The purpose of this study is to increase insight into the collaboration of different organisations that work against prostitution in a Swedish municipality. With this purpose as a basis, four research questions were formulated: How do different organisations working against prostitution in the municipality collaborate? Which factors promote collaboration between these organisations? Which factors inhibit collaboration between these organisations? What areas of improvement exist in regards to collaboration? The analysis is qualitative and based on semi-structured interviews with six organisations that work against prostitution in different ways. The interviewed organisations include government-controlled organisations as well as non-governmental organisations. In this study, the empirical data has been analysed with a deductive approach based on a set of themes. These themes are formed with the purpose and issue of this study in mind. The themes are “how different organisations in the municipality describe the collaborative work”, “factors promoting collaboration”, “factors inhibiting collaboration” and “areas of improvement”. Key words: collaboration, prostitution, promoting factors, inhibiting factors, areas of improvement

Syfte: Att undersöka vilka faktorer personer med cervikal dystoni (CD) anser underlättar respektive hindrar deras möjlighet till fysisk aktivitet.  Design och metod: Explorativ och deskriptiv design. Kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ frekvensberäkning av svar på två öppna frågor i en enkät (n=144). Utifrån graden av upplevt aktivitetshinder på grund av CD gjordes även uppdelning i subgrupper. Resultat: Sju kategorier (och 28 subkategorier) underlättande faktorer framkom.  De tre största var ”Rörlig i vardagen”, ”Psykiska faktorer” och ”Nytta av hjälpmedel”. Vid större grad av aktivitetshinder angavs ”Nytta av hjälpmedel” oftare än ”Psykiska faktorer”. Vid mindre grad av aktivitetshinder utgjorde istället ”Psykiska faktorer” största kategorin följt av ”Rörlig i vardagen” och ”Träningsrelaterade faktorer”. Åtta kategorier (och 24 subkategorier) hindrande faktorer framkom. De tre största var ”Nackrelaterade besvär”, ”Psykiska begränsningar” och ”Andra fysiska besvär”. Vid större grad av aktivitetshinder angavs ”Nackrelaterade besvär” mest frekvent, följt av ”Andra fysiska besvär” och ”Begränsningar i vardaglig fysisk aktivitet”. Vid mindre grad av aktivitetshinder angavs istället oftast ”Psykiska begränsningar” följt av ”Nackrelaterade besvär” och ”Andra fysiska besvär”. Konklusion: För att optimera möjligheten till fysisk aktivitet hos personer med CD bör fysioterapiinsatser förutom fokus på reducering av sjukdomsrelaterade besvär även inkludera ett evidensbaserat beteendemedicinskt förhållningssätt. Insatserna bör påbörjas i ett tidigt skede av sjukdomen. / Purpose: To investigate the self-perceived facilitators and barriers to physical activity among people with cervical dystonia (CD). Design and method: Explorative and descriptive design. Qualitative content analysis and quantitative frequency analysis of two open-ended questions in a survey (n= 144). Subgroups based on self-perceived CD-related limitations in activity were also formed. Result: Seven categories (and 28 subcategories) facilitators emerged. The three most commonly reported were “Motion in everyday life”, “Psychological factors” and “Supportive aid”. Patients with major activity limitation mentioned more frequent “Supportive aid” than” Psychological factors”. Among patients with minor activity limitation “Psychological factors” was the largest category followed by “Motion in everyday live” and “Exercise-related factors”. Eight categories (and 24 subcategories) barriers emerged. The three most commonly reported were “Neck-related problems”, “Psychological limitations” and “Other physical disabilities”. People with major activity limitation most frequent experienced “Neck-related problems” followed by “Other physical disabilities” and “Limitations in everyday physical activities”, while “Psychological limitations” was most frequent mentioned by patients with minor activity limitation, followed by “Neck-related problems” and “Other physical disabilities”. Conclusion: To optimize the possibility for people with CD to be physical active, physical therapy interventions should not only focus on reducing disease-related complications but also incorporate an evidence-based behavioral medicine approach. Interventions should begin at an early stage of the disease.

I denna kvalitativa studie har vi intervjuat tolv behöriga matematiklärare som jobbar på låg- och mellanstadiet. Syftet med studien var att få kunskap om lärares erfarenheter och upplevelser av främjande och hindrande faktorer som kan ha betydelse för elevers lärande inom området tal och taluppfattning gällande elever på låg- och mellanstadiet. Kunskap inom området tal och taluppfattning är grundläggande och viktigt för elever för att få förståelse i andra delar av matematiken och avgörande för deras framtida studier. Trots det visar PISA-undersökningar att många elevers kunskaper inom detta område brister. I denna studie ses problemet ur ett lärarperspektiv och den är ett försök att möjliggöra djupare förståelse för hur lärare beskriver sitt arbete inom det aktuella området i matematik. Vi hade i avsikt att även få kunskap om vilka främjande och hindrande faktorer som enligt lärare har betydelse för elevers lärande i tal och taluppfattning. Resultaten av studien visar att lärarna använder sig av en rad olika undervisningsmaterial, från läroböcker till konkret material samt att de har många olika strategier i sin undervisning för att kunna hjälpa eleverna till förståelse. Senare beskriver lärarna hur faktorer som lärares erfarenhet och ämneskompetens samt arbetet med elevernas lärande och goda lärmiljöer främjar elevernas lärande. Hindrande faktorer enligt studiens resultat är lärarnas arbetsbelastning, missuppfattningar om elevernas kunskaper, låga förväntningar på eleverna samt en negativ inställning till ämnet. Studiens resultat diskuteras utifrån teorin om den didaktiska triangeln samt de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet.

Examensarbetet bygger på en empirisk undersökning. Datamaterialet är insamlat genom intervjuer med två högstadielärare, samt genom enkäter som besvarats avfemtiofyra högstadieelever. Syftet med examensarbetet har varit att få kunskap om hur allsidig och därmed likvärdig examinationen i är på högstadiet i ämnet samhällskunskap. Vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har varit att examinationsformerna inom SO-ämnena vanligtvis är ensidiga och oftast innebär ett skriftligt prov som avslutar arbetsområdet. Både Skolverket och Skollagen lyfter fram vikten av ett allsidigt (varierat) och likvärdigt arbetssätt i skolan för att hjälpa eleverna att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar. Resultatet av intervjuerna och enkätsvaren har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Teorin menar att det finns faktorer, yttre och inre, som påverkar lärarens arbetssituation. Resultatet visar att ramfaktorer kan upplevas på olika sätt av lärarna, antingen som hämmande eller som främjande.

Att få uttrycka och utöva självbestämmande kan ses som centralt i många länder, speciellt i de länder där individualismen är stark, som i Sverige där rätten till självbestämmande är lagstadgad och gäller för alla människor. Frågan är om det verkligen ser ut så i verkligheten, speciellt om man har en intellektuell funktionsnedsättning och kan vara beroende av stöd och hjälp av andra människor. Syftet med studien är att genom en litteraturstudie få ökad kunskap om hur människor med intellektuella funktionsnedsättningar upplever deras självbestämmande. Metod och datainsamling i uppsatsen är Scoping Review som är en form av litteraturstudie som i uppsatsen utgörs av 10 tidigare studier. I resultatet framgår vad som hindrar respektive bidrar till självbestämmande för människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Stödpersonal, familj, föräldrar och skola visar sig vara både bidragande och hindrande medan tekniska hjälpmedel endast upplevs vara bidragande för självbestämmandet. Slutsatsen i studien är att det är svårt att komma fram till ett enhetligt svar om hur självbestämmande upplevs då det handlar om andra personers upplevelse. Det är ett socialt fenomen som är i konstant förändring och det är många olika faktorer som spelar in.

Stress är en stigande folksjukdom som kan drabba vem som helst, och inte minst accelerera till följd av rådande covid-19-pandemin. Med anledning av att individer spenderar så pass mycket tid på sitt jobb behöver även arbetsgivare hantera detta. I försök att hantera och förebygga stress kan organisationer och chefer använda sig utav stress management. Stress management omfattas av olika tillvägagångssätt, verktyg och modeller, i syfte att hjälpa arbetsgivare att påverka och hantera stress hos deras anställda. Följande studie ämnar således åt att undersöka hur chefer arbetar med (och eventuellt anpassar) stress management på arbetsplatsen efter de omställningar som coronakrisen orsakat. För att besvara studiens syfte genomfördes tio semistrukturerade intervjuer, baserat på ett strategiskt urval av respondenter. Resultatet av undersökningen visar på att chefer har anpassat sin stress management under pandemin, men på olika sätt. Fem nya stressdrivande faktorer och två nya stresshämmande faktorer har även uppmärksammats av respondenterna till följd av omställningarna.

Introduktion: En åldrande befolkning, sjukdomsmönster som förändras och en ökad befolkning kommer att öka efterfrågan på sjukvårdspersonal 15 år framåt. Trots att tillväxten ökar beräknas det vara ett underskott på 9,9 miljoner vårdpersonal globalt år 2030, vilket inte kommer täcka det framtida hälsobehovet hos befolkningen. Omvårdnaden och vårdkvalitet kan äventyras när sjuksköterskor säger upp sig, då det blir färre sjuksköterskor i förhållande till antalet patienter. Att arbeta underbemannat kan leda till en stressad arbetsmiljö, som in sin tur kan leda till att fler olyckor sker, både bland patienter och sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som kan leda till att sjuksköterskor avsiktligt lämnar arbetsplatsen eller professionen. Metod: För att besvara syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt, som tillåter både kvalitativa och kvantitativa studier. Utifrån syftet söktes vetenskapliga artiklar i tre databaser; PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer inom organisationen och personliga faktorer. Faktorer inom organisationen innefattar fyra undergrupper, arbetsmiljö, ledarskap och belöningar, medarbetare och vårdmötet. Personliga faktorer innefattar två undergrupper, engagemang och erfarenhet och psykisk och fysisk ohälsa. Slutsatser: De enskilda faktorerna som påverkar sjuksköterskans avsikt att lämna arbetet eller professionen går in i och påverkar varandra. Ledare, chefer och enskilda sjuksköterskor kan arbeta tillsammans för att påverka dessa faktorer. Detta kan bidra till att sjuksköterskor väljer att stanna kvar på arbetsplatsen och i professionen.

Bakgrund: Diabetes typ II är en endokrin sjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Sjukdomen blir alltmer förekommande och en stor ökning av drabbade beräknas på kort sikt. Diabetes typ II sjukdom kan leda till komplikationer och följdsjukdomar, en viktig pusselbit för att förhindra att drabbas av dessa är egenvård. Vilket bland annat innebär livsstilsförändringar så som ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens egenvård genom att erbjuda individen stöd och verktyg för att denne ska klara av förändringarna så självständig som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva individers upplevelse av egenvård vid diabetes typ II Metod: En litteraturöversikt baserad på 9 kvalitativa artiklar. Artikelsökningen gjordes i databasen CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Fribergs granskningsmall. Resultat: I resultatet framkommer både främjande och hindrande faktorer för utförande av egenvård. Främjande faktorer är stöd från familj och vårdpersonal som hade en betydelsefull roll för att lyckas med egenvård. Även kunskap och förståelse för sjukdomen upplevdes främjande. En hindrande faktor ansågs vara bristande kunskap från familjen och vänner. Ett annat hinder var att flertalet av individerna hade svårt att ta in och acceptera sin sjukdomsdiagnos, vilket mynnade ut i en bristande förståelse för egenvårdens betydelse vid diabetes typ II sjukdom. Diskussion: Individernas upplevelser kring egenvården varierade beroende på stöd och kunskap om sjukdomen. Flertalet individer ansåg att informationen från hälso- och sjukvården var bristfällig och att vårdmötet skulle behövt vara mer individanpassat för att främja egenvården.

Abstract The Finland-Swedish migration towards Sweden has increased during the latest years. Moving to the western neighbour has become more and more usual amongst the younger generation of Finland-Swedes. However, recent studies have shown that half of those who have moved to Sweden do not move back to the motherland, creating a major net loss of Finland-Swedish citizens in Finland. A majority of those who move to Sweden do so with the intention of studying at a university. As a result, Finland suffers a potential risk of brain drain, whilst Sweden on the other hand has a chance of benefitting from a potential brain gain. For Umeå it is vital whether or not the newly graduated students, who possess valuable academic competence, stay in the municipality.  This study has explored which primary motives Finland-Swedish students give regarding their choice of where to live after graduating. This study has also aimed to investigate which factors are considered beneficial for a location, i.e. pull factors, and which factors tend to be considered less desirable, i.e. push factors, regardless of whether the intention is to stay in Umeå, move back to Finland or move to a completely different location.  As a consequence of personal preferences and experiences, the respondents give different motives for moving. Despite of this some patterns can be distinguished from the results, among which the value of social bonds, in or close to a certain location, can be found. Furthermore, the results show that the respondents’ experience of cultural differences between Finland and Sweden also affect their future plans on moving.    Keywords: Motives for moving, push factors, pull factors, social bonds, cultural differences

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet. Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.