Introduktion: I takt med att den arbetsrelaterade stressen tilltagit i samhället har även personalbrist inom sjukvården ökat, inte minst inom operationssjukvård. Samtidigt som operationsköerna växer i Sverige larmas det alltmer om brist på specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård. Det finns i dag en kunskapslucka kring den arbetsrelaterade stressen för operationssjuksköterskor och dess uppkomst. Syfte: Att belysa faktorer som ger upphov till arbetsrelaterad stress hos operationssjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie på ett systematiskt sätt. Arton artiklar inkluderades i slutresultatet. Resultat: Sex olika kategorier kunde identifieras: Arbetslokal- och arbetsmaterialsbundna faktorer, faktorer relaterade till arbetets utformning, faktorerrelaterade till arbetsklimatet, patient- och operationsbundna faktorer, individuella bakgrundsfaktorer samt karriärsbundna faktorer. Slutsats: Vissa olikheter kunde ses från land till land vad gäller upplevelsen av uppkomst av arbetsrelaterad stress och de faktorer som ger upphov till detta. Inget mönster kunde ses där en enskild identifierbar stressfaktor kunde pekas ut. Detta påvisar hur framtidaforskning behöver närma sig området med ett allsidigt fokus.

Detta arbete undersöker migration från legacy-system till en molnbaserad miljö. Legacy-system är ett system som byggts upp under organisationens livstid och är kritiskt för attverksamheten ska fungera. Syftet med arbetet är att undersöka vilka motiverande ochutmanande faktorer som påverkar denna migration och hur dessa faktorer påverkartillvägagångssätt och de beslut som fattas. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigarestudier av legacy till moln-migration, där ett antal faktorer identifieras som viktiga. Därtillbeskrivs fyra områden som är centrala för tillvägagångssättet i denna typ av migration, blandannat arkitektur, val av destination och fyra migrationstyper. Kvalitativa intervjuer hargenomförts för att bidra till en fallstudie av ett stort företag som just nu genomför enmolnmigration. Tillsammans med tillgängligt material har intervjuerna analyserats ochresulterat i en diskussion där vi för vissa faktorer kunnat bekräfta deras påverkan, samtidentifiera ett antal nya. Slutligen visar vi på hur dessa faktorer har påverkat beslut som detundersökta företaget fattat under processen och vilket tillvägagångssätt dessa lett till. Därfinner vi bland annat att faktorer kopplade till säkerhet har haft mest omfattande påverkan påde fyra undersökta områdena.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns faktorer som påverkade återhämtningen efter en våldtäkt. Våldtäkt är ett brott som lämnar offer med en känsla av skam och otrygghet. Att utsättas för ett brott som våldtäkt innebär ett trauma för offret och att återhämta sig från detta trauma är en process som aldrig är densamma. För att finna de artiklar som är till grund för denna litteraturstudie söktes artiklarna i tre olika databaser ämnade för omvårdnad, och de granskades systematiskt. Totalt identifierades åtta resultatartiklar under sökningarna och som var publicerade mellan åren 2010-2017. Resultatet visade på faktorer som påverkar återhämtningen hos våldtäktsoffer på olika sätt, och dessa faktorer var synen på sin egen offerroll, bemötande från myndigheter och vårdinstanser, samt närståendes reaktioner. Dessa faktorer påverkade våldtäktsoffer olika men det som var en gemensam påverkan var att om dessa faktorer uppmärksammades och respekterades resulterade det i en god återhämtning. Resultatet visar att dessa faktorer är av vikt för att kunna implementera och utveckla den omvårdnad våldtäktsoffer är i behov av. Bland annat bör det finnas ett fokus på att kunna erbjuda stöd och en individanpassad återhämtning för våldtäktsoffer som befinner sig i den återhämtningsprocessen som följer en våldtäkt. / The aim of this literature study was to examine wether there were factors that affected the recovery after a rape. Rape is a crime that leaves the victims with a sense of shame and insecurity. To be subjected to such a crime is a trauma for the victim and to recover from this trauma is a process that is never the same. To find the articles on which this study is based on, the articles were searched for in three different databases intended for nursing, and they were systematically examined. In total, eight articles were identified during the search and were published between 2010-2017. The result of this study found that there are factors that affect the recovery of rape victims in various ways, and these factors were the view of their victimization, the treatment from government and health care agencies and the reactions from their closed ones. These factors influenced the victims differently, but what was a common effect was that if these factors were noted and respected it resulted in a successful recovery. The results shows that these factors are important for implementing and developing the care rape victims are in need of. Among other things, there should be a focus on being able to provide support and an individualized recovery plan for rape victims in the recovery process following a rape.

Diabetes typ 2 medför oftast förhöjda blodsockernivåer och om sjukdomen inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå. Egenvård är mycket betydelsefullt för att bibehålla en jämn blodsockernivå. Livsstilsförändringar kan behöva göras vilket kan vara en stor utmaning för patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar i att fungera som stöd samt ge god kunskap och försöka motivera patienter till god egenvård och därmed förebygga komplikationer. Även anhöriga utgör ett viktigt stöd och har en roll till att bidra till patientens förmåga att utföra egenvård. Syftet med studien är att beskriva den vuxna patientens upplevelser kring vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En litteraturstudie gjordes och 15 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultatet visade både hindrande och främjande faktorer som påverkar egenvård. Faktorerna bestod av familj och sociala nätverk, kunskap, motivation och sjuksköterskans roll. I diskussionen diskuteras familj och sjuksköterskans stöd samt kunskap och motivation och det påvisas hur en fungerande egenvård främjas av dessa faktorer. Sjuksköterskans ansvarsroll för att patienten ska kunna göra livsstilsförändringar som krävs för patientens sjukdom och därmed bidra till en hållbar utveckling i vården, synliggörs.

Företag som är aktiva inom molntjänster idag, flyttar över mer och mer av sina IT-system till det publika eller privata molnet. Syftet med den här studien är att hitta de olika motiverande och utmanande faktorer kring fenomenet molntjänster, för företag som arbetar med utveckling av mjukvara för sina kunder.Då definitionen av molnet är brett och utvecklingen inom ämnet går ständigt framåt anser vi att det inte finns tillräckligt med vetenskaplig forskning som förklarar vad de olika definitionerna som exempelvis resursoptimering betyder på ett enkelt och förståeligt sätt.Den här studien tar upp tidigare vetenskapliga studier inom ämnet som en teoretisk bas att utgå ifrån. Samt metoder som används för datainsamlingen är lik de studierna innan för att kunna öka reliabiliteten av den här och framtida studier.Metoder som använts i den här studien är kvalitativa där intervjuer skett på två olika fallföretag som migrerar eller redan har migrerat sina tjänster till molnet. Intervjuer på ett tredje fallföretag har också utförts på ett konsultföretag för att komplettera de två andra företagen. Detta med anledning för att få en större översiktlig bild, då konsulter i sig hyrs ut till andra företag och får sannerligen bredare överblick.Resultatet från empirin har analyserats och lagts i kategorier för faktorer som påverkar eller kan påverka varandra på ett utmanande eller motiverande sätt. Studiens resultat och diskussion tar upp de olika fördelar och nackdelar som hänger med faktorerna i samband med tankar från informanter som anses vara experter inom respektive område på de fallföretag som har medverkat i studien.Studiens slutsats innehåller en utökad tabell över faktorer från tidigare studie som vi har byggt vidare på. Studiens resultat kan ses översiktligt med hjälp av tabellen över de olika faktorerna som studien har lyckats bekräftats och respektive inte lyckats bekräfta. Förklaringar till varför det ser ut som det gör tas upp i empirin samt analysen av data.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka självrapporterade faktorer som bidrar till utvecklandet av vanan att läsa på fritiden bland flerspråkiga mellanstadieelever i Sverige. Enkäter om läsning delades ut i klasser med fyror, femmor och sexor på tretton olika svenska skolor. De inhämtade svaren analyserades sedan för att hitta mönster i faktorerna som eleverna nämnde samt signifikanta samband mellan självrapporterad frekvens av fritidsläsning och andra variabler tagna från elevernas svar. Frekventa svar på de öppna frågorna om gynnsamma faktorer för utvecklandet av fritidsläsning bland elevernas jämlikar inkluderar tillgång till en ”bra” bok eller den ”rätta” boken, tautologiska svar och läsförmåga. Följande variabler visade sig korrelera positivt med frekvens av fritidsläsning: att gilla läsning, att få boktips, att vara i närkontakt med läsare och att läsa sitt modersmål i skolan. Signifikanta skillnader i medelvärde för frekvens av fritidsläsning upptäcktes mellan olika skolor och olika klasser, vilket gör även skol- och klassplacering till möjliga faktorer.

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet där tro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i organisationsteori och beslutsprocesser i offentliga organisationer, med särskilt fokus på Herbert Simons begrepp bounded rationality, begränsad rationalitet. Studiens datamaterial har analyseras genom såväl beskrivande univariata analyser för att ge en överblick över resultatet, men även i korstabellanalyser med procentjämförelser. Det sambandsmått som har stått i fokus är Sperman’s rho. Studiens resultat har sedan satts i en kontext av tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att med hjälp av dessa förklara resultatet. Resultatet i studien visar på en kraftig underrapportering rörande de fall där tro om att en elev far illa finns. De organisationsstrukturella faktorer och faktorer i det enskilda fallet är de faktorer som i studien visat sig ha störst påverkan på pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Individuella bakgrundsfaktorer hos pedagogen själv har i studien visat sig ha mindre betydelse för pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Organisationsstrukturens påverkan på pedagogens beslut kan förklaras genom teorier om beslutsprocesser i offentliga organisationer, speciellt Herbert Simons begrepp bounded rationality där brister i organisationsstrukturen lyfts fram påverka pedagogens förmåga fatta rationella beslut.

Bakgrund: Dieter får allt större utrymme i media samtidigt som allt fler följer någon diet. Syfte: Syftet var att undersöka varför vuxna personer i Sverige valt att följa någon form av diet. Vidare undersöktes bland annat socioekonomiska faktorers inverkan på valet av diet. Metod: En webbaserad enkät distribuerades via Facebook där 235 personer deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 23 slutna frågor. Svaren sammanställdes och analyserades i IBM SPSS Statistics 21.0. Resultaten analyserades med hjälp av Chi-2 test, Mann Whitney U test samt boxplots. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Studien visade att fler kvinnor än män, fler överviktiga än normalviktiga samt fler deltagare bosatt i samhällen än städer följt någon diet (p=0,001, p=0,002 respektive p=0,047). Vanligaste förekommande diet var LCHF och den vanligaste orsaken att följa en diet var för att må bra följt av utseendemässiga skäl. Främsta anledningen till att följa sin dåvarande eller senaste diet var för att deltagaren ansåg den hållbar. Deltagarna angav att de kom i kontakt med sin dåvarande eller senaste diet via vän, familj eller bekant, detta angavs även som vanligaste sättet att få vidare kunskap om dieten. Slutsats: En diet är inte per automatik hälsosam och en definition skulle underlätta framtida arbete inom området. För att förändra befolkningens kostvanor kan de sociala faktorerna vara av stor betydelse. / Background: Diets receive increasing media attention while more and more follow some kind of a diet. Objective: The aim was to investigate if and why adults in Sweden have chosen to follow any kind of diet. The impact of socioeconomics factors, on the choice of following a diet, were further analysed. Method: A web-based survey was distributed via Facebook where 235 people participated through a convenience sample. The questionnaire consisted of 23 closed questions. Responses were compiled and analyzed in IBM SPSS Statistics 21.0. The results were analyzed using the Chi-2 test, Mann Whitney U test and boxplots. The significance level was set at p <0.05. Results: The study showed that more women than men, more obese than normal-weight and more participants living in smaller municipalities than cities followed some kind of diet (p = 0.001, p = 0.002 and p = 0.047). Most common diet was LCHF and the most common reason to follow a diet was to feel good followed by reasons of appearance, which was the same for both sexes. Most common reason to choose their, for the time ongoing or latest diet, was that it was considered sustainable. Participants indicated that they came in contact with that same diet by friend, family or acquaintance who also were indicated as the most common way to gain further knowledge about the diet. Conclusion: A diet is not automatically healthy and a definition would facilitate future work in the field. In order to change people's eating habits social factors can play an important role.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar anställdas nyttjande av arbetsplatsens friskvårdsinsatser. Vi undersökte även vad det är som motiverar anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna utifrån yrkeskategorierna tjänstemän och arbetare. Metoden som användes var kvantitativ och verktyget som valdes för att samla in det empiriska materialet var enkäter. Enkätundersökningen utfördes på en större organisation som verkar inom detaljhandeln och enkäten besvarades av 94 anställda. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS, valda teorier och tidigare forskning inom undersökningsområdet. Resultatet visade att de allra flesta av de anställda som deltog i studien har någon form av motivation till att nyttja friskvårdsinsatserna på arbetsplatsen. Vilka faktorer som motiverar de anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna visade sig vara både yttre och inre motivationsfaktorer. Resultatet visade därtill att det allt som oftast var fler tjänstemän än arbetare som instämde till att dem motiverades av de olika faktorerna. Detta överensstämde med resultatet kring nyttjandet, då även där visade sig vara fler tjänstemän än arbetare som faktiskt nyttjade friskvårdsinsatserna. De anställdas svar tydde på att det både fanns organisatoriska faktorer liksom privata faktorer som hindrade deras nyttjade. Två faktorer som flera respondenter ansåg skulle möjliggöra ett ökat nyttjande var att införa ett friskvårdsbidrag samt att fortsätta erbjuda möjligheten till att träna på arbetstid.