公允價值認列及衡量。本文採用個案研究的方式，探討以公允價值認列及衡量之生物資產是否提供財務報表使用者更為攸關之資訊。 整體而言，本文並未發現我國農業公司採用國際會計準則第41號後，財務報表資訊與股價攸關性顯著提高。其原因可能和實務上普遍存在之契作合約之經營模式有關，導致生物資產佔總資產的比例較低，又樣本公司持有之生物資產生命週期皆短於一個營業週期，因此雖然生物資產以公允價值認列及衡量，對股價的攸關及影響程度有限。 / Listed companies in Taiwan are required to prepare financial reports using IFRS starting in 2013. Therefore, biological assets within the scope of IAS 41 are measured on initial recognition and at subsequent reporting dates at fair value less estimated costs to sell, unless fair value cannot be reliably measured. This study examines whether the fair value of biological assets provide investors with more value relevant information. Overall, this study only finds weak evidence that the fair value of biological assets provide significant explanatory power beyond that provided by historical costs. Leveraging contract farming agreement helps companies transfer the main risk and ownership to a third party and thus weaken the incremental information relevancy of fair value measurements. The short life cycle of the biological assets of the sample may also contribute to the weak results.

我國在金融監督管理委員會2009年5月14日宣告全面採用國際會計準則後，所有公開發行公司即受到全面性的衝擊;而在眾多的IFRS中，IAS 40投資性不動產會計準則，是目前國內會計準則所沒有的規定，且此號公報最特別的規定，是允許投資性不動產的續後評價，企業可以擁有選用公允價值法與歷史成本法的彈性，這樣的特殊規定觸發筆者想瞭解，企業未來適用此號公報，其續後評價方法之選擇及影響選擇原因的動機。 相對於歐美，由於我國缺乏具有長期收益性與安全性的資金投資管道，造成我國保險業長期偏好將可運用資金投資於實體不動產，故IAS 40對我國保險業影響重大，因此筆者以我國保險業為研究對象，以問卷、個案分析及訪談來探討保險業者對未來適用IAS 40之看法與期待。 經過研究分析，本研究發現60.61%的保險業在未來實施IAS 40後會繼續延用歷史成本模式，對影響選擇的因素方面，受訪者認為「對盈餘數字高低的影響」、「所得稅金額大小的考慮」、「對不同年度的損益造成波動的關係」等三項因素最為重要，另外，受訪者最認同新會計準則方法規定允許公司選用歷史成本法或公允價值法「會增加公司間財務資訊比較的複雜性」，且60.6%受訪公司傾向不同意提前適用此號公報。 / After the Financial Supervisory Commission Executive Yuan, R .O.C. declaring on May 14, 2009 that adopt International Accounting Standard in an all-round way in our country, all the public company were totally impacted promptly; Among the IFRSs, IAS 40 investment property is not exist at our present domestic accounting regulations and the most special of this regulation is allowing the enterprises can have elasticity of selecting the cost method or fair value method for measurement after recognition. The special treatments induce me to understand the drivers of the reason in its choice. As to America and Europe, because our country lacks have long-term rentability and security fund investment channel, cause the insurance of our country prefer to invest in real estate for a long time, so the implemental of IAS 40 will influence our insurance industry very much, so the study use questionnaires, case analysis and interview to researching the determinants of insurance industry choice to use the cost or fair value model to account for their real estate. Researched and analyzed, originally discover that 60.61% of the insurances will continue to use the cost method after implementing IAS 40 in the future, to influencing the factor chosen, interviewees think ”the amount of earnings”, “the tax amount” and “the volatility of income in different years” three factors are most important. In addition, interviewees admit that IAS 40 permits enterprises to choose cost method or fair value method will increase the complexity of comparisons among the companies’ report, and 60.6% interviewed disagree earlier application with this criterion.

財務報表為制訂授信決策之重要資訊來源，而穩健會計可增加公司財務報表的資訊品質。本研究實證探討當公司採行穩健會計時，是否可降低銀行融資超貸之可能性，使銀行願意為了穩健財務報表的效益，而降低公司需支付的債務融資成本。 本研究以1997至2008年之5,507筆觀察值為研究樣本，依Beaver and Ryan（2005）之分類，將穩健會計衡量指標分為非條件式穩健會計與條件式穩健會計，分析公司會計穩健程度對銀行融資利率的影響，並探討公允價值會計是否會影響條件式穩健會計與銀行融資利率之關聯性。 本研究之主要實證結果顯示，非條件式穩健會計與條件式穩健會計皆與銀行融資利率呈負向關係；公允價值會計之採用與銀行融資利率呈負向關係，且正向影響條件式穩健會計與銀行融資利率之關聯性。非條件式穩健會計與銀行給予融資超貸之風險呈負向關係，但條件式穩健會計與銀行給予融資超貸風險之關聯性並不一致。額外之測試顯示，主要實證發現不因改採其他方式衡量銀行融資利率，或以稅前息前淨利取代稅前息前折舊前淨利衡量超貸風險而有改變。 / Financial statement is one of important resources to credit decisions making. Conservatism increases the quality of financial statement. Based on the definition of types of accounting conservatism, unconditional and conditional, proposed by Beaver and Ryan (2005), and the use of a sample of 5,507 firm-year financial data from 1997 to 2008, this study investigates conservatism effects on the over-loan risks from borrowers through bank loan pricing. The primary empirical findings indicate that a significantly negative association exits between unconditional (conditional) conservatism and bank loan pricing. In addition, a significantly negative association exits between fair-value accounting and bank loan pricing, and the adoption of fair-value accounting affect the association between conditional conservatism and bank loan pricing. Moreover, the result also shows that a significantly negative association exits between unconditional conservatism and the over-loan risks. The analysis of additional tests indicates that the primary findings held when alternative measurements of interest rates are used for proxy variables for bank loan pricing and EBIT is used for proxy variables for EBITDA.