Spelling suggestions: "subject:"fagersta"" "subject:"fagerstas""
1 |
Stopp i produktionen : - Lockouten 1923 vid Fagersta Bruk ABPålsson, Mattias January 2010 (has links)
Detta arbete har för avsikt att kartlägga den konflikt som uppstod vid Fagersta Bruk underlockouten 1923. Arbetets material kommer huvudsakligen från Fagersta Kommuns arkiv därmaterialet om Fagersta Bruks AB finns. Annat material som undersöks är från Svenska Metallindustriarbetareförbundavdelning 132.Arbetet visar hur Fagersta Bruks ekonomi var skuldsatt och i behov av likvida medel i en tidav lågkonjunktur. Den lockout som utlystes medförde dock inte några insparningar utan konjunkturenvände och företaget försökte få igång produktionen men fackförbundet kämpadeemot. Förbundet hade för avsikt att få igenom sina krav. Dessa krav kretsade framförallt kringatt behålla 8-timmarsdagen och att få högre löner. Något de även fick.Den ökade konjunkturuppgången medförde ökad orderingång och fler anställda, slutfacit avkonflikten medförde högre löner, lite bättre villkor av arbetstiderna och 4 dagars semester förarbetarna.
|
2 |
Från arbetare till arbetarklass : klassformering och klassrelationer i Fagersta - ett mellansvenskt brukssamhälle ca 1780-1909 /Magnusson, Ulf, January 1996 (has links)
Akademisk avhandling--Uppsala, 1996. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 229-236.
|
3 |
Hur snabbt kan man kommunicera något egentligen? : Att gestalta historia för att stärka identiteten utmed Riksvägen i FagerstaStrandberg, Sofia January 2021 (has links)
This is a bachelor thesis in information design with a focus on spatial design. This study examines how history could be showcased along a national road to create identity in a town, and how quickly this communication should take place. Fagersta, the town that is being investigated, is a small mill town that has a national road that runs right through the city. The road is used daily not only by residents, but also by tourists and passers-by, as it is the main road with the most coverage in Fagersta. Since the roundabouts and refuges along the national road are empty or have older mill objects with a pre-understanding requirement in them, it does not communicate the town’s history nor its identity. How can a town's history and identity be communicated along a road when there's traffic rules and speed to consider? There is little research on the area of design and road safety as a common denominator, but research on billboards shows that if you look away from the road for more than two seconds, it affects road safety. In addition to this, experiences, storytelling and maps with different notes are examined to try to understand the complexity of information narration in a traffic situation. This is further investigated through three methods which are an external analysis, a questionnaire and a focus group. This results in a concept for the national road through Fagersta, which is embodied with an example of a re-design in a roundabout. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. I denna studie undersöks det hur historia skulle kunna gestaltas utmed en riksväg för att skapa identitet på en ort, och hur snabbt denna kommunikation bör ske. Fagersta är orten som undersöks, det är en liten bruksort som har en riksväg som går tvärsigenom staden. Vägen används av många boende dagligen och även turister och genomåkande, då det är den största vägen med mest täckning i Fagersta. Då rondellerna och refugerna utmed riksvägen är tomma eller har äldre Fagersta bruk föremål i sig med ett förförståelsekrav, så kommunicerar den ingen historia eller identitet till staden. Hur kan man kommunicera historia och identitet utmed en väg, när man har regler och hastighet att förhålla sig till? Området med gestaltning och trafiksäkerhet som gemensam nämnare finns det inte mycket forskat kring, men forskning om reklamskyltar visar på att om du tittar bort från vägen i mer än två sekunder så drabbar det trafiksäkerheten. Utöver detta så undersöks upplevelser, berättande och kartor med olika notationer för att försöka förstå detta komplexa samband med informationsberättande i en trafiksituation. Detta undersöks vidare genom tre metoder som är en omvärldsanalys, ett frågeformulär och en fokusgrupp. Detta resulterar i ett koncept för riksvägen igenom Fagersta, som gestaltas med ett exempel på en re-design i en rondell.
|
4 |
Den bibliotekspolitiska utvecklingen i Fagersta och Falköping 1991 – 2001- en dokumentstudie / The bibliopolitical progress in Fagersta and Falköping 1991 – 2001 - a documentary studyEnglöf, Carina, Klingberg, Elisabeth January 2017 (has links)
This thesis reports on a study of official political documents for Falköping and Fagersta public libraries, aiming for a deeper understanding of how they were affected by local culture policy. The period researched is 1991 – 2001. The comprehensive questions were: how did the strategic plans of the two municipalities follow the development of cultural policy in Sweden during the period, and what differences appeared in the development of the strategic plans of the two municipalities during this period? A document analysis was conducted with an empirical focus on historical policy documents. The analysis was guided by a model by Dorte Skot-Hansen. The model served as an analytical tool while comparing the strategic documents of the two libraries. Skot-Hansen illustrates three different rationalities in relation to cultural policy; the humanistic, the sociological and the market oriented. The analysis showed that both Fagersta and Falköping mainly followed the market-oriented line in the Dorte Skot-Hansen model. The study also points put that the local cultural policy was influenced by a humanistic and sociological line of reasoning.
|
5 |
Att få en plats på kartan : En etnologisk studie av skogsbranden i Västmanland 2014 / To get a place on the map : An ethnological study of the forest fire in Västmanland 2014Litborn, Julia January 2017 (has links)
The forest fire of Västmanland in 2014 had a significant cultural impact on local communities. Research is warranted to better understand the impact and process of recovery after natural disasters, as well as to discover how underlying political and cultural structures affect rescue and recovery. Thus far, any research in this area has been carried out by government-funded studies and evaluations of crisis management. This study complements that existing body of research by exploring this topic through local experiences and memories of the fire and emergency operations. The analysis builds on four theoretical perspectives: Foucault’s theory of power; phenomenology; memory theory, and theories of identity. Through these, the study examines how locals relate to the burnt landscape as well as explores how political tensions relating to Swedish countryside have gained new relevance as a result of the fire. These research results indicate that memories of the fire are characterized by chaotic rescue operations and crisis management, and that their failure generally is interpreted as a result of current political and cultural discourses defined by urban norms that for decades have disfavored infrastructure and social security in rural parts of Sweden. The research shows that favorable conditions for rural life in general are crucial for successful crisis management. From a societal perspective, the battle for resources between urban and rural areas, combined with inequality between city and countryside, is very problematic. Many crises occur in rural areas, which require security and infrastructure nationwide. The study therefore stresses the importance of active use of local knowledge in governing on local and regional as well as national levels. Diversity is not only a matter of ethnicity, gender and sexual orientation, but also includes perspectives from all generations living all over the country.
|
Page generated in 0.0532 seconds