Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner. Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ”är det rätt att komma för sent till lektionen”, till ytterst abstrakta frågor som ”meningen med livet”. Framställningen av de etiska frågorna skiljer sig avsevärt mellan de olika texterna och därför går det inte att dra en generell slutsats av hur etiska frågor framställs i pedagogiska texter. Vissa texter består enbart av konkreta frågor och andra av enbart abstrakta, medan några andra texter har en nivåstegring på frågorna från problem av lokalkonkret karaktär till frågor av globalabstrakt karaktär. De enda konkreta krav som går att ställa på texternas innehåll utifrån styrdokumentens direktiv är att de utgår från elevernas intressen och behov, har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier, samt material som utvecklar elevernas livssyn. Samtliga texter har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier och kan därför sägas vara förenliga med styrdokumenten. Enligt flera undersökningar är elever på gymnasiet intresserade av etiska frågor i ordningen lokalkonkreta, globalkonkreta, lokalabstrakta och globalabstrakta och stämmer detta uppfyller inte alla texter styrdokumentens krav om att utgå från elevernas intressen och behov. Å andra sidan finns inget krav på att eleverna ska utveckla ett abstrakt tänkande och därför måste också de texter som inte erbjuder en nivåstegring på problemen sägas vara förenliga med styrdokumenten. Texterna är olika uppbyggda och ger därför olika förutsättningar för olika elever, men kan rätt använda bidra till att eleverna lämnar kursen med något etiskt verktyg. Alla elever är olika och därmed är det också en nödvändighet att det finns texter som är olika uppbyggda. Men i fråga om vilken text som troligen kan användas på flest elever anser jag att Alm vinner.

Detta är ett försök att skildra den livsåskådningstradition som med utgångspunkt från moderna vetenskapliga resultat söker påvisa ett samband mellan dessa och den urgamla shamanistiska tradition som en gång varit världsomspännande och fortfarande lever i spridda rester av vissa kulturkretsar. Jag har för detta ändamål läst den litteratur som jag här sammanfattar i resultatdelen samt redovisar under rubriken "Diskussion och slutsats" med en religionsvetenskaplig analys och en fenomenografisk genomgång. Min forskningsuppgift är att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv göra en deskriptiv analys av några centrala arbeten inom det som kallas den nya fysiken och en shamanistisk tradition i anslutning till den. Den röda tråd som jag ser löpa genom denna litteratur påvisar dels utifrån olika förutsättningar annorlunda sätt att uppfatta och förhålla sig till "verkligheten" och dels finns här genomgående mer eller mindre religiösa övertoner. En gemensam nämnare för denna idétradition är även den parallell man ser mellan komplementaritet, dvs. ljusets våg/partikeldualism, och olika medvetandetillstånd. Detta innebär i båda fallen ett överskridande av vår vanliga tids- och rumsuppfattning. Vidare krävs det såväl inom shamanismen som i den kvantmekaniska forskningen att man är en kreativ medskapare, inte en objektiv iakttagare.

’Dalens Ande’ är ett kommunalt konstprojekt i Säter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pågå under tre somrar. Det ingår i hela Säterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en säregen miljö och natur. Konstutställningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmärksammad, inte minst i lokalpressen. Efterhand följde den affekterade insändardebatt som lett till den ’etiska vändning’ som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera. De tolv berörda konstnärerna har beslutat att avsäga sig vidare samarbete med Säters kommun sedan den insändarskribent som de sett sig kränkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare. Här presenteras förutom ett urval av nämnda skriverier även som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelära samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemställningens delfrågor; yttrandefrihet kontra ärekränkning, pressetik och begreppet ’konstskandal’.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka samtalsgrupper i skolan. Vi ville veta om de är ett fungerande verktyg, för att ge barnen en plattform i deras utveckling av värderingar och social kompetens. Vidare ville vi veta hur grupputveckling fungerar ur ett psykologiskt perspektiv, för att därmed kunna möta de fenomen som uppstår när en grupp agerar. Vi har använt oss av facklitteratur med skolan som utgångspunkt för att skaffa oss kunskap om grundläggande grupputveckling. I den undersökande delen har vi valt att studera tjej- och killsnacksverksamheten. Vi har intervjuat sex gruppledare, två barn och gjort elevenkäter på tre skolor. Med detta material som grund, har vi funnit ett starkt intresse bland barn och personal för samtalsgrupper. Barn och vuxna har tillfört vår undersökning tänkvärda och kloka synpunkter, både vad beträffar form och innehåll. De slutsatser vi har kunnat dra från våra studier i ämnet, är att samtalsgrupperna är värdefulla för barnens personlighetsutveckling och deras möjligheter att förstå sina medmänniskor och sin omvärld. I en viss ålder (runt puberteten) är många barn besvärade av att samtala med sina föräldrar om t ex kroppens utveckling, sex och kärlek. Då är gruppen med en annan betydelsefull vuxen och de jämnåriga barnen ett lämpligt forum för deras frågor. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Anne Sjöström har senare bytt efternamn till "Sjöström Kolsberg".

Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp. Mitt val av lärare gick ut på att en lärare på varje skola skulle ha jobbat mindre än 5 år och den andra mera än 15 år. En man och en kvinna på varje skola. På en skola hade de inte en lärare som hade jobbat mindre än 5 år så det blev två som hade jobbat längre än 15 år. Intervjuerna har jag sedan jämfört och utifrån dem försökt att finna vad problemet med att undervisa i religion ligger idag och varför. Mina misstankar blev tyvärr bekräftade. Lärare upplever att religionsämnet är svårt att undervisa i av olika skäl som kommer senare i arbetet. Att de får dåligt samvete att de inte har mera religion eftersom det står i kursplanen. En del lämnar över ämnet till någon lärare som är mer intresserad. Mer om det i svaren som också kommer senare i arbetet. Många lärare uppfattar fortfarande religionsämnet som ”kristendomskunskap”. En positiv överraskning är att de flesta lärare sysslar mycket med etik och moralfrågor och tycker att det är viktigt. Det tycker jag är religion i allra högsta grad. Varje fråga har jag redovisat för sig. Svaren på frågorna är ofta återgivna med lärarens egna ord. Dessutom har jag efter varje fråga och svar gjort ett diskussionsstycke med egna reflektioner och slutsatser för att underlätta läsandet för läsaren. Jag avslutar mitt arbete med att göra en jämförelse mellan lärare och elevers attityder och tankar kring religion. Där tar jag också upp lite vad läroplanen säger om ämnet. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ”Gudinnan” med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.       I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har. Dessa normativa perspektiv tycks innefatta både berättelser som kan betraktas som problematiska, och berättelser som kan betraktas som feministiskt kraftfulla, men utifrån Haraways teorier är det alltid att betrakta som problematiskt när vissa berättelser etablerar sig som normativa och entydiga. Sammantaget framstår det därför i denna studie som att gudinnereligiositetens kanske allra främsta feministiska utmaning är att producera en mångfald berättelser, bilder och förklaringsmodeller om gudinnor, kön, kropp och kvinnlighet, och att ge utrymme för motsägelser, motsättningar och dissensus. Snarare än att betrakta den feministiska religiositeten som ett religiöst alternativ med alternativa svar och lösningar, skulle man kunna se den som ett kritiskt perspektiv, vars uppgift är att ständigt problematisera de försök till svar och lösningar som presenteras, och göra uppror mot alla tendenser till normer och entydighet – vare sig de kommer utifrån från patriarkala idétraditioner, eller inifrån rörelsen själv.

This thesis presents an empirical study of the meeting between a group of doctoral students and their research milieus, understood as a web of values in the social rooms. The purpose is to explore what these research milieus mean for the doctoral students and their questions about views of life.   The theoretical points of departure are on one hand the Uppsala Studies in Faith and Ideologies and on the other the concept of habitus in the study Homo Academicus of Pierre Bourdieu, including the idea that the postgraduate studies can be seen as a secondary socialization.   The study consists of three parts: an observation study, a questionnaire study and a field survey consisting of personal interviews.   The results are in short: 1.      Approximately seven of ten doctoral students reflect on questions about views of life every day or every week. 2.      The milieus of views of life, as interwoven parts of the research milieus, have influence on how the doctoral students think about questions of life. The empirical material shows that there is “a now” and “a then” to these questions. There often appears to be a difference between the cluster of life values in the research milieu and the much more soft values of the students that initiates this process. 3.      The value process mentioned above that is an important part of the secondary socialization often ends in conformity with those values that are parts of the present paradigm. However the process can also end in such a value conflict that the students (ca 25%) often or very often have reflected on discontinuing their postgraduate studies. The students’ soft values seem to be more important than the values they meet in the research milieu. 4.      These value questions, including the research ethics and the postulates of the paradigms, have little or no place in the university education. A part of the participants are of the opinion that questions about views of life are taboo in their research milieu.   The results from the empirical study are then confronted first with the theoretical concepts of Pierre Bourdieu, particularly his overly structuralistic view of agents and their habitus, and then with some central moments in the theoretical concept of Anders Jeffner, the prominent figure in Uppsala studies in faiths and ideologies. It is Jeffner’s individualistic view of the autonomous actor with a relative constancy in views of life that is called into question by the empirical results of this study.

This thesis is an analysis and examination of the concept of Faith as understood, experienced, and held by John Wesley: Throughout this study, the question, "Is this Faith possible" lingers, depicting the serious quest of heart and mind to understand Wesley's theology and his empirical view of Faith, as found in the eighteenth-century Revival in England and in Methodism. The problem of the usage of Faith, and the confusion of Freedom, in the life of the "true Christian" in Society, forms the basis of this discussion. The concepts Faith, Freedom, and Society are each examined in this work: The Spirit of the Age, as depicted by the thought of Kant the "transcendentalist" in Europe; of Locke the English empiricist; and of Edwards the Calvinist in America, give insight into the struggle in the pursuit of Freedom. These difficulties are met by the unique ministry of Wesley, who would not compromise man's "unalienable right" to be Free, especially in the light of "salvation by faith." In this analysis and consideration I look at Wesley's concepts of Faith, Freedom, and his understanding of Society, in the light of his theology and ethics, as well as the milieu of the eighteenth century; the implications of these are considered, taking note of, the influence and the impact of Wesley's ministry and writings upon almost all of the eighteenth-century English population, as well as the overflow of the same into the wider world. What happened through his ministry stresses the truth that, what he knew as Faith, was very different from the orthodox and traditional views. More than ever, this needs to be understood today. Wesley's experience of Faith, in his Freedom with regard to Society, is as relevant today as it was then. This thesis sets out to clarify some of the problems: What Wesley had found, history cannot deny. / Philosophy, Practical and Ststematic Theology / D. Th. (Theological Ethics)

This thesis is a comparative analysis of Ibn Taymiyya of Damascus and Gregory of Rimini within their respective religious and philosophical traditions. Ibn Taymiyya and Gregory of Rimini rejected the use of Aristotelian logic in the valorization of divine revelation in Islam and Christianity respectively. The translation movements, in Baghdad and then in Toledo, ensured the transmission of Greek scientific and philosophical works to both the Islamic world during the 'Abbasid Caliphate and the Catholic Christian European milieu beginning in the eleventh century. By the fourteenth century both the Islamic and the Catholic European religious traditions had a long history of assimilating Aristotle's Organon. Ibn Taymiyya and Gregory of Rimini rejected the notion, adopted by the kalam and scholastic traditions respectively, that logical demonstration could be used to validate religious doctrine as taught in the Qur'an and the Bible. Ibn Taymiyya rejected demonstration completely but Gregory accepted its qualified use.

[pt] Em suma, o objetivo desta investigação é demonstrar o caráter logodicéico da idéia de Deus e sua peculiar cosmologia, cujas ambições mais evidentes consistem na fundamentação da moral em bases sólidas, e no alcance de uma solução ao problema existencial do sentido da vida, demonstrando ainda o caráter teodicéico (e, portanto, igualmente logodicéico) da doutrina metafísica que a acompanha, nomeadamente no que concerne à natureza humana, que se supõe dotada de livre-arbítrio. Finalmente, o presente estudo demonstrará o fracasso da logodicéia da idéia monoteísta de Deus, e das teodicéias que a acompanham, em significar a experiência do mal. / [en] This thesis intends to be a mere effort of critical analysis of the idea of God as an attempt to give a metaphysical and a religious answer to the problem of the meaning, as well of certain arguments in defense of this idea. – But mainly this essay intends to investigate the failure of the theodicy in finding a solution to the problem of evil.