Bakgrund: Att vara anhörigvårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet innebär ett stort ansvar med psykisk och fysisk påfrestning. I Sverige förväntas anhörigvårdare ta ett än större ansvar i framtiden.  Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen utfördes med inspiration av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var: “En mångfacetterad roll”, ”Anpassning till förändrad livssituation” och “Relationen till vårdpersonalen”. Konklusion: För att förbättra bemötandet med anhöriga krävs det att sjuksköterskan tidigt etablerar kontakt med anhöriga, är lyhörda för den anhöriges behov och tydlig i sin kommunikation. Sjuksköterskan behöver vara medveten om ansvaret och oron som den anhörige känner och hur detta påverkar den anhöriges vardag. Det är även viktigt att bekräfta och sätta av tid för den anhörige. / Background: Being a family caregiver of a dying relative at home involves a great responsibility with mental and physical strain. In Sweden, family caregivers are expected to take even greater responsibility in the future.  Aim: To describe family caregivers’ experiences of palliative home care.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. The articles were collected from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by Popenoe et al. (2021).  Results: The analysis resulted in three categories and ten subcategories. The categories were: “A multifaceted role”, “Adapting to an altered life situation” and “The relation to healthcare professionals”. Conclusion: To improve the relationship with family caregivers’, the nurse must establish contact early, be attentive to the family caregivers’ needs and use clear communication. The nurse needs to be aware of the responsibility and anxiety felt by the family caregivers’ and how this affects their everyday life. It is also important to confirm and set aside time for the family caregivers.

Bakgrund: Med en åldrande befolkning och ett ökande antal personer som lider av demenssjukdomar i samhället, blir allt fler anhöriga anhörigvårdare. Att vårda en närstående med demenssjukdom är en krävande uppgift och många familjer når en punkt där den närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares erfarenheter, i samband med att deras närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Metod: Litteraturstudie med induktiv design. Genom sökningar i Cinahl, PubMed, APA Psycinfo, samt Medline (EBSCO) valdes åtta kvalitativa artiklar ut för analys. Artiklarna analyserades genom innehållsanalys och Meleis transitionsteori. Totalt 121 personer deltog i studierna, 79 var kvinnor. Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier: erfarenheter av en ohållbar livssituation, erfarenheter av flytten till vårdboende, erfarenheter av livet efter flytten, och anhörigvårdares känslor och reaktioner genom flyttprocessen. Konklusion: Det behövs mer forskning kring anhörigvårdare till personer med demenssjukdom för att ge bättre stöd i övergången från anhörigvårdare till anhörig. Vårdgivare behöver vidare utbildning för att kunna ge adekvat stöd till anhörigvårdare under transitionen. Vidare studier kanske kan förbättra samhälleliga attityder kring permanent boende. / Background: With an aging population and a rising number of people suffering with dementia in society, more family members become caregivers. Caring for a family member with dementia is a demanding task, and many families reaches a point, whereupon the person with dementia moves to a nursing home. Aim: The aim of this study was to illustrate the family caregivers’ experiences, in connection to when their family member with dementia moves to a nursing home. Methods: Literary study with inductive design. Through searches of databases Cinahl, Pubmed, APA Psycinfo and Medline (EBSCO), eight qualitative studies were chosen for analysis. The studies were analysed through content-analysis and Meleis transition-theory. 121 family caregivers participated, 79 were women. Results: From the analysis, four categories were formed: experiences of an untenable life-situation, experiences of the move to a nursing home, experiences of life after the move, and family caregivers’ emotions and reactions during the moving process. Conclusion: More research about family caregivers of persons with dementia is needed to better support their transition from caregiver to family member. Professional caregivers need further education to give adequate support to family caregivers during the transition. Further studies may improve societal attitudes concerning long-term care homes.

Bakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.

Bakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.

Bakgrund: Demenssjukdomar finns i olika former. De vanligaste är Alzheimer och lewykroppsdemens. I takt med att medellivslängden ökar, diagnostiseras fler människor med demenssjukdom. Mer än hälften av människor med demenssjukdom lever hemma idag med anhöriga som vårdare. I sjuksköterskans ansvar ingår det att utgå i från en personcentrerad vård där både patienten och anhöriga är inkluderade. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna har blivit analyserade med hjälp av Fribergs analysmodell. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det 4 teman: Från anhörig till vårdare, Förändrade familjerelationer, En stressfylld vardag och En osäker framtid. Sammanfattning: Anhöriga livssituation förändras och livet måste anpassas efter demenssjukdomen. Anhöriga upplever psykisk ohälsa och behöver mer stöd, kunskap och vägledning från vården. / Background: Dementia exists in various forms. The most common are Alzheimer's and Lewy body dementia. As the life expectancy increases, more people are being diagnosed with dementia. More than half of all people with dementia live at home with family members as caregivers. It is the responsibility of the nurse to provide person centered care that includes both the patient and their family members. Aim: The purpose of this literature review was to describe family caregivers experiences of caring for a relative with dementia at home. Method: A literature review based on 10 qualitative scientific articles was conducted. The articles were analyzed with the support of Fribergs analysis model. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed Results: The results revealed four themes: From Family member to caregiver, Altered family relationships, A stressful everday life and An uncertain future. Summary: The life situation for family caregivers changes and life needs to be adjusted according to the dementia diagnosis. Family caregivers experience mental health problems and require increased support knowledge and guidance from the healthcare system.

Background: Cancer is today one of the most common public health diseases and the cause of around 9 million deaths each year. Cancer does not only affect the patient with the diagnosis, but also familymembers of the patient due to the occurrence of imbalance within the family system that the diseaseleads to. Family caregivers are thus affected by this imbalance and often take a great deal of responsibility for the care of the cancer patient. Aim: To describe family caregivers’ experiences of giving care to a patient with cancer. Method: General literature review with 10 articles being analyzed using content analysis. Results: Tree main categories emerged. Duty and increased burden, worsening health and need forsupport & information. Results show that family caregivers of cancer patients experience a range of emotional burdens, as well as feelings of inadequacy when caring for a patient with cancer. Conclusion: Family caregivers’ experiences of support and burdens can differ among each other oraffect their quality of life differently. The experiences may vary depending on factors such as type of cancer and stage, support structures, healthcare availability and financial resources within a country. There’s a need for more research on family caregivers’ experiences in relation to differences in those areas. Research in these areas could extend a nurse’s awareness, thus contributing to improved treatment and care.

Idag ser vi en ökning av personer som får minnesproblematik eller kognitiv svikt och allt fler personer diagnostiseras med en kognitiv sjukdom. Sjukdomen påverkar personens både psykiska och fysiska funktioner, vilket gör att personen är i ständigt behov av stöd i sin vardag för att fungera optimalt. När en person får en kognitiv sjukdom ställer det krav på anhöriga som lever och vårdar personen i hemmet och behovet av stöd för anhöriga är stort. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av stöd i att leva med och vårda en person med kognitiv sjukdom i hemmet. Metoden som har valts är litteraturöversikt. Metoden är vald för att skapa en fördjupad förståelse för anhörigvårdares upplevelser av stöd utifrån aktuell forskning. Systematiska databassökningar har utförts för att finna artiklar och innehållsanalys har använts för att analysera artiklarnas resultat. Artiklarna har granskats för att fånga upp det innehåll som svarar på syftet. Resultatet visar att anhörigvårdare får eller väljer att ta stöd från olika stödfunktioner. Det stöd som har identifierats skiljer sig beroende på vilken tillgång anhörigvårdare har för att få stöd. Huvudfynden för resultatet var vilken typ av stödtjänster som anhörigvårdare använde sig av, hur de genom stöd hanterade sin vardag, utmaningar i partnerskapet, att vara en person i ett sammanhang och oro att inte få stöd. Slutsatsen var att anhörigvårdare är i behov av kontinuerligt stöd som är individuellt anpassat för att få vardagen att fungera i relation till personen med kognitiv sjukdom. Litteraturöversikten belyser att det är viktigt att det finns en förståelse för anhörigvårdares belastning och hur det påverkar deras egen hälsa när stödjande funktioner inte används utefter behov. Samhället och sjukvården behöver vara tillgänglig och erbjuda regelbundet stöd för anhöriga, samt identifiera eventuella hälsorisker och arbeta förebyggande för anhörigvårdare. / Today, we can see increased memory issues in people, cognitive dysfunction, and a growing number of people being diagnosed with a cognitive disease. The disease affects both the mental and physical functions of the person, which leads to the need of support in the person's daily life to function. When a person develops cognitive disease, the demands on relatives who live and care for the person at home increases and the need for support for the relative is significant. The aim was to describe the experience of family caregivers support while living with and caring for a person with cognitive disease at home. The chosen method was a literature review. The method was selected to create a profound understanding of family caregivers´ experience of support based on current research. Systematic database searches have been conducted to find articles and content analysis has been used to analyse the result of the articles. The articles have been reviewed to capture the content that addresses the purpose. The result showed that family caregivers receive or choose to seek support from various support services. The identified support varies depending on what kind of resources was available to the family caregiver. The main findings highlight the type of support services that family caregivers used, how they manage their situation, challenges in the partnership, being an individual within a context and concerns about not receiving support. The conclusion was that family caregivers need continuous support due to individual needs, to make daily life function in relation to persons with cognitive disease. The literature review emphasizes the importance of understanding the burden on family caregivers and how it affects their own health when supportive services are not according to their needs. Society and healthcare need to be accessible and regularly provide support for family caregivers, the need to identify potential health risks and work preventively for family caregivers.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som påverkar 0,4–1 procent av befolkningen. Anhörigvårdare, som utgör nästan en femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige, ger vård eller stöd till någon nära. Att vara anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni innebär en stor utmaning och påverkar olika aspekter av livet i större eller mindre utsträckning. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå anhörigvårdarnas upplevelser för att kunna stödja anhörigvårdarna effektivare.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att vara en anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni.  Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt valts som metod. Artikelsökningen genomfördes i två databaser, CINAHL Complete och PubMed, vilket resulterade i tolv kvalitativa originalartiklar som därefter analyserades enligt Fribergs beskrivning av analysarbete.  Resultat: Författarna identifierade fyra huvudteman: Anhörigvårdares upplevelser av otillräckliga stödresurser, Anhörigvårdares känslomässiga utmaningar, Anhörigvårdares livsförändringar och anpassningar samt Den positiva påverkan av att vara anhörigvårdare.  Slutsats: Anhörigvårdare för personer med schizofreni stöter på en del utmaningar i sin vårdarroll och behöver stöd från både vården och familjemedlemmar. De behöver också kunskap för att ge adekvat stöd till personen med schizofreni. Trots känslomässiga utmaningar och livsförändringar upplevde anhörigvårdare även positiva upplevelser, där de kände sig emotionellt starkare och har ökat tålamod för andra. Enligt transitionsteori är sjuksköterskan den första som möter en person och dess familj under en transition och därför är det viktigt att sjuksköterskan erbjuder stöd och tillhandahåller information som främjar en framgångsrik transition, där vårdandet inte blir en börda för anhörigvårdaren utan istället en möjlighet till att bli en starkare person. / Background: Schizophrenia is a severe psychotic disorder that affects 0.4–1 percent of the population. Caregivers, constituting nearly one-fifth of the adult population in Sweden, provide care or support to someone close. Being a family carer for a person diagnosed with schizophrenia is a big challenge and affects various aspects of life to a greater or lesser extent. For nurses, understanding the experiences of caregivers is crucial for providing more effective support for family caregiver.  Aim: The purpose of this literature review was to describe experiences of being a family caregiver to a person diagnosed with schizophrenia.  Method: To answer the purpose, a literature review has been chosen as the method. The article search was conducted in two databases, CINAHL Complete and PubMed, resulting in twelve qualitative original articles that were subsequently analyzed according to Friberg´s description of the analysis work  Results: The authors identified four main themes: Family caregivers' experiences of insufficient support resources, Emotional challenges of family caregivers, Life changes and adjustments of family caregivers, and The positive impact of being a family caregiver.  Conclusion: Family carers for people with schizophrenia encounter some challenges in their carer role and need support from both healthcare and family members. They also need knowledge to provide adequate support to the person with schizophrenia. Despite emotional challenges and life changes, family caregivers also experienced positive experiences, where they felt emotionally stronger and have increased patience for others. According to transition theory, the nurse is the first to meet a person and their family during a transition, and therefore it is important that the nurse offers support and provides information that promotes a successful transition, where care does not become a burden for the family caregiver, but instead an opportunity to become a stronger person.

Introduktion: I Sverige dör 90,000 individer årligen varav cirka 80% bedöms vara i behov av palliativ vård. Patientgrupperna med störst behov av palliativ vård är bland annat cancerpatienter, demenssjuka och hjärt- och kärlsjuka personer. Då fler lever allt längre liv på grund av den utvecklade sjukvården har positiva vårdupplevelser blivit ett viktigt mål för både anhöriga och patienter. Forskning visar att det finns vissa aspekter med den palliativa vårdprocessen som påverkar anhörigas upplevelser, både positivt och negativt.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av den palliativa vården.  Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design som baserats på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och CINAHL. Arbetet använder Joyce Travelbees omvårdnadsteori human-to-human relationship model of nursing som teoretisk referensram.  Resultat: Två huvudkategorier och tillhörande underkategorier identifierades: Livsförändringar och Att vara delaktig i vården. Livsförändringar beskrev upplevelser av att vara en hängiven följeslagare som anhörig till den palliativa patienten, hur sociala relationer påverkades av nya prioriteringar i livet, de anhörigas önskan att vara delaktig i omvårdnadsprocessen samt hur vården i livets slutskede såg ut. Att vara delaktig i vården beskrev anhörigas behov av stöd och kommunikation under vårdprocessen, vikten av adekvat information från vårdgivare och kunskap om medicinska aspekter samt vårdkvalitetens och miljöns betydelse för vårdupplevelsen.  Slutsats: Anhöriga visade sig ha olika upplevelser av den vård som deras sjuka familjemedlemmar fick. I de flesta fall var upplevelserna främst negativa och många önskade att majoriteten av alla vårdaspekter förbättrades för deras närstående skull. Brister i kommunikationen och vårdkvaliteten var två av de mest förekommande problemområdena de deltagande anhöriga hade varit med om. Det finns ett behov av förbättrad kommunikation från läkare samt inkluderande av närstående inom vården för att vårdkvaliteten ska förbättras. / Introduction: In Sweden, nearly 90,000 individuals die annually, of which approximately 80% are in use of palliative care. The patient groups with the greatest need for this care are patients with cancer, dementia, and cardiovascular diseases. As more people live a longer life due to the developed healthcare system, significant care experiences have become an important goal for both relatives and for the patient. Research shows that there are certain aspects of the palliative care process that affect relatives' experiences, both positively and negatively.  Aim: The aim of this literature review was to describe relatives' experiences of palliative care. Method: A literature review with a descriptive design based on ten original qualitative scientific articles retrieved from PubMed and CINAHL. The overview uses Joyce Travelbees nursing theory human-to-human relationship model of nursing as a theoretical frame of reference. Results: Two main categories and associated subcategories were identified: Life changes and To be involved in care. Life changes described experiences of being a devoted companion for the palliative patient, how social relationships were affected by new priorities in life, the relatives' desire to be involved in the process and what end-of-life care looked like. To be involved in care, described relatives' need for support and communication during the care process, the importance of adequate information from care providers and knowledge of medical aspects, as well as the importance of care quality and the environment for the care experience. Conclusion: Relatives were found to have different experiences of the care which their sick family members received. In most cases, the experiences were negative, and many wished that most of all aspects of care were improved for the sake of their loved ones. Shortcomings in communication and the quality of care were two of the most common problem areas the participating relatives had experienced. There is a need for improved communication skills from doctors and nurses as well as the inclusion of relatives in care, to improve the quality of care.

[pt] A longevidade da população e, consequentemente, o aumento de doenças crônicodegenerativas que causam dependência, são uma realidade com a qual as famílias brasileiras estão se defrontando. No imaginário social e familiar há uma expectativa de que mulheres se responsabilizem pelos cuidados dos enfermos e dos idosos. Considerando a diversidade de papéis ocupados pela mulher na atualidade – filha, mãe, esposa, profissional –, o cuidado ao idoso dependente torna-se um desafio para esta, fazendo emergir inúmeros sentimentos e mudanças na dinâmica familiar. Este estudo teve como objetivo geral investigar a vivência da mulher cuidadora familiar principal de idoso dependente. Como objetivos específicos, pretendemos investigar como a mulher cuidadora de idoso dependente percebe a repercussão da função de cuidar em sua família; e compreender as especificidades do vínculo entre a mulher cuidadora e o idoso dependente. Realizamos uma pesquisa qualitativa, na qual entrevistamos oito mulheres cuidadoras de idoso dependente, com idades entre 45 e 57 anos. Da análise do material discursivo coletado nas entrevistas emergiram cinco categorias de análise: 1) Da autonomia à dependência: tempos do cuidado; 2) Experiência do cuidado e seus impactos; 3) O lugar da cuidadora principal de idoso familiar dependente; 4) Rede de apoio aos cuidados e 5) Lutos no cuidado. O diagnóstico de demência foi prevalente neste estudo e causou grande impacto nas cuidadoras. A evolução da doença, com as perdas cognitivas e aumento da dependência, despertou sentimentos de desamparo, impotência, tristeza e culpa, sobrecarregando emocionalmente a maioria das cuidadoras. A naturalização do lugar de cuidadora e as perdas vivenciadas são percebidas pelas entrevistadas como um destino. Elas não se questionam sobre as repercussões da sobrecarga associada ao cuidado com o familiar idoso dependente nas suas vidas. Contudo, relatam ter menos oportunidades de trabalho e de progressão na carreira, assim como restrições na vida social e no lazer. Recorrer a tratamentos médicos e psicológicos foi uma estratégia para minimizar os efeitos nocivos da sobrecarga. O suporte da rede de apoio foi fundamental para que as mulheres cuidadoras continuassem a exercer outras funções como trabalhadora e mãe. / [en] The longevity of the population and, consequently, the increase of chronicdegenerative diseases that cause dependence, are a reality with which the Brazilian families are facing. In the social and family imaginary there is an expectation that women will be responsible for the care of the sick and the elderly. Considering the diversity of roles currently occupied by women – daughter, mother, wife, professional – care for the dependent elderly becomes a challenge for this, causing innumerable feelings and changes in family dynamics to emerge. This study aimed to investigate the experience of the female family caregiver leading to the elderly dependent. We intended to investigate how the female caregiver perceives the repercussion of the caring function in their family; and to understand the specificities of the bond between the caregiver and the dependent elderly. We conducted a qualitative research, in which we interviewed eight women who were dependent caregivers, aged between 45 and 57 years. From the analysis of the discursive material collected in the interviews emerged five categories of analysis: 1) From autonomy to dependency: times of care; 2) Experience of care and its impacts; 3) The place of the primary caregiver of dependent elderly family members; 4) Care network and 5) Grief within the care. The diagnosis of dementia was prevalent in this study and had a great impact on caregivers. The evolution of the disease, with cognitive losses and increased dependence, aroused feelings of helplessness, impotence, sadness and guilt, emotionally overwhelming most caregivers. The naturalization of the caregiver s place and the lived losses are perceived by the interviewees as a destination. They do not question the repercussions of the overload associated with care with the dependent elderly relative in their lives. However, they report fewer opportunities for work and career advancement, as well as restrictions on social and leisure life. Using medical and psychological treatments was a strategy to minimize the harmful effects of overload. The support network was essential for female caregivers to continue to perform other roles as both worker and mother.