En sus diversos estudios críticos, Mario Vargas Llosa ha mostrado un especial interés en reflexionar sobre la teoría novelística de Miguel de Cervantes en función de sus propias preocupaciones como estudioso y novelista. Basta leer el ensayo “Una novela para el siglo XXI” que escribió en 2005 como introducción para la edición del Quijote con motivo de la celebración del IV Centenario, para constatar que Vargas Llosa “lee” a Cervantes en función de sus propias reflexiones sobre la teoría de la novela, el fanatismo o la “locura” de los personajes, la ficción y sus relaciones con la “realidad”, las voces narrativas o el problema del narrador. Pero la relación de Mario Vargas Llosa con Cervantes va más allá del ámbito teó-rico o reflexivo y se manifiesta en la propia creación novelística tal como ocurre, específicamente, en La tía Julia y el escribidor. En ese sentido, el objetivo principal de este trabajo es analizar el “diálogo” que se establece en La tía Julia y el escribidor con el Quijote a partir de la “locura” de Pedro Camacho, el escribidor de radionovelas creado por Vargas Llosa, y sus semejanzas con la del caballero andante. / In his diverse critical studies, Mario Vargas Llosa has shown particular interest in reflecting on Miguel de Cervantes’s novelistic theory in accordance with his own concerns as a scholar and novelist. Suffice it to read the essay “Una novela para el siglo XXI” that he wrote in 2005 as an introduction to the edition of Don Quijote prepared to celebrate the IV Centenario, to make sure that Vargas Llosa “reads” Cervantes in accordance with his own reflections on the theory of the novel, fanaticism or the “insanity” of the characters, the fiction and its relationship with “reality”, the narrative voices or the problem of the narrator. But the Cervantes – Vargas Llosa relationship goes beyond the theoretical level or reflective and is manifested in his own novelistic creation such as ocurrs, specifically, in La tía Julia y el escribidor. In that sense, the main goal of this study is to analyze the “dialogue” that is set between La tía Julia y el escribidor and the Quijotefrom the point of view of the “insanity” of Pedro Camacho, the writer of radio soap operas created by Vargas Llosa, and their similarities with that of the knight-errant.

En ofta förbisedd aspekt inom den historiska forskningen om folkmord och extrema beteenden är den japanska fanatismen under andra världskriget. Denna studie syftar på att analysera och utvärdera kausaliteten mellan Japans historia och deras uppträdande under kriget genom en holistisk och tvärvetenskaplig lins av kulturhistoria, psykohistoria och socialpsykologi. Källmaterialet var en sammansmältning av väster- och österländsk historieforskning om kejserliga Japan, men även till en viss del om Tyskland under det Tredje Riket, där mycket av tidigare förövarforskning har genomförts för att försöka förklara Förintelsen och Nazisternas utrotningspolitik. I kombination med socialpsykologiska teorier, ramar, studier och forskning om lydnadspsykologi, konformitet och kollektivism, syftet var att förklara varför ett land med en lång historia av strikta heders- och stolthetskoder, kunde transformeras till en militaristisk krigsmaskin som begick fruktansvärda brott mot mänskligheten och krigsbrott under 1930- och 40-talet. Resultatet visar en kombination av en lång historia av strikta hierarkier, Konfuciansk- och Zen-konformitet, kollektivism, socialisation, enkulturering, familism, auktoritetsbias, samt en livslång indoktrinering av den japanska befolkningen, förenade med ett metanarrativ och mythistoria om kejsarens gudomliga ursprung, den japanska Yamato-rasens unikhet och överlägsenhet, ledde till den visade fanatismen. Sammanparat med Japans ”heliga uppdrag” att befria det koloniserade Ostasien från det uppfattade hotet från Västs imperialister ledde till många av de handlingarna utförda av Japanerna och dissonansen mellan deras inbillade välvilja och verklighetens avskyvärda handlingar. Indoktrineringen i det japanska skolsystemet och militärskolorna, omtolkningen av Bushidō till ”döden är lättare än en fjäder” och ”döden före vanära”, många japaner var så indoktrinerade att blind lydnad följde utan att ifrågasätta, inklusive befallningar från deras överordnade som utgjorde krigsbrott då deindivideringsprocessen hade slutförts. Detta ledde till en hel nation som var villig att offra sig själva för att stoppa de annalkande Allierade. Många kollektivistiska samhällen betonar samhällelig harmoni, sammanhållning och enhetlighet, därav tidsandan blev de föreskrivna normerna och värden, inklusive hotet och den påföljande dehumaniseringen av Väst, den upplevda resursnöden och levnadsutrymme, samt den efterkrigstida offermentaliteten och rationaliseringen av föregående beteenden.

<p>Denna studie är genomförd i Argentina, ”fotbollens land”. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå. Begrepp som tas upp och diskuteras är bland andra fanatism och idoldyrkan. En av frågorna som ställs är om Maradonakyrkan kan ses som en religion. Med hjälp av Magnus Engstrands teorier så är resultatet: ja det kan den. Uppsatsen har bidragit till att skänka ljus åt en annars nästan helt okänd religion. Förhoppningen är att den kan leda till att fler undersökningar görs kring förhållandet religion och sport i allmänhet och om Maradonakyrkan i synnerhet.</p>

Denna studie är genomförd i Argentina, ”fotbollens land”. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå. Begrepp som tas upp och diskuteras är bland andra fanatism och idoldyrkan. En av frågorna som ställs är om Maradonakyrkan kan ses som en religion. Med hjälp av Magnus Engstrands teorier så är resultatet: ja det kan den. Uppsatsen har bidragit till att skänka ljus åt en annars nästan helt okänd religion. Förhoppningen är att den kan leda till att fler undersökningar görs kring förhållandet religion och sport i allmänhet och om Maradonakyrkan i synnerhet.

This study deals with Francisco G. Penzotti, a Bible colporteur and church planter, opening in 1888 in Peru a branch of the American Bible Society. But the Peruvian con-stitution prohibited any public, non-Catholic religious activities. The country's situation for decades had been confrontation between clerical conserva-tism and progressive liberal forces, thus dividing Peruvian society. Penzotti became a catalyst in this confrontation at a time of critical importance, thus revealing the frailty of the Roman Catholicism as an integrating force in this society. He becomes a "human interface" in the struggle for tolerance and freedom of worship, involving the participa-tion of important sectors of Peruvian society. This paper describes the historical background and Protestant activities prior to Pen-zotti, then his work and person. A missiological summary interprets Penzottis success, acting as a human link between two distinct eras and clearing the way for a future of tolerance and religious freedom in Peru. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M. Th. (Missiology)

This study deals with Francisco G. Penzotti, a Bible colporteur and church planter, opening in 1888 in Peru a branch of the American Bible Society. But the Peruvian con-stitution prohibited any public, non-Catholic religious activities. The country's situation for decades had been confrontation between clerical conserva-tism and progressive liberal forces, thus dividing Peruvian society. Penzotti became a catalyst in this confrontation at a time of critical importance, thus revealing the frailty of the Roman Catholicism as an integrating force in this society. He becomes a "human interface" in the struggle for tolerance and freedom of worship, involving the participa-tion of important sectors of Peruvian society. This paper describes the historical background and Protestant activities prior to Pen-zotti, then his work and person. A missiological summary interprets Penzottis success, acting as a human link between two distinct eras and clearing the way for a future of tolerance and religious freedom in Peru. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M. Th. (Missiology)

OF THE THESIS: The novel Captain Pantoja and the Special Service introduces the second period of Mario Vargas Llosa's literary production, which is caracterized by the simplification of the narration and the discovery of humour. The thesis focuses on the formal and thematic analysis of the novel with the objective to prove that despite the novel is in general humorous and parodic, there could be found some constant topics, known to the readers from Llosa's previous novels, which he had always treated very critically, and he also did so in this erotic and humorous work. Therefore, apart from the analysis of humour the thesis also examines the critical approach to the social problems present in the novel. The analysis also shows that the narration is slightly simplified in comparison to the author's formers works, but it still perfectly demonstrates the unconventional narrative techniques, which Vargas Llosa has used since the 1960's, since the period of the new hispano-american novel. KEY WORDS: Mario Vargas Llosa, Captain Pantoja and the Special Service, The Time of the Hero, The Green House, Latin American boom, Hispano-American new novel, total novel, experimental narrative techniques, types of humour and irony, humorous prose, parody, erotic novel, libertine prose, rainforest, criticism of the...