The fast fashion industry is valued as one of the largest industries globally, with its enormous production significantly contributing to environmental injustice. This study investigates the role of fast fashion organisations in addressing consumer demands for sustainability, focusing on the H&M Group as a case study. Despite the organisational efforts towards sustainable practices, consumers require more honesty and transparency in the way fast fashion organisations communicate their actions.The study begins with an introduction to the environmental impact of the fashion industry and the research problem, followed by introducing the H&M Group as a single case study. The literature review is used to provide an overview of existing research and contextual information followed by a conceptual framework incorporating CSR, the triple bottom line, the concept of sustainability, and corporate sustainability. The study draws on the social constructivist methodology with an abductive approach, utilising both quantitative and qualitative data.This research uses the H&M Group’s sustainability reports from 2020 to 2022, analysing how the organisation communicates and constructs its sustainability practices. Additionally, a survey was conducted to capture consumer perspectives on the sustainability efforts of fast fashion organisations.The case study is further detailed before describing the methods of data collection and analysis, including discourse and thematic analysis. The data sets, comprising H&M Group’s sustainability reports and the survey results, are furthermore presented. The findings reveal a significant paradox and complexity for both consumers and organisations. Consumers distrust fashion organisations’ sustainability claims yet continue to purchase low-cost products. The fast fashion industry faces the challenging task of balancing profitability with genuine sustainability, while mainly highlighting possible future actions.

Hållbarhet är ett begrepp som har skiftande innebörd, både inom vetenskap och populärvetenskap. Forskning kring hållbarhet har ett särskilt fokus på kartläggning av orsakssamband och enbart ett fåtal studier fokuserar på att kartlägga och utforska hur begreppet hållbarhet konstrueras genom företags kommunikation. Inom redovisning efterfrågas ofta ett mer principbaserat och konceptuellt angreppssätt, och då detta enligt vår litteraturöversikt ges begränsat utrymme inom forskning kring hållbarhet, finns det möjligheter till att bidra med förståelse på området. Syftet med denna studie är att utforska hur begreppet hållbarhet kommuniceras och därmed konstrueras av företag med affärskonceptet fast fashion. Det finns en distinktion mellan handling och kommunikation och den här studien behandlar enbart kommunikationsaspekten. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar för företag med affärskonceptet fast fashion. Studien har en tvärsnittsdesign med ett teoretiskt urval och top of mind-associationer. Totalt inkluderades tre företag i studien och deras respektive hållbarhetsredovisningar för rapporteringsåret 2013. I analysen har vi arbetat utifrån en abduktiv ansats inspirerat av ett foucauldianskt perspektiv. Den teoretiska modellen utvecklades med hjälp av tidigare litteratur om hållbarhetsdefinitioner och användes som en utgångspunkt för att kategorisera de textavsnitt som identifierades i respektive analys. Vår utforskning av företagens kommunikation av hållbarhet leder till slutsatsen att begreppet snarare konstrueras som produktiv aktivitet än handlingsklokhet i och med företagens tydliga fokus på stegvis anpassning och efterlevnad av såväl koder som specifika regler. Weak sustainability är mer framträdande än strong sustainability i företagens hållbarhetsrapportering, men det finns även en glidande skala mellan dessa. Till skillnad från övriga studier kring konstruktion av hållbarhetsbegreppet riktar denna studie in sig på företag med ett visst koncept (i.e. fast fashion) i utforskningen av hur hållbarhetsbegreppet kommuniceras och konstrueras. Studiens bidrag är utvecklandet av den teoretiska modellen i form av en glidande skala samt ökad konceptuell förståelse för konstruktion av hållbarhet. Vi argumenterar således för en glidande skala mellan de teoretiskt definierade hållbarhetskategorierna, medan andra studier enbart presenterar sina resultat enligt dikotomier. / Considering both science and popular science, sustainability is a concept of diverse meanings. Scientific research concerning sustainability has a particular focus on plotting causal links. Only a few studies focus on plotting and exploring the concept of sustainability as it is being conveyed by businesses via communication in corporate sustainability reports. Within the accounting field, there is a common demand for a principles-based and conceptual approach. Thus, while our literature review shows scientific research on sustainability has given limited attention to this approach, there are vast opportunities to contribute to this field by enhancing the comprehension of this issue. Consequently, the aim of this study is to explore the way in which the concept of sustainability is communicated and hence constructed by fast fashion businesses. As there is a distinction between practice and communication, this study merely focuses on the communication aspect.We have conducted a qualitative content analysis based on corporate sustainability reports issued by fast fashion corporations. The study applies a cross-sectional design and a theoretical sampling technique coupled with top-of-mind associations. In total, three corporations were included in this study, resulting in a sample of three corporate sustainability reports from the reporting year of 2013. During the analysis, an abductive approach inspired by a foucauldian perspective was applied. The theoretical model was elaborated on the basis of previous research and academic literature on the definition of sustainability and it served as an initial structure for categorization of the empirical observations.Our findings indicate that companies portray a clear focus on gradual adjustment and conformity to various codes as well as regulations, which leads to the conclusion that companies included in this study construct sustainability in terms of skills rather than wisdom. Furthermore, our findings point to the conclusion that elements of weak sustainability are more prominent than elements of strong sustainability in corporate sustainability reports. However, a notable finding is the existence of a sliding scale between these paradigms. As opposed to other studies regarding the construction of sustainability, this study focuses on a certain business concept (i.e. fast fashion) exploring the communication and construction of the concept sustainability. The contribution of our study is an evolution of the model in terms of a sliding scale and increased conceptual understanding of the term sustainability. We argue a sliding scale between weak and strong sustainability should be taken into account, while previous studies have presented their findings solely as dichotomies.This paper is written in Swedish.

De miljövänliga problem som världen står inför idag är tätt sammanhängande med den masskonsumtion som skapats av fast fashion-industrin. Detta har skapat en större efterfrågan av miljövänligt producerade kläder av konsumenter då de har en allt större inblick och påverkan på modeindustrin. Tidigare forskning visar att det är många konsumenter som tycker att det är viktigt att konsumera miljömedvetet, men utav dessa respondenter så var det dock bara cirka 30% av dessa deltagare som faktiskt agerade enligt sina miljömedvetna värderingar. Gapet mellan miljövänlig attityd och faktiska beteende kallas det gröna gapet och är något som har undersökts sedan 70-talet. Intentionen med denna uppsats är att undersöka det gröna gap som finns hos kvinnliga studenter på Textilhögskolan i Borås då dessa anses ha stor inblick i modeindustrin och dess miljömässiga påverkan men trots detta ändå handla fastfashion. Fokusgrupper sattes samman för att genom en gruppdiskussion undersöka och svara på frågan vad som påverkar konsumenter till att handla enligt sina hållbara attityder. Resultaten från undersökningen visade att lågt pris, trendig design och lättillgänglighet var de främsta faktorerna som ledde till att konsumenter handlar fast fashion hellre än hållbart mode. Resultatet visar däremot att mer och bättre information var det som skulle kunna få respondenterna att handla mer miljömedvetet. Fastän de redan är insatta i ämnet så nämndes det att det finns en otydlighet och osäkerhet gällande på vilket sätt företag faktiskt är hållbara och vad man betalar ett dyrare pris för. / The environmental problems that the world is facing today are closely connected to the mass consumption that is caused by the fast fashion industry. This has resulted in a greater demand of environmentally produced clothing by consumers as they have an increased insight and impact on the fashion industry. Previous research shows that many consumers mentioned that they think it is important to consume environmentally friendly, however there was only 30% out of these respondents that actually act according to their environmental values. The gap between environmental attitude and actual behavior is called the green gap and is a topic that has been investigated since the 70’s. The intention of this study is to research the green gap that exists at female students studying at the Swedish School of Textiles in Borås. These respondents were chosen as they are assumed to have a great insight in the fashion industry and its environmental impact but still shop fast fashion. Focus groups were put together inorder to create a group discussion which investigates and answers the question of what affects consumers to consume according to their sustainable attitudes. The results from the study showed that a low price, trendy design and easy access were the main factors that resulted inconsumers to shop fast fashion rather than green fashion. The results show that an increased knowledge and better information were the main things that could make the respondents to act more sustainable. Even though they already have a good insight in the subject they found that there is an insecurity and ambiguity regarding in what way companies are sustainable and what the more expensive price actually goes to. The upcoming study further down is written in Swedish.

Bakgrund och problem: Fenomenet fast fashion erbjuder inte minst mode med låg prisbild för den stora massan samt nyheter varje vecka, utan bidrar även till massproduktion och masskonsumtion. Miljömässig skada sker under alla steg av en mode- och textil försörjningskedja, där expansionen av både produktion och konsumtion bidrar till ökad miljöpåverkan. I linje med den miljömässiga problematiken går det även att ifrågasätta det sociala ansvaret i form av billig produktion i utvecklingsländer. Hållbarhetsarbetet hos företag grundas alltsomoftast i en CSR-strategi med utgångspunkt i Triple Bottom Line där sociala-, ekonomiska- och miljömässiga aspekter agerar som grundpelare. Dubbla budskap uppstår när ett fast fashion-företag påstår sig vara ett hållbart företag eller arbeta med hållbarhetsfrågor när de samtidigt bidrar och uppmanar konsumenter till att konsumera mer. I och med den rådande “klimat-eran” har CSR i många fall omvandlats till ett marknadsföringsverktyg som syftar till att förbättra företagets varumärkesbild istället för att användas till dess faktiska syfte. Grön marknadsföring används för att differentiera sig på marknaden, och då “grönt” säljer, skapas utrymme för företagen att så kallat “tvätta sina produkter gröna”, även kallat greenwashing. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hållbarhetsrapportering och hållbarhetsarbete hos fyra svenska fast fashion-företag, samt undersöka i vilken utsträckning eventuell greenwashing kan förekomma i samband med CSR-arbetet. Avsikten är att öka förståelsen för fast fashion som princip i relation till hållbarhetsarbetet samt bidra med ett nytänkande perspektiv och uppmana till ett mer kritiskt förhållningssätt gällande hållbarhetsarbete och klädkonsumtion. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där hållbarhetsrapporter har studerats hos fyra svenska fast fashion-företag rörande åren 2012, 2015 och 2018. Datainsamlingen har utgått ifrån teman och frågeställningar som har sin förankring i den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Samtliga av de studerade företagen hållbarhetsrapporterar på olika vis och i olika utsträckning men innehållet är likartat. Samtidigt appliceras de tre grundpelarna i olika grad och tar olika stor plats i respektive företag. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att greenwashing förekommer i hållbarhetsrapporteringen, däremot går det inte att säkerställa huruvida företagen i sin helhet kan klassas som greenwashing-företag. Vidare krävs det att fast fashion-företag har ett mer kritiskt förhållningssätt till hur affärsmodellen som sådan uppmanar till massproduktion, och vidare masskonsumtion, oavsett om klädesplagget är märkt med en grön etikett. / Background: The phenomena of fast fashion provides, not least, cheap fashion for everyone with news every week, but contributes to mass production as well as mass consumption. Every step of the fashion- and textile supply chain causes damage to the environment, where the expansion of both production and consumption contributes to increased impact on the environment. In accordance with environmental problems one can question the social responsibility in terms of cheap production in developing countries. The work of sustainability is oftentimes based on a CSR strategy with focus on the Triple Bottom Line, where social-, economical- and environmental aspects act as keystones. It occurs a double message when a fast fashion company claims to be a sustainable company or work with sustainability questions, when they at the same time contributes and urges consumers to consume even more. Due to the current “climate era”, CSR has in many cases turned into a marketing tool aimed to enhance the brand image of the company, instead of being used for its actual purpose. Green marketing is being used in order for the company to differentiate itself on the market, since “green” sells it creates an opportunity for companies to “wash their products green”, also known as greenwashing. Aim: The aim of the study is to compare the reporting and work of sustainability among four Swedish fast fashion companies, and investigate to what extent greenwashing may occur in connection with CSR. The intention is to increase the understanding for the principle of fast fashion in relation to sustainability as well as contribute with a critical rethinking perspective regarding the work of sustainability and consumption of fashion. Methodology: The study is based on a qualitative content analysis where sustainability reports from four Swedish fast fashion companies have been studied, regarding the years of 2012, 2015 and 2018. The data collection derives from themes and questions which are anchored from the theoretical framework. The following essay is written in Swedish. Findings and conclusion: All of the studied companies report their sustainability in different ways and extent but with similar content. The three keystones are at the same time applied in varied degrees and takes place in a varied extent among the companies. The result shows that greenwashing occurs in the reports, however it can’t be stated whether the companies can be classified as greenwashing-firms or not. Furthermore, fast fashion companies need to have a more critical approach towards the business model as such, which urges to mass production and mass consumption regardless if the garment is marked with a green label.

Textilindustrin en av nutidens smutsigaste industrier och inte minst fast fashion-industrin haren väldigt stor negativ påverkan på miljön. Trots det framhäver marknadsföringen hos många av de största fast fashion-företagen idag hållbara produkter. Till följd av den rådandeklimatkrisen har detta uppmärksammats och bidragit till en hållbar utveckling av samhället. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommandegenerationers möjlighet att tillgodose sina behov. När då fast fashion-industrin revolutionerade textilindustrin på bekostnad av miljön, är det rimligt att ifrågasätta denna påstådda hållbarhethos deras produkter. Tidigare forskning har visat att hållbarhet har en positiv påverkan på konsumenters köpintention och även till viss mån specifika attribut som bidrar till detta samband. Därmed undersöks detta samband vidare med förhoppningen att det blir tydligare vilka attribut som har en inverkan på konsumenten vid önskan om att vilja köpa fast fashionplaggmed hållbara egenskaper. Genom en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning samt hypotesprövningar undersöker denna uppsats fast fashionkonsumenters inställning till följande attribut: återvunna material, biologisk nedbrytbarhet, återanvändbarhet/återvinningsbarhet, miljömärkningar, socialt hållbara märkningar, ekologiska material och närliggande produktion. Resultaten visades genom flertal regressionsanalyser som samtliga påvisade ett negativt samband mellan hållbarhetsattributen och köpintention. Varavfyra av dessa var signifikanta: återvunna material, biologisk nedbrytbarhet, miljömärkningar och ekologiska material. Detta betyder att en ökning av konsumentens köpintention mot fastfashion-plagg leder till att inställningen gentemot plagg med hållbarhetsattribut minskar. Slutsatsen som dras utifrån detta är att de konsumenter som har en låg intention att konsumerafast fashion-produkter värderar hållbarhet högt. / The textile industry is one of the present day’s dirtiest industries and not least the fast fashion industry has a very large negative impact on the environment. Despite this, the marketing of many of the largest fast fashion companies today highlights sustainable products. This has been observed as a result of the current climate crisis and contributed to the sustainable development of today’s society. Sustainable development is a development that meets today's needs without compromising the ability of future generations to meet their needs. So, when the fast fashion industry revolutionized the textile industry at the expense of the environment, it is reasonable to question this alleged sustainability of their products. Previous research has shown that sustainability has a positive impact on consumers' purchase intention, and further, to some extent, specific attributes that contribute to this relationship. Thus, this connection is further studied with the hope that it will become clearer which attributes have an impact on the consumer's desire to buy fast fashion garments with sustainable characteristics. By using a quantitative study in the form of a survey, and implementation of hypothesis tests this essay examines fast fashion consumers' attitudes towards the following attributes: recycled materials, biodegradability, reusability/recyclability, eco-labels, socially sustainable labels, organic materials, and production nearby. The results were shown through several regression analyzes, all of which showed a negative relationship between the sustainability attributes and purchase intention. Four of which were significant: recycled materials, biodegradability, eco-label, and organic material. This means that an increase in the consumer's purchase intention towards fast fashion-products leads to a reduction in attitudes towards garments with sustainable attributes. The conclusion drawn from this is that consumers who have a low intention to consume fast fashion products value sustainability highly. The thesis is written in Swedish.

Title: “Let’s do good”? – a qualitative study of fast fashions sustainability communication and generation z’s critical view. In recent years, the fast fashion industry has received an abundance criticism for their negative climate impact. The purpose of this study is to compare the companies NA-KD and Gina Tricot and their sustainability communication, and how consumers in generation Z perceive their communication and if they can influence the industry to be more sustainable with participatory culture in social media. To get answers on how generation Z experiences the fashion companies' communication, focus group interviews were conducted with participants aged 18–26. The authors have also studied material from the companies’ websites through a multimodal critical discourse analysis. Theories that have been applied to the study are critical discourse theory, convergence- and participatory culture, and greenwashing. The result from the study shows that both companies are using colors and environment which are associated with the environmental movements when it comes do their sustainability communication, but also greenwashing. As both companies apply greenwashing one can assume that it can lead to more customer having a critical view of sustainability communication from fast fashion firms. The participants perceived the companies' sustainability communication as visual appealing, but the content did not meet expectations. Furthermore, social media was considered important for the industry's change as important, but that it requires a person with a big platform to reach out to many people.

Sedan långt tillbaka i tiden har sexualisering använts inom marknadsföring som ett strategiskt verktyg för att öka och bibehålla konsumenters uppmärksamhet. Numera har digitaliseringen av marknadskommunikation lett till att konkurrensen om konsumenters uppmärksamhet är hårdare än någonsin. Kvinnor sexualiseras i högre grad än män och denna sexualisering har både ökat och tagit sig an nya former. Samtidigt som sexualiseringen av kvinnan förekommer befinner sig världen i fjärde vågens feminism vilket sätter press på marknadsföringskulturen. Att sexualiseringen av kvinnan inom marknadskommunikation kan samexistera med en alltmer utsträckt feministisk rörelse utgör ett mysterium vilket väckte vårt intresse att utföra denna studie. Tidigare forskning har haft ett starkt fokus på sexuella symboler som enskilda enheter vilket gör att ett forskningsgap dessutom existerar kring hur dessa symboler samverkar för att formge sexuella budskap. Studiens syfte är att förklara hur sexualiseringen av kvinnor tar form i fotografier publicerade som digital marknadskommunikation på sociala medier, hos modeföretag av typen fast fashion. Frågeställningarna vi ämnar besvara är följande: Hur ser symbolik för sex ut i bilder publicerade på instagram, utifrån innehåll med kvinnliga modeller? På vilka sätt används symboler för sex för att forma sexuella budskap i dessa bilder? Vilka sexuella budskap är det som utformas i dessa bilder? Vi studerar hur sexuella symboler används och kombineras för att identifiera vilka sexuella budskap som förekommer inom digital marknadskommunikation idag. Som grund till studien ligger ett teoretiskt ramverk som använts för att utveckla en analysmodell för sexualisering av kvinnor i bilder. Studien är fokuserad på tre fall vilka utgörs av modeföretag av typen fast fashion. Datainsamling av bilder har gjorts från respektive företags instagramkonto och bilderna har sedan analyserats genom semiotisk bildanalys utifrån den analysmodell vi själva tagit fram. Resultatet visar på fyra olika sexuella budskap som förekommer inom digital marknadskommunikation och hur symboler för sex används för att formge dessa. Resultatet påvisar att en isolerad symbol inte gör en bild sexuell, utan att de måste kombineras för att de sexuella budskapen ska uppstå. De sexuella budskap som identifierats är känslan att vara på plats med modellen, utrymme för fantasi, sexuell makt och sexigt utseende. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning kring vilka symboler för sex som förekommer inom marknadskommunikation. Resultatet utvecklar även tidigare forskning och bidrar med ny teoribildning genom att identifiera hur dessa symboler används för att skapa sexuella budskap och vilka budskap som förekommer. Resultatet tyder också på är att sexualiseringen inom marknadskommunikation idag sker på ett subtilt sätt. Studien är begränsad till segmentet fast fashion, vidare forskning föreslås därför undersöka sexuell symbolik i andra segment av modebranschen. Studien är också begränsad till samtiden, vidare forskning föreslås som jämför sexuella budskap idag med hur dem formgetts historiskt. / Sexualized messages have since long ago been used as a strategic tool to create and maintain the attention of consumers. The digitalization of marketing communication has led to an especially increased competition for consumers' attention. Women are being sexualized more than men and this sexualization has both increased and taken on new forms. While this sexualization of women are carried through, the world is experiencing a fourth wave of feminism which is putting pressure on the marketing culture. That these two phenomena can coexist creates a mystery which awakened our interest to execute this study. Previous research has had a strong focus on solely symbols for sex, which means that there also exists a research gap how these symbols are being used to create sexual messages.The purpose of this study is to explain how the sexualization of women takes form in photographs published as digital marketing communication on social media, by fast fashion companies. The questions we intend to answer are: based on content with female models, what symbols for sex are used in pictures published on Instagram? In which ways are symbols for sex being used to create sexual messages in these pictures? What sexual messages are being created? The thesis is written in Swedish. We study how symbols for sex are being used and combined to identify what kind of sexual messages that exist in digital marketing communication today. A theoretical framework lays ground for the study and an analysis model for sexualization of women in pictures has been developed based on this framework. The study is focused on three cases in the form of fast fashion companies. Data collection was carried out through the collection of pictures from the company’s instagram accounts, and the data were analyzed through a semiotic picture analysis with help of the analysis model. The result of the study identifies four different sexual messages that exists in digital marketing communication and shows how symbols for sex are being used to create these. The results also shows that a symbol alone does not make a picture sexual, but that they need to be combined for sexual messages to be created. The sexual messages which were identified are the following: the feeling to be beside the model, room for sexual fantasies, sexual power and sexy appearances. The result of the study confirms previous research on what symbols for sex that are being used in marketing communication. Our results also expand previous research and contributes with new theories. This through the identification of how symbols for sex are being used to create sexual messages and what these messages are. The results also indicate that the sexualization of women nowadays is carried out in a discrete way. This study is limited to the fast fashion segment. Future research could examine if the sexualization of women takes different forms in other segments. This study is also limited to current day. Future research could therefore compare contemporary sexualization of women with historical such.

Hållbarhetsfrågor är en ständig diskussion som på senare år har intensifierats. I och med detta kräver både lagstiftningen och samhället idag att företagen ska arbeta och redovisa sitt hållbarhetsarbete. Med en ökad konsumtion som även bidragit till massproduktion har klädindustrin väckt extra mycket uppmärksamhet på lokal och global nivå. Detta gör att det nu ställs hårdare krav på företagen. Tidigare forskning tyder på att det inte alltid är lätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete då företag måste ta hänsyn till flera CSR-aspekter. Vidare har även den tidigare kommunikationen avgränsat sig till fast-fashion för vuxenkläder. I kontrast till vuxenkläder finns barnkläder där fast-fashion sker som en naturlig del av tillväxtprocessen. Hos en människa sker den snabbaste tillväxten de första åren av ens liv som då ständigt är i behov av nya kläder. Detta leder till hög konsumtion samt en enorm påverkan på miljön. Problemområdet för denna studie är att den omfattande tidigare forskningen främst har fokuserat på hållbarhetsarbete hos vuxenkläder. Till vår studie, där vi har valt att fokusera på barnklädesföretag för att studera företagens kommunikation gällande deras hållbarhetsarbete då även de är med och bidrar till en ökad konsumtion och befinner sig i samma industri. Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för hur svenska barnklädesföretag kommunicerar ut sitt hållbarhetsarbete i relation till CSR samt diskutera vilka implikationer det kan ha för företagens legitimitet genom en kvalitativ innehållsanalys. Avsikten med denna studie är att få en ökad förståelse för företagens kommunikation inom en marknad som ännu är relativt outforskat och bidra till en ökad uppmärksamhet inom barnklädesbranschen. Denna studie undersöker hållbarhetsrapporter publicerade av Mini Rodini och Polarn O. Pyret. Utifrån det teoretiska ramverket bestående av bland annat CSR, strategisk kommunikation och gestaltningsteorin genomförs denna studie utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka sociala och miljömässiga aspekter framhåller barnklädesföretagen i sin hållbarhetsrapport och hur framhålls dessa? 2. På vilket/vilka vis framhävs eventuella olikheter och likheter i hållbarhetsrapporterna? Resultatet visar att de båda företagen redovisar sitt hållbarhetsarbete på olika sätt och omfattning men med liknande innehåll. Skillnaderna som lyfts uppstår i form av tonalitet eller på vilket sätt företaget väljer att lyfta fram informationen. Vidare indikerar resultatet att kommunikationen från företagen används som en marknadsföringsstrategi för att skapa bilden av sig själva som ansvarstagande företag. Slutligen uppvisar resultatet att det finns delar av respektive rapport där kommunikationen blir missvisande eller vagt. Vår studie bidrar därmed till en ökad förståelse för hur svenska barnklädesföretag kommunicerar ut sitt hållbarhetsarbete. / Sustainability issues have been an ongoing discussion that has intensified in recent years. As a result, both legislation and society today require companies to work and report their sustainability work. The increased consumption that has also contributed to mass production and the clothing industry has attracted special attention at a local and global level. This means that stricter requirements are now placed on companies. Previous research shows that it is not always easy to communicate their sustainability work as companies must take several CSR aspects into account. Furthermore, the previous communication interest has also been limited to fast-fashion for adult clothing. At the same time, the fastest growth of a human being occurs in a child in the first years, who then constantly is in need of new clothes where fast fashion takes place as part of the natural process. This leads to high consumption and a huge impact on the environment. The problem area for this study is that the extensive previous research has mainly focused on sustainability work in adult clothing. For our study, where we have chosen to also focus on children's clothing companies to study the companies' communication regarding their sustainability work as they are involved and contribute to increased consumption and are in the same industry. The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how Swedish children's clothing companies communicate their sustainability work in relation to CSR and to discuss what implications this may have for companies' legitimacy through the use of a qualitative content analysis. The purpose of this study is to gain an increased understanding of companies' communication in a market that is still relatively unexplored and to contribute to increased attention in the children's clothing industry. This study examines sustainability reports published by Mini Rodini and Polarn O. Pyret. Based on the theoretical framework consisting of, among other things, CSR, strategic communication and design theory, the study is carried out based on the following questions: 1. What social and environmental aspects do children's clothing companies emphasize in their sustainability report and how are these emphasized? 2. In which way (s) are differences and similarities highlighted in the sustainability reports? The result of the study indicates that the two companies report their sustainability work in different ways and scope, but with similar content. The differences that are highlighted arise in the form of tonality or in which way the company chooses to present the information. Furthermore, the result shows that the communication from the companies is used as a marketing strategy to create the image of themselves as a responsible company. Finally, the results show that there are parts of each report where the communication becomes misleading or vague. Our study thus contributes to an increased understanding of how Swedish children's clothing companies communicate their sustainability work.

Det är ingen hemlighet att textilindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Majoriteten av företagen i dagens modeindustri arbetar efter linjära affärsmodeller som bygger på en slit-och-släng-mentalitet där en stor del av textilier hamnar till deponi. Ett segment inom mode som har blivit kritiserat för sitt bidrag till ökad konsumtion, en ökad slit-och-släng-mentalitet och stora mängder av textilavfall är fast fashion. För att en förändring ska ske krävs arbete som omfattar hållbarhet och cirkularitet. Ett sätt för modeföretagen att arbeta med detta och gå mot en cirkulär ekonomi är genom att påverka arbetssättet i produktlivscykelns olika steg. Den här studien syftar till att att undersöka i vilken utsträckning cirkulär ekonomi förekommer i ett fast fashion-företags affärsmodell samt undersöka vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i arbetet med cirkulär ekonomi. Detta besvarades med hjälp av datainsamling från semistrukturerade intervjuer och dokument i form av hållbarhetsredovisningar där ett utvalt svenskt fast fashion-företag undersöktes. I studien har verktyget Close The Loop och Circular Business Model Canvas använts för att kategorisera arbetssätt, möjligheter och utmaningar som framkommit i datainsamlingen. Resultatet visar vilka arbetssätt, möjligheter och utmaningar som finns inom specifika steg i produktlivscykeln. Det finns stora möjligheter för företaget och segmentet fast-fashion att integrera cirkulär ekonomi i sin affärsmodell samtidigt som det finns utmaningar. De delar i företagets affärsmodell som främjar en cirkulär ekonomi är värdeerbjudanden, kundrelationer, intäktströmmar, nyckelresurser, nyckelaktiviteter, nyckelpartners och kostnadsstruktur. De utmaningar som företaget främst upplever är kopplade till kundsegment och införningsfaktorer i form av externa aktörer. Studien bidrar vidare med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns inom det specifika branschsegmentet fast fashion och funderar som underlag för företag att få inspiration om cirkulära arbetssätt. / There is no secret that the textile industry accounts for a large part of the world's carbon dioxide emissions. The majority of today's fashion industry works according to linear business models based on a wear-and-tear mentality where a large part of textiles ends up in landfill. A segment in fashion that has been criticized for its contribution to increased consumption, an increased wear-and-tear mentality and large amounts of textile waste is fast fashion. For a change to take place, work that includes sustainability and circularity is required. One way for fashion companies to work with this and move towards a circular economy is by influencing the working method in the various stages of the product life cycle. This study aims to investigate the extent to which circular economy occurs in a fast fashion company’s business model and to examine the opportunities and challenges that may arise in the work with circular economy. This was answered with the help of data collection from semi-structured interviews and documents in the form of sustainability reports where a selected Swedish fast fashion company was examined. In the study, Close The Loop and Circular Business Model Canvas were used to categorize working methods, opportunities and challenges that emerged in the data collection. The result shows the working methods, opportunities and challenges that exist within specific steps in the product life cycle. There are great opportunities for the company and the fast-fashion segment to integrate a circular economy into their business model while there also are some challenges. The parts of the company's business model that promote a circular economy are value propositions, customer relationships, revenue streams, key resources, key activities, key partners and cost structure. The challenges that the company mainly experiences are linked to customer segment and implementation factors in terms of external factors. The study further contributes with knowledge and understanding of the opportunities and challenges that exist in the specific industry segment fast fashion and considers as a basis for companies to get inspiration about circular working methods. The thesis is written in Swedish.

Idag konsumeras en betydligt större mängd kläder än för ett decennium sedan, samtidigt som de inte används i samma utsträckning. Detta beteendemönster i samband med fast fashion-industrins upptakt resulterar i överkonsumtion, vilket fått omfattande konsekvenser för miljön. För att motarbeta fast fashion-konsumtion har alternativa konsumtionsmetoder utvecklats, såsom kollaborativ konsumtion i form av uthyrning. Under branschens utveckling har ett flertal modeuthyrningstjänster för vardagsbruk försökt etablera sig på svenska marknaden med varierande resultat. Under en ettårsperiod från 2022 till 2023 ansökte fyra av Sveriges största aktörer inom modeuthyrning på onlinemarknaden om likvidering, vilket har lämnat den svenska marknaden utan uthyrningsalternativ för vardagskläder. Ett ämne som kan beaktas är om fast fashion-konsumtionens tillgänglighet och slagkraft bidragit till uthyrningstjänsternas nuvarande position. Studien syftar till att undersöka fast fashion-konsumtionens påverkan av kläduthyrning för vardagsbruk. Genom att studera zillennials attityder till fast fashion kontra kläduthyrning är avsikten att skapa en ökad förståelse kring om fast fashion bidrar till minskad kollaborativ modekonsumtion. Detta undersöks med hjälp av en litteraturstudie samt utvalda respondenter genom att kvalitativa data samlas i form av fokusgruppsintervjuer. Studien har funnit att fast fashion delvis skapar utmaningar för kläduthyrning men att det även finns andra faktorer oberoende av fast fashions existens som skapar ogynnsamma förhållanden. Ett avsaknat behov till följd av fast fashions tillgänglighet, okunskap om innebörden av uthyrningstjänster och orosmoment kring konceptet ligger till grund för konsumenternas inställning till kollaborativ modekonsumtion. / Today, a considerable volume of clothing is consumed compared to a decade ago. Simultaneously, they are not used to the same extent. This behavioral pattern in connection with the fast fashion industry’s growth results in over consumption, which has extensive consequences for the environment. To counteract fast fashion consumption, alternative consumption methods have been developed, like collaborative fashion consumption as fashion rental. During the development of the industry, there have been multiple fashion rental services for everyday apparel. These have tried to establish themselves on the Swedish market with varied results. During a one-year-period from 2022 to 2023, four of Sweden’s biggest actors within fashion rental online applied for liquidation. This has left the Swedish market without rental options for everyday apparel. Thus, the subject to consider is if the availability and pulling power of fast fashion consumption has contributed to the fashion rental services current position. The study aims to investigate the impact fast fashion consumption has on fashion rental services for everyday apparel. By studying zillennials’ attitudes towards fast fashion versus fashion rental services, the intention is to create an increased understanding of whether fast fashion contributes to decreased collaborative fashion consumption. This will be investigated using a literature study, as well as collecting qualitative data through focus group interviews with selected respondents. The study has found that fast fashion partly creates challenges for clothing rental, but that there are other factors independent of fast fashion's existence that creates a disadvantage. The lack of need as a result of fast fashion's accessibility, lack of knowledge of the meaning of rental services and concerns about the concept lays the foundation for consumer attitudes towards collaborative fashion consumption.