Som följd av att det internationella regelverket IAS/IFRS från och med 2005 skall tillämpas i koncernredovisningen, har de svenska börsnoterade fastighetsföretagen fått möjligheten att välja hur de vill redovisa sitt fastighetsbestånd. Standarden, som benämns IAS 40 Förvaltningsfastigheter, gäller för alla börsnoterade bolag och ger företagen två värderingsmöjligheter; värdering enligt anskaffningsvärdemetoden eller värdering enligt verkligt värde metoden. De noterade företagen som finns etablerade i Sverige har samtliga valt att värdera sitt fastighetsbestånd till verkligt värde.Övergången till IAS 40 har inneburit att fastighetsbolagens årsredovisningar förändrats i flera avseenden. Verkligt värde metoden har lett till att företagen kunnat räkna upp sina vinster med flera miljoner kronor eftersom fastigheternas värdeförändringar skall redovisas över resultaträkningen. Detta har i sin tur lett till att även beslutsunderlaget för intressenterna och värderingsmännens arbete påverkats en hel del.Syftet med denna uppsats är att beskriva IAS 40:s effekter på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar samt hur denna standard påverkar såväl kreditgivares lånebeslut som värderingsmännens arbete och ansvar.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Informationen har inhämtats från personliga intervjuer med två kreditgivare, en värderingsman samt med respondenter från två noterade fastighetsbolag. Vi har i vår uppsats använt oss av det hermeneutiska förhållningssättet, då vi har utgått från vår förförståelse och tidigare erfarenheter. Vidare har vi även använt oss av en abduktiv ansats.Vi har kommit fram till att IAS 40 och dess värdering till verkligt värde har påverkat fastighetsföretagens årsredovisningar i vissa avseenden. Dessa förändringar uppkommer som en följd av att det verkliga värdet nu syns i företagets balansräkning och inte enbart i en not. Vidare har även värderingsmännen fått en större roll sedan införandet av standarden. Vi kan dock konstatera att IAS 40 inte har gjort en betydelsefull inverkan på kreditgivarnas kreditbedömning, då dessa oavsett vilken värderingsmetod företaget väljer att tillämpa, ändå gör sina egna värderingskalkyler. / Uppsatsnivå: C

No description available.

<p>Med bakgrund i rådande finanskris och lågkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring värdering till verkligt värde och den specifika tillgång som fokuseras är förvaltningsfastigheter. Syftet med studien är att öka insikten i hur fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde i den aktuella finansiella krisen och lågkonjunkturen samt att synliggöra osäkerheten som finns i tillämpade värderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod använts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv på problematiken i studien har även två sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjälp av en komparativ analysmetod. Referensramens roll för att uppfylla syftet består av tre komponenter där den första syftar till att ge en teoretisk bas till studien medan de andra två använts som ett verktyg för att besvara studiens två frågeställningar. Den sammanfattande slutsatsen av hela studien är att den uppdagade problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i rådande finanskris och lågkonjunktur bottnar i brister avseende transparensen i redovisningsinformationen. Studien har vidare genererat en intressant hypotes att det skulle kunna finnas ett samband mellan hur hög belåningsgrad ett fastighetsbolag har och hur mycket det väljer att skriva ned sina fastigheter.</p>

<p>Bakgrund: I början av 1990 – talet drabbades Sverige av en omfattande fastighetskris. Det fanns ett antal faktorer som gemensamt bidrog till att krisen uppstod men även påverkade dess omfattning. Perioden innan krisen hade kännetecknats av lång tid av stigande fastighetspriser och en tro från marknaden om en fortsatt god värdeutveckling. Även bankerna delade synen om en fortsatt värdestegring, vilket bidrog till att krediter beviljades mer utifrån en marknadsvärdering istället för en analys av bolagens återbetalningsförmåga. Införandet av de nya IAS/IFRS reglerna bidrar till en ökad jämförbarhet mellan företag vilket främst har efterfrågats av investerare. Förvaltningsfastighetsbolag kan välja att redovisa enligt ”fair value model” eller ”cost model”. Om bolagen väljer att redovisa enligt ”fair value model” skall fastigheterna i redovisningen värderas till verkligt värde. Det innebär att värdeförändringen kommer att justera årets vinst eller förlust via resultaträkningen vilket påverkar bolagets egna kapital.</p><p>Syfte: Att se om vi kan finna att bankerna i sin bedömning av värdet på fastigheter kommer att påverkas av de nya redovisningsreglerna. Vi har även för avsikt att undersöka om dessa redovisningsregler kan bidra till en övervärdering av fastigheter och om det kan leda till en ny spekulationsbubbla.</p><p>Genomförande: Vi har genomfört en litteraturstudie som har kompletterats med fem stycken kvalitativa intervjuer.</p><p>Uppsatsens huvudsakliga resultat är:Lärdom av den tidigare krisen har gjorts enligt bankerna både hos dem själva och inom fastighetsbranschen. Nya värderingsunderlag används, bankernas bedömningar görs utifrån fastigheternas kassaflöde ibland i kombination med ortsprisanalyser. Fastighetsbolagen använder sig av olika räntesäkringsinstrument för att skydda sig mot kraftig stigande räntor. Att en ny fastighetskris skulle vara aktuell anser bankerna inte vara troligt. Den slutsatsen dras utifrån att de underliggande faktorer som tillsammans bidrog till fastighetskrisens uppkomst ser helt annorlunda ut idag jämfört med tiden innan krisen. Vi delar inte bankerna uppfattning fullt ut då vi anser att det finns en risk att omvärldsfaktorer snabbt kan ändras. Till exempel genom politiska beslut vilket kan bidra till en ny fastighetskris. Att de nya redovisningsreglerna ändå kan få betydelse för värdering av fastigheternas värde är enligt oss att det kan ske en omedveten justering av värderingsunderlaget. Det finns återigen en god likviditet på marknaden som enligt oss kan leda till en förhöjd vilja hos bankerna att öka sina kreditvolymer.</p>

<p>Värdering av fastigheter och analyser av avkastningsfastigheter har en nära koppling. Både ekonomisk och teknisk information om fastigheterna ger underlag för värdering. Eftersom olika människor och företag har olika preferenser har de även också olika krav på fastigheters skick, standard och framför allt avkastning. Då det även finns oberoende värderingsföretag kan dessa ge en opartisk värdering som kan anses gälla generellt för samtliga intressenter. Hur</p><p>denna värdering går till kan vara intressant att undersöka då den sker utan några kopplingar till intressenternas syften med fastigheten.</p><p>Då denna uppsats har en företagsekonomisk vinkling ligger fokus på just hur</p><p>industrifastigheter och kommersiella fastigheter värderas. Vilka faktorer som är viktiga och av betydelse för denna typ av fastigheters värde ämnas undersökas.</p>

<p><strong><p>Background</p><p>According to the Swedish Statistics Central Office (SCB) there were 2 064 000 detached houses in Sweden in 2009. The same year Nordea Bank released a report which described an increased interest in private finances among 2,4 million Swedes. Within the area of private finances lies that which concerns real estate. We argue that a house (detached house) is one of the most financially valuable assets a person will ever own and thus the increased interest in private finance is justified.</p><p>In regard to this, the financial valuation of the property becomes an issue. When discussed, people mostly refer to the market value, which is the estimated value of the property on the open market. Further, there is a problem in finding a valuation method which can be used to estimate the market value.</p><p>Our interest in the subject of this essay has developed from studies of the real estate market value and the methods commonly used to reach an as a reliable value as possible. What factors influence this value and why do they affect the value the way they do? During the course of these studies it has become evident that the estimation of a property’s market value is a complicated process and to gain a deeper understanding we have chosen this subject for our thesis.</p><strong><p>Purpose</p><p>The purpose of this essay is to describe the valuation process upon which the estimate of a property’s theoretical market value is based. Further, the factors upon which this process is based will be investigated.</p><strong><p>Research method</p><p>We have chosen to use a qualitative method to achieve the purpose of this essay. The empirical material is exclusively primary data which has been gathered trough personal interviews. The selection of people we have chosen to interview is licensed real estate agents and authorized real estate valuers in Halland.</p><strong><p>Conclusion</p><p>All the persons we have interviewed apply the same method and pattern of valuation. The crucial factors in the valuation were the same among all the persons we have interviewed and correspond with the theory we have applied. These factors are location, condition and standard. But above this, the experience of each valuer is what finally decides how reliable the market value of a detached house is.</p></strong></strong></strong></strong></p> / <p><strong><p>Bakgrund</p><p>I Sverige fanns, enligt SCB, 2 064 000 småhus år 2009. Samma år kom en rapport från Nordea som beskrev att 2,4 miljoner svenskar har ökat sitt intresse för sin privatekonomi. Då begreppet privatekonomi bland annat berör privatpersoners boende har intresset därmed ökat för frågor som rör de 2 064 000 småhus som finns i Sverige. Då vi som skrivit denna uppsats menar att ett hus (red. småhus) är en av de mest ekonomiskt värdefulla tillgångar en person kommer att äga anser vi att detta ökade intresse för privatekonomi är befogat.</p><p>Problemet ligger i hur ett tillförlitligt värde på fastigheten tas fram. När detta värde efterfrågas är det vanligen marknadsvärdet som det talas om, vilket beskrivs som det värde en fastighet sannolikt skulle få om den bjöds ut till en försäljning på en fri och öppen marknad. Vidare ligger problemet i vilken typ av värderingsmetod som ska användas för att uppnå marknadsvärdet.</p><p>Vårt intresse över uppsatsen ämne har vuxit fram ur alla de funderingar som finns rörande en fastighets marknadsvärde och de metoder som används för att få fram ett så tillförlitligt värde som möjligt. Vilka faktorer påverkar detta värde och varför de påverkar på det sätt de gör. Tydligt har visat att värderingen av en fastighets marknadsvärde är komplicerad och för att djupare förstå tillvägagångssättet har vi valt detta ämne för vår uppsats.</p><strong><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att redogöra för den värderingsprocess som ligger till grund för en uppskattning av ett småhus teoretiska marknadsvärde. Vidare ska de faktorer som ligger som underlag för denna process undersökas.</p><strong><p>Undersökningsmetod</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att uppnå det syfte som är satt för uppsatsen. Det empiriska materialet är uteslutande primärdata som samlats in genom personliga intervjuer med våra respondenter. Det urval vi valt att intervjua är registrerade mäklare och auktoriserade värderingsmän inom Hallands län.</p><strong><p>Slutsats</p><p>Alla respondenter jobbar efter samma mönster och i det hela använder de sig av samma värderingsmetod. De avgörande prispåverkande faktorerna är för samtliga respondenter samma som teorin beskrivit och är läge, skick och standard. Det är dock erfarenheten hos respektive värderingsman som slutligen avgör hur tillförlitligt ett småhus marknadsvärde blir.</p></strong></strong></strong></strong></p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk. Värderingar av fastigheter är således mer intressant som ett formellt instrument vid juridiska processer eller kreditbedömningar. Det identifieras tre faktorer som är mest intressant för en privatinvesterare vid fastighetsvärdering. Dessa tre faktorer är läget, fastighetens tekniska status samt fastighetens förutsättningar att skapa nya mervärden för fastighetsägaren. Den teori som finns på området är väl förankrad i den praktik av fastighetsvärdering som utövas av fastighetsvärderare.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Under arbetets gång så fick vi kännedom om att värdering av flerbostadsfastigheter ansågs mindre komplicerade att värdera än industrifastigheter och skogsfastigheter. Det skulle således kunna vara aktuellt att forska i värderingen av dessa typer av fastigheter sett ur ett privatinvesterarperspektiv. Det skulle även vara intressant att undersöka vilken direktavkastning som privata fastighetsägare har på olika orter gentemot publika fastighetsbolag.  </p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Studien visar på att fastighetsvärdering är komplext och föränderligt. Vår förhoppning är att uppsatsen har bidragit till att få en djupare insyn i värderingsförfarandet och vara till nytta för privatpersoner som funderar på att investera i fastigheter.</p>

<p>Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.</p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade. Vi har valt att studera ett noterat moderbolag, ett dotterbolag till ett noterat moderbolag samt ett onoterat bolag, då dessa har möjlighet att tillämpa olika redovisningsrekommendationer.</p><p>Den teoretiska referensramen grundas i huvudsak på rekommendationer från IAS/IFRS, RR och BFN som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder rörande sådana fastigheter. Vi presenterar även redovisningens kvalitativa egenskaper samt begreppet rättvisande bild.</p><p>Den empiriska undersökningen analyseras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Genom denna undersökning kom vi bland annat fram till att våra respondenter ser både för- och nackdelar med respektive redovisningsmetod. När verkligt värde används är det viktigt att beakta de osäkra faktorer som kan uppkomma vid värdering för att en rättvisande bild skall kunna upprätthållas. Vilken avskrivningsmetod som tillämpas påverkar den rättvisande bilden då fastighetens värde bestäms utifrån anskaffningsvärde.</p>

No description available.

Background According to the Swedish Statistics Central Office (SCB) there were 2 064 000 detached houses in Sweden in 2009. The same year Nordea Bank released a report which described an increased interest in private finances among 2,4 million Swedes. Within the area of private finances lies that which concerns real estate. We argue that a house (detached house) is one of the most financially valuable assets a person will ever own and thus the increased interest in private finance is justified. In regard to this, the financial valuation of the property becomes an issue. When discussed, people mostly refer to the market value, which is the estimated value of the property on the open market. Further, there is a problem in finding a valuation method which can be used to estimate the market value. Our interest in the subject of this essay has developed from studies of the real estate market value and the methods commonly used to reach an as a reliable value as possible. What factors influence this value and why do they affect the value the way they do? During the course of these studies it has become evident that the estimation of a property’s market value is a complicated process and to gain a deeper understanding we have chosen this subject for our thesis. Purpose The purpose of this essay is to describe the valuation process upon which the estimate of a property’s theoretical market value is based. Further, the factors upon which this process is based will be investigated. Research method We have chosen to use a qualitative method to achieve the purpose of this essay. The empirical material is exclusively primary data which has been gathered trough personal interviews. The selection of people we have chosen to interview is licensed real estate agents and authorized real estate valuers in Halland. Conclusion All the persons we have interviewed apply the same method and pattern of valuation. The crucial factors in the valuation were the same among all the persons we have interviewed and correspond with the theory we have applied. These factors are location, condition and standard. But above this, the experience of each valuer is what finally decides how reliable the market value of a detached house is. / Bakgrund I Sverige fanns, enligt SCB, 2 064 000 småhus år 2009. Samma år kom en rapport från Nordea som beskrev att 2,4 miljoner svenskar har ökat sitt intresse för sin privatekonomi. Då begreppet privatekonomi bland annat berör privatpersoners boende har intresset därmed ökat för frågor som rör de 2 064 000 småhus som finns i Sverige. Då vi som skrivit denna uppsats menar att ett hus (red. småhus) är en av de mest ekonomiskt värdefulla tillgångar en person kommer att äga anser vi att detta ökade intresse för privatekonomi är befogat. Problemet ligger i hur ett tillförlitligt värde på fastigheten tas fram. När detta värde efterfrågas är det vanligen marknadsvärdet som det talas om, vilket beskrivs som det värde en fastighet sannolikt skulle få om den bjöds ut till en försäljning på en fri och öppen marknad. Vidare ligger problemet i vilken typ av värderingsmetod som ska användas för att uppnå marknadsvärdet. Vårt intresse över uppsatsen ämne har vuxit fram ur alla de funderingar som finns rörande en fastighets marknadsvärde och de metoder som används för att få fram ett så tillförlitligt värde som möjligt. Vilka faktorer påverkar detta värde och varför de påverkar på det sätt de gör. Tydligt har visat att värderingen av en fastighets marknadsvärde är komplicerad och för att djupare förstå tillvägagångssättet har vi valt detta ämne för vår uppsats. Syfte Uppsatsens syfte är att redogöra för den värderingsprocess som ligger till grund för en uppskattning av ett småhus teoretiska marknadsvärde. Vidare ska de faktorer som ligger som underlag för denna process undersökas. Undersökningsmetod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att uppnå det syfte som är satt för uppsatsen. Det empiriska materialet är uteslutande primärdata som samlats in genom personliga intervjuer med våra respondenter. Det urval vi valt att intervjua är registrerade mäklare och auktoriserade värderingsmän inom Hallands län. Slutsats Alla respondenter jobbar efter samma mönster och i det hela använder de sig av samma värderingsmetod. De avgörande prispåverkande faktorerna är för samtliga respondenter samma som teorin beskrivit och är läge, skick och standard. Det är dock erfarenheten hos respektive värderingsman som slutligen avgör hur tillförlitligt ett småhus marknadsvärde blir.