Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien.   Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter. Våra frågeställningar berör 1) vanliga administrativa arbetsuppgifter, 2) en sammanhållen administrativ enhets betydelse samt 3) organisatoriska påverkans faktorer. Undersökningen genomfördes kvalitativt, med semistrukturerade intervjuer, samt två förintervjuer via telefon och e-post. Resultatet visade att de ökade kraven på dokumentation och granskning påverkar mängden administrativa arbetsuppgifter. Samtidigt som antalet IT-system som man dokumenterar i påverkar hur enhetschefen utför sina administrativa arbetsuppgifter. Underlättande faktorer som framkommer är, en sammanhållen administrativ enhet och stödfunktioner i de egna verksamheterna.

Problem Fastighetsvärdering är ett brett begrepp som påverkar många parter. Med fastighetsvärdering innebär det att marknadsvärdet ska tas fram, vilket är det pris som sannolikt skulle betalas/erhållas vid en försäljning.De parter som denna uppsats kommer att fokusera på är säljare, köpare, mäklare och banken. Uppsatsen är koncentrerat till fastighetsvärdering främst vid försäljningstidpunkten. Fastighetsvärderingen påverkar säljaren genom att det är han eller hon som bestämmer om fastigheten ska bjudas ut till försäljning, vid det givna utgångspriset som mäklaren har värderat fastigheten till. Det är köparen som påverkar värderingen genom att han eller hon har olika preferenser som avgör om fastigheten är attraktiv för ett eventuell köp till det utbjudna priset på den fria marknaden. Mäklaren påverkar fastighetsvärderingen genom sin erfarenhet inom värderingsarbetet och kommer utifrån erfarenheten och tidigare sålda jämförelseobjekt fram till ett sannolikt marknadsvärde på fastigheten. I slutändan är det i de flesta fall banken som avgör om det blir ett köp eller inte för den intresserade köparen då det är banken som avgör om det är säkert nog att låna ut pengar till köpeskillingen på fastigheten. Fastighetsvärdering är en central del för alla de ovanstående parterna och det är här vårt problem har sin utgångspunkt. Hur genomförs värderingar och vilken problematik finns det för de inblandade?   Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva tillvägagångssättet och problematiken som finns inom ämnet fastighetsvärdering.   Metod För att få ett svar på uppsatsens problem har både kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorts. Genom öppna intervjuer har vi fått en uttömmande information ifrån våra intervjurespondenter samt genom den enkätundersökning som utförts har vi även fått köpintresserade åsikter om vad de prioriterar i husköps tankar samt en insyn kring deras bostads ekonomi.   Slutsats Genom arbetet med vår uppsats har vi kommit fram till att fastighetsvärdering innebär att med flera hjälpmedel uppskatta ett värde. Marknadsvärdet som värderingsmän försöker få fram är ett varierande värde. Marknadsvärdet påverkas främst av fastigheten själv och dess attribut men samtidigt påverkas det av omgivningen och omvärlden. Även om värderingsmännen har tillräckliga jämförelseobjekt kan de omvärldsekonomiska faktorerna påverka slutpriset. Alltså är fastighetsvärdering bara en gissning baserat på erfarenhet om sannolikheten. Trots detta läggs det stor vikt vid en fastighetsvärdering. Slutsatser som dragits att läget är det absolut viktigaste för värdet på en fastighet tätt följt av standard och skick. Säljaren kan genom strategiska renoveringar bibehålla alternativ öka fastighetens värde men vid själva försäljningen kan säljaren bara påverka slutpriset inte marknadsvärdet.  Köparen står för marknadens åsikter och ser att närheten till skola/vård/omsorg är viktigast där efter närhet till natursköna områden. Banken ser också att läget är viktigast och att kustnära fastigheter utgör en bättre säkerhetsaspekt är fastigheter på landet. / Problem Property valuation is a broad term that affects many operators. With real estate valuation, it means that the market value is to be produced, which is the price that would likely be paid/received in a sale. The operators which this paper will be focusing on are the sellers, buyers, brokers and bank. The paper is concentrated in the real estate valuation primarily at the time of sale. The property valuation affect the seller as it is he or she who decides whether the property will be offered for sale at the starting price recommended by the broker. The buyer affects the valuation through his or her personal preferences, as it is those that ultimately determine whether the property is attractive at the offered price on the open market. The broker affects property valuation through their experience in the valuation process, and will, based on said experience and historical prices of comparable objects, estimate a probable market value of the property. In the end, it’s usually the bank that determines whether a purchase is possible for the interested buyer, as it is the bank that determines whether it is safe enough to lend the money at the agreed-upon final price of the property. Property valuation is critical to all of the above operators, and this is where our thesis problem has its starting point. How do they come to the rightvalue ​​andwhatproblemsare there forthose who are involved?   Purpose The purpose ofthis paper is todescribethe approach andproblems that existin the subjectproperty valuation.   Method To get an answer to the essay problems, both qualitative and quantitative studies have been made. Through open-ended interviews, we have comprehensive information from our interview respondents, and, by the survey carried out, we have also asked potential buyers their opinions of what they prioritize and what they think about the starting price that has been set. Conclusion Through the work of our paper, we concluded that property valuation is a variety of means for estimate a value. The market value as appraisers try to extract is a varying value. The market value is mainly affected by the property itself and its attributes but at the same time, it is influenced by the surroundings and the outside world. Although appraisers have adequate comparison objects, can external economic factors affect the final price of the sale. Thus, property valuation is just a guess based on experience about probability. Despite this real estate appraisal is very important. Conclusions drawn from that location of the property is the most important for the value, closely followed by the standard and condition of the house. Seller can through strategic renovations maintain alternative increase the property value but during the sale, the seller may only affect the final price not the market value. The buyer is responsible for the market's opinions and wants school and healthcare close by, they also wants parks and scenic areas close to their homes. The bank also sees that location of the property as most important and that coastal properties represent a better safety aspect in real estate then the country properties.

Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod således klart att Ikea med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig på Söderslätts handelsområde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i Umeå känner sig oroliga för hur övrig handel kommer att påverkas, där oron för centrumhandeln är framträdande. Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln där senare forskning snarare sett andra aspekter som påverkar en konsument. Med detta som utgångspunkt har vi, på uppdrag av Visit Umeå, genomfört en studie där fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgänglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna ålder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav påverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande Ikea-varuhus och centrumhandeln.   Uppsatsen utgår från Falk och Julanders modell för hur kunder väljer inköpsställe. Vidare bygger den teoretiska referensramen på teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstå vad som påverkar konsumenter. För att samla in information har vi genomfört en enkätundersökning på Bergvik köpcentrum i Karlstad genom att fråga förbipasserande. Detta för att skapa en uppfattning om hur tidigare forskning gällande hur konsumenter väljer butik stämmer överens med hur konsumenter väljer inköpsställe där Ikea tas med i beaktandet.   Studiens resultat visar att det, utöver lokalisering som inte går att förbises, finns fem kärnattribut vilka värderas högre än övriga attribut som undersökts; butikutbud, tillgängliga parkeringar, öppettider, restauranger och kaféer. Dessa används vidare i studiens slutsatser där Falk och Julanders modell modifieras för att vara applicerbar på valet mellan studiens inköpsställen. Utifrån den modifierade modellen mynnar studien ut i rekommendationer till lokala beslutsfattare och centrumkoordinatorer. Detta för att de ska kunna vidta åtgärder för att centrumhandeln i minsta möjliga mån ska påverkas negativt i och med Entré Syds etablering.

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som påverkar medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen, samt vilka av dessa som är mest centrala. Vår avsikt är även att göra en jämförelse mellan två personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkät.  Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och där uppvisar de två personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna är social gemenskap, anställningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter. De största skillnaderna mellan personalgrupperna är upplevda utvecklingsmöjligheter och hur behovet av stöd från chef och ledning uttrycker sig. Resultatet visar även att vissa faktorer och aktörer blir betydelsefulla först när de sätts i relation till andra faktorer eller aktörer.

Föreliggande studie redogör för faktorer som påverkar elever i sina val av moderna språk i årskurs 6, där några utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på en enkätundersökning där sammantaget 82 elever från Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer på att elevernas sociala klasstillhörighet och kön i viss mån tycks påverka språkvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika språken. De franskstuderande utmärkte sig från övriga elever med en större andel flickor samt elever med välutbildade föräldrar, medan de tysk- och spanskstuderande hade en lägre andel elever med stort utbildningskapital i hemmet. Dock anger eleverna oaktat av social klass, kön och nationell bakgrund i princip samma motiv till sina språkval, nämligen att man är intresserad av språket eller de länder i vilka språken talas. Förhållandevis tydligt blir även att synen på språk och språkstudier skiljer sig något mellan de olika grupperna, där framförallt kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå utgör de mest påverkande faktorerna. Vidare framgår att engelska betraktas som det mest använda språken bland de medverkande eleverna, medan spanska ses som det mest användbara moderna språket – något som också elevernas föräldrar instämmer i.

Föreliggande studie redogör för faktorer som påverkar elever i sina val av moderna språk i årskurs 6, där några utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på en enkätundersökning där sammantaget 82 elever från Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer på att elevernas sociala klasstillhörighet och kön i viss mån tycks påverka språkvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika språken. De franskstuderande utmärkte sig från övriga elever med en större andel flickor samt elever med välutbildade föräldrar, medan de tysk- och spanskstuderande hade en lägre andel elever med stort utbildningskapital i hemmet. Dock anger eleverna oaktat av social klass, kön och nationell bakgrund i princip samma motiv till sina språkval, nämligen att man är intresserad av språket eller de länder i vilka språken talas. Förhållandevis tydligt blir även att synen på språk och språkstudier skiljer sig något mellan de olika grupperna, där framförallt kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå utgör de mest påverkande faktorerna. Vidare framgår att engelska betraktas som det mest använda språken bland de medverkande eleverna, medan spanska ses som det mest användbara moderna språket – något som också elevernas föräldrar instämmer i.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts. Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer. Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas.

Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga. Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

Hjärtsvikt drabbar många äldre människor och det uppskattas att cirka 200 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. Hjärtsvikt orsakas av andra bakomliggande sjukdomar där högt blodtryck och kranskärlssjukdomar är de vanligaste orsakerna. Antal personer som insjuknar i hjärtsvikt ökar successivt i hela världen. Ökningen beror dels på att behandlingen av bakomliggande sjukdomar förbättras och dels på att medellivslängden har ökat. Största ekonomiska bördan ligger på frekventa återinläggningar av patienter med hjärtsvikt. Forskning har visat att återinläggningar av personer med hjärtsvikt kan minskas med egenvårdsåtgärder. Patienten skall engageras i ett ansvar för sin egenvård i största möjliga grad. Syftet med detta arbete var att belysa vilka faktorer som påverkar egenvården hos patienter med hjärtsvikt efter utskrivning från sjukhus. Metoden som valdes var en litteraturstudie för att belysa kunskapsläget inom det valda området. Totalt femton artiklar från två databaser valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet har sammanställts i en matris som redovisas i bilaga. Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar egenvården hos patienter med hjärtsvikt efter utskrivning från sjukhus. Faktorerna var uppdelade i tre kategorier: kunskap och patientutbildning, sociodemografiska faktorer och psykosocial ohälsa. Kunskap om sjukdomen och egenvård var den viktigaste faktorn. Utbildningen av patienterna med hjärtsvikt visade sig spela en avgörande roll för att deras egenvårdsprogram fungerade. Det ledde till en större följsamhet till medicinering och andra egenvårdsaktiviteter. Psykosocial ohälsa ledde till en ökad risk för patienter med hjärtsvikt och de hade större problem med att klara av sin egenvård. Egenvård är en viktig del i behandlingen av hjärtsvikt hos patienterna. Det finns flera faktorer som påverkar egenvård hos personer med hjärtsvikt efter utskrivningen. Sjuksköterskans roll är att ge stöd och främja hälsa via förebyggande åtgärder. Sjuksköterskan bör i sitt arbete ta hänsyn till patienternas utbildningsnivå, ålder och kulturella bakgrund. Rätt åtgärder leder till förbättrad följsamhet till egenvård, högre livskvalitet, minskat dödlighet och färre återinläggningar.