Bakgrund Sömn är elementärt för alla människor och en viktig del i tillfrisknandet hos patienter. Brist på sömn har bevisade negativa effekter på hälsan, på kort och lång sikt. Det innebär många gånger stora svårigheter för patienter att sova på sjukhus. Patienters upplevelse av sömn på sjukhus beskrivs ofta som dålig, otillfredsställande och fragmenterad. Med stöd av sjukvårdspersonalens och patienters uppfattningar om vilka faktorer som påverkar sömnen kan vårdmiljön på sjukhus utvecklas och förbättras. Syfte  Att belysa faktorer i vårdmiljön som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Metod  Designen som valdes till studien var en litteraturöversikt. Systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, efter noggrann granskning. De var baserade på såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Datan analyserades utifrån metoden integrerad analys. Resultat Resultatet av litteraturöversikten visade att miljöfaktorer som ljud, ljus, rumstemperatur, komfort och antalet patienter per sal kunde störa patienternas sömn. Omvårdnadsåtgärder, däribland kontroll av vitalparametrar och blodprovstagning, påverkade också sömnen på sjukhus. Slutsats Faktorer i omgivningen samt omvårdnaden inverkade negativt på patienternas sömn på sjukhus. Fler studier gällande vilka faktorer som påverkarsömnen efterfrågas, i såväl positiv som negativ riktning. Denna kunskap kan ligga till grund för utformningen av en mer hälsofrämjande vårdmiljö som främjar sömnen för patienter på sjukhus.

BakgrundÅr 2017 var det 66 procent av befolkningen i Sverige som hämtade ut ett receptbelagt läkemedel. Fem procent av alla sjukhusinläggningar orsakas av en bristande läkemedelsföljsamhet, vilket påverkar individer i form av ett ökat lidande samt ökar kostnader för samhället. Begreppet följsamhet har utvecklats från att beskriva läkares auktoritet till att beskriva samspelet mellan hälso- och sjukvård och patienter. Sjuksköterskor och läkare har ett ansvar att informera patienter om läkemedlet, samt se till att läkemedelsbehandlingen sker på ett patientsäkert och korrekt sätt. SyfteSyftet var att beskriva faktorer och riskfaktorer som kan påverka patienters läkemedelsföljsamhet. Metod15 vetenskapliga artiklar sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ design samt tvärsnittsstudie. Dessa analyserades med stöd av en integrerad analys. Artiklarna sammanfattades enligt Sophiahemmet Högskolas matris. ResultatHuvudfynd som framkom var att patienters inställning till sin sjukdom och behandling kunde vara en påverkande faktor för läkemedelsföljsamheten. Utöver det så upplevde patienter att information ifrån hälso- och sjukvård var nödvändigt för att uppnå och bibehålla en god läkemedelsföljsamhet. Bristande information kunde leda till minskad tillit och förtroende för hälso- och sjukvården. SlutsatsTydlig och lättillgänglig information ifrån hälso- och sjukvården kan leda till ökad förståelse för vikten av god läkemedelsföljsamhet. Det kan öppna upp för diskussion och bidra till ett samarbete mellan hälso- och sjukvården och patienter, där patienters autonomi beaktas och respekteras. Vidare forskning kring begreppet concordance kopplat till läkemedelsföljsamhet skulle vara av intresse.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akutmottagningen är en komplex arbetsplats med ett oförutsägbart inflöde av patienter dygnet runt. Hälso- och sjukvård skall ges på lika villkor och patienter med störst behov skall ges företräde. Idag är situationen ofta att antalet patienter överstiger akutmottagningens resurser och därför används idag triagesystem som syftar till att fastställa vilken medicinsk angelägenhetsgrad patienten har och därigenom säkerställa att den som har störst behov får träffa läkare först. Triagearbetet är en central del av sjuksköterskans uppdrag på akutmottagningen. Syfte: Att belysa faktorer på akutmottagningar som påverkar sjuksköterskors triagearbete. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade tolv kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Databassökningar genomfördes mellan december 2018 och februari 2019. Analysen baserades på integrerad innehållsanalys vilket innebar att likheter i artiklarna identifierades och kategorier och underkategorier framträdde. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera. I kategorin kompetens ingick underkategorierna erfarenhet, utbildning och informationsinhämtning och personliga egenskaper. Här framträdde hur sjuksköterskans förmåga att utföra triagearbete och göra korrekta prioriteringsbedömningar var kopplat till utbildningsnivå och erfarenhet av akutsjukvård men också att attityder och förmågan tolka patientens sammantagna symtombild och bakgrundsinformation påverkade. I kategorin arbetsmiljö ingick arbetsbelastning, fysisk miljö och kommunikation och samarbete. Här konstaterades att hög arbetsbelastning och tidspress upplevdes som stressande och hindrade möjligheterna att ta korrekta triagebeslut. Begränsningar i den fysiska miljön ledde till försvårad informationsinhämtning medan bra kommunikation sjuksköterskor emellan samt tvärprofessionellt samarbete ökade förmågan att utföra triagearbete med god kvalitet. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar på att det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans triagearbete. Sjuksköterskan behöver ha hög kompetens, god arbetsmiljö och samarbetsförmåga för att prestera arbete med hög kvalitet. Nyckelord: Triage, Akutmottagning, Sjuksköterska, Faktorer

Studiens syftar till att undersöka lärares tankar kring vad som påverkar elevers lärande i matematikämnet och hur de tänker kring förankring av styrdokument i sin egen matematikundervisning. Studien har en kvalitativ inriktning där datainsamlingsmetoden har varit personliga, semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer utgjorde studiens data och en tematisk analys tillämpades för att kategorisera empirin. Studiens forskningsfrågor besvarades sedan genom en djupgående tolkning av empirin. Studiens resultat visar att lärarna anser att elevernas bakgrund, deras inställning till matematikämnet och lärar-elev relationer är faktorer som påverkar elevers lärande. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarna anser sig ha en stark tilltro till läromedlets överenstämmelse med styrdokumenten. Lärare kompenserar även i hög grad för de brister som de anser att läromedlet ger uttryck för. Studiens slutsatser är att relationskapande, lärares attityd till matematikämnet och lärares förmåga att förbinda undervisningens innehåll till elevernas vardag är faktorer som påverkar elevernas lärande positivt. Vi anser dock att undervisning skulle bli mer likvärdig för eleverna med ett mer utbrett kollegialt samarbete bland lärare och tillämpande av didaktiskt material som stöttar lärare i att identifiera huvudsakliga lärandemål.

Safety and security can mean and include multiple things. This thesis will discuss and research safety, spatial design, and informationdesign as well as their relationship to each other. The purpose of this paper is to examine how poor spatial design can affect users and their experience of an environment. The writing will revolve around a location in the Örebro City, specifically the train station Södra station. The paper will aim to answer why and how this place could feel unsafe to its users and how spatial elements can affect behaviors. The paper will also evaluate the environment currently in place which lacks sitting spaces, informationdesign in signs but also the unused station house. To answer these questions, theories surrounding design, human needs, and feelings will be explored.    In addition to answer the questions mentioned previously, this paper will also aim to create a well- executed design proposal based on scientific background, theories, and users experience. The spatial design will predicate all selected choices in theories from known sources. The theories will be based on previous research from authors and researchers familiar in the subject. Important commitments, concepts and meanings will be based on research that has been relevant in the three years of the education. In combination with theories, several non- identical methods have been applied during the process which have been refined and combined to benefit the thesis. Methods like observations, analysis, A/B testing and interviews with users will be the basis for the empiricism.    This thesis will demonstrate concrete sources that probates the results. The work will be focused on the user´s ideas and will sometimes differ from the research. This disparity will however have its basis in science and secure sources to include valid design choices to fit most of the users.

Vår ambition är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt är kvalitativa intervjuer med lärare. Vi kom fram till nio faktorer som påverkar valet; eleven, lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning, lärarens syn på svenskämnets uppgift, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur, aktuella händelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur och aktuella händelser och teman, är stommen som undervisningen utgår ifrån. Grupp två, med lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning och lärarens syn på svenskämnets uppgift, genomsyrar alla val läraren gör. Grupp tre, med elevens eget val av skönlitteratur och andras rekommendationer är faktorer som läraren mer eller mindre själv bestämmer hur mycket de ska påverka.

Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE. Dessutom genomfördes manuell sökning. Tio artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Studiens resultat indikerar att viktiga faktorer för att sjuksköterskan ska kunna dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen är kunskap om det samma, datorisering av dokumentation, stöd från ledningen och organisation samt sjuksköterskornas attityder till omvårdnadsprocessen. / An adequate nursing documentation in a rapidly changing health and wellfare system is of great importance. Despite this the quality of nursing documentation is often described as poor. The aim of the literature study is to identify factors that influence the nursing documentation according to the five steps in the nursing process. A systematic literature review was conducted . A CINAHL, Cochrane Library and MEDLINE Database search was conducted and a manual search of the literature references completed the search. Ten articles were included and each study subjected to a quality assesment. To enable nurses to document according to the five steps of the nursing process, the results of the study indicates that knowledge of the nursing process, datorisation of documentation, the support and expectations of the management and nurses attitudes to the nursing process are vital factors.

Skolan är en samlingsplats för världens framtida medborgare och den inkluderar diverse människor från olika kulturer, religioner och samhällsklasser. När eleverna börjar skolan görs det med varierande förkunskaper om skolans ämnen och i detta fall ämnet svenska. Att skapade bäst lämpade förutsättningarna för elevernas fortsatta utveckling är en prövning som många ställs inför. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, presentera och analysera forskning som kännetecknar läsningens relation till socioekonomiska faktorer, samt ta upp kartlagda begrepps samverkan, inom ämnet svenska. Kunskapsöversiktens förhoppning är att sprida kunskap om relationen mellan läsning och socioekonomiska faktorer samt belysa olika begrepp inom läsning och socioekonomiska faktorer i forskningen. Frågeställningarna som ligger till grund för kunskapsöversikten är: Vad kännetecknarforskningen om läsning i relation till socioekonomiska faktorer, inom ämnet svenska? och Hur framställer forskningen samverkan mellan begrepp inom läsning och socioekonomiskafaktorer? Urvalskriterierna och sökorden som användes gav upphov till flertalet relevanta artiklar, men åtta valdes ut för att kartlägga forskningen. Det som framkom var att forskning rörande socioekonomiska faktorer var globalt, men också att samtlig forskning som användes berör samma faktorer, till exempel, föräldrars utbildningsnivå och hemmets resurser. Studierna har använt sig av kvantitativa och/eller kvalitativa metoder för att kunna fastställa socioekonomiska faktorers relation till läsning i svenskämnet. Med hjälp av artiklarnas kartläggningsmetoder presenterar studierna samverkande begrepp inom läsning och socioekonomiska faktorer. Resultatet från forskning visar, bland annat, att elever med hög motivation, oavsett socioekonomisk bakgrund, lyckas i läsning och skolans socioekonomi har en inverkan på elevernas skolresultat.

Syftet med vårt examensarbete är att försöka förstå varför elever väljer ett medieprogram och vad som påverkar deras val. Arbetet kan användas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredställa de behov, förväntningar och önskemål eleverna har.För att nå syftet har vi gjort en enkätundersökning som omfattar 78 elever från årskurs ett på två olika medieprogram. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna främst väljer medieprogrammet för att medieämnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vår undersökning är att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De väljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen är lättare eller mer slapp än undervisningen på andra program. De är mycket självständiga i sitt val. / Applying to MedieprogrammetA analysis of factors effecting students preference

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar förmågan att läsa en text och samtidigt förstå den. Det är en central förmåga, både i skol- och undervisningssammanhang men också inom vardagliga och yrkesmässiga kontexter. Att kunna tolka och förstå skriven text är en grundläggande förutsättning för att vara en del av det moderna samhället där texter förekommer kontinuerligt i olika utsträckning och sammanhang.  Föreliggande kunskapsöversikt syftar till att undersöka vad forskning framställer om läsförståelseutveckling inom svenskämnet för årskurs 3–6, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelseutveckling. För att uppfylla syftet med översikten är två frågeställningar formulerade. Vad kännetecknar forskning om läsförståelseutveckling inom ramen för svenskämnet i årskurs 3–6? Vilka faktorer fastslår forskningen kan påverka elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara översiktens frågeställningar har ett urval av nio artiklar och en avhandling samlats in genom en systematisk litteratursökning i olika databaser. Urvalsprocessen genomfördes stegvis med noggrant utvalda urvalskriterier för att möta översiktens syfte. Forskningen, som behandlar empiriskt material, har kartlagts utifrån dess respektive syften, metoder och resultat och därefter analyserats baserat på vilken frågeställning de besvarar.  Forskningen som inkluderats i översikten påvisar att läsförståelseutveckling bland elever i årskurs 3–6, är beroende av en kompetent lärare som använder adekvat undervisningsmetodik inom läsförståelse. Därtill visar forskningen att elevers läsförståelseförmåga kan påverkas av flera olika faktorer, däribland socioekonomisk bakgrund, förkunskaper, första respektive andraspråk, tidiga läsinsatser och genus.