Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av illegal fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning?   I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar. Materialet utgörs av en diskussionstråd på internetforumet Flashback om fildelningssajten The Pirate Bay och streamingtjänsten Spotify. Dessutom undersöks också rättfärdigandet av de streamingtjänster som vuxit fram som alternativ till den illegala fildelningen.   Resultatet visar att både fildelning och användandet av streamingtjänster motiveras av pragmatism: smidighet och effektivitet appellerar till användarna mer än tradition och känsla. Dessutom uppvisas en uppluckring i synen på musik som handelsvara: Den ständiga tillgången har förändrat viljan att betala för enskilda album och låtar.

Problem: Majoriteten av producenterna till musikverk och flertalet av de aktörerna som aktivt är med i debatten om piratkopiering anser att piratkopiering av musik är skadlig samt ett problem för musikindustrin. Kommer deras olika metoder att vara en lösning på problemet eller kommer man åtminstone kunna begränsa denna olagliga aktion? För att mestadels alla ska vara nöjda, finns det möjligtvis en lösning som kan gynna både de som är för piratkopiering och de som är emot piratkopiering? Syfte: Syftet med denna rapport är att belysa problemet med piratkopiering av upphovsrättsskyddat material på Internet. Vi vill även granska konsumenters och aktörers åsikter angående detta och analysera om det finns någon laglig lösning där båda parter kan känna sig gynnade. Metod: Vi har studerat litteratur och utfört intervjuer som sedan har granskats och analyserats. Vi har även letat ny och uppdaterad information på Internet. Resultat: Vi har i vår undersökning kommit fram till att piratkopiering aldrig kommer att kunna stoppas helt. Detta eftersom trots utvecklingsframsteg så kommer det att finnas de som ligger steget förre. Dock vid ett införande av ett skydd i hårdvaran så kommer det delvis att bli begränsat då den vanliga individen inte kommer att kunna piratkopiera. En lösning som skulle gynna båda parter är betalsajter där man fortsätter ladda ner sin musik från Internet, dock för betalning till upphovsmannen.

This Master’s thesis is an analysis of metaphors in relation to actors, and of discourses used in the copyright-debate in two major Swedish daily newspapers and one American: Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and New York Times during the years 2001-2006. We aim to answer the following questions: Which metaphors were being used in the copyright-debate to create the archetypal villain, hero, winner and loser in editorials, debate and letters to the editor in the three newspapers? Which discourses did those metaphors relate or conform to? Which similarities or differences could be found when comparing the two countries’ newspapers regarding representations and constructions of villains, heroes, winners and losers in the copyright-debate? Firstly we distinguished who the actors in the debate were, following parts of Theo van Leeuwen’s actors’ analysis. Secondly we distinguished which metaphors were being used to describe the actors as either villains, heroes, winners or losers. The metaphors were then connected to theories of copyright in the information society in a critical discourse-analysis following Norman Fairclough. The discourses found were: the Market discourse, the Democracy discourse, the Information technology-discourse, the Generation discourse and the Creativity discourse. Frequently used metaphors in our material were those of war and violence. Another finding in our thesis was the fact that in the Swedish material politicians and the industry were described as major villains whereas in New York Times, the industry was the biggest villain. Villains were not primarily constructed in relation to heroes; villains were primarily constructed in relation to losers. / Uppsatsnivå: D

Vi kommer att behandla frågor kring piratkopiering och fildelning. Vi tror att ämnet är helt rätt då fildelning och piratkopiering i nuläget är väl etablerat och vi befinner oss i en situation där det är svårt för både privatpersoner och myndigheter att veta vad som egentligen gäller angående fildelning. Vi kommer främst rikta in oss på egenskaper hos fildelarna och ganska lite på själva tekniken bakom fildelning. Vår inställning är att alla kunskapsbidrag är viktiga i den ganska infekterade och kaotiska debatt om upphovsrätt och fildelning. Saker som är intressanta kan exempelvis vara om man kan se olika fildelargrupper och hur fildelningsbeteendet skiljer sig mellan dessa.Kunskapen är hämtad från en egenhändigt skapad digital enkät och vi har använt resultaten för att selektera så att vi kan säga vad som gäller för de olika fildelar profilerna. Analysen av enkäten är gjord i en kvantitativ anda.Vi har också varit i kontakt med näringslivet för att säkra nyttan av studien.Vi anser att resultatet är mycket användbart för den som säljer datorspel då man kan få specifika resultat ur studien beroende på spelets utformning.

<p>Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna. En del av detta syfte uppnås genom att utifrån ekonomisk teori beskriva hur människor väljer när de konsumerar musik. Vidare kommer konkurrenssituationen på skivmarknaden granskas samt dess påverkan på pris och mångfald av skivor. Uppsatsen har ett visst fokus på upphovsmannen så dennes möjligheter till ersättning kommer att undersökas mer ingående. Slutligen innehåller uppsatsen resonemang kring effekterna av nya sätt att distribuera musik med tonvikt vid distribution via Internet.</p><p>Uppsatsen har varken en ren objektivistisk-behavioristisk eller subjektivistisk-tolkande ansats utan hämtar element från båda. Majoriteten av den nationalekonomiska forskningen härrör ur den första av dessa ansatser och denna uppsats går således i viss mån utanför den national-ekonomiska huvudfåran. Uppsatsen har sin teoretiska bas i neoklassisk nationalekonomi och utöver detta sker en djupare genomgång inom området konsumentteori. Empirin till uppsatsen består främst av information från branschorganisationer, utredningar från statliga organisa-tioner och tidigare uppsatser inom området.</p><p>Undersökningen av musikmarknaden visar att det råder relativt låg konkurrens, med fem dominerande aktörer, i Sverige såväl som internationellt. Detta leder till högre priser och ett mindre utbud än vad som skulle råda vid mer välfungerande konkurrens. Den del av skivpriset som tillfaller upphovsmännen är endast drygt sex procent. Upphovsmännen får majoriteten av sin ersättning från andra källor, i Sverige främst från STIM för framförande i radio och TV.</p><p>Musik blir vid distribution via Internet en vara utan rivalitet och exkluderbarhet; en kollektiv vara. Ur välfärdssynpunkt vore det således önskvärt att konsumenter fick sprida fonogram fritt, dock uppstår då problemet med hur upphovsmän och artister ska få ersättning. Eftersom intäkter från skivförsäljning inte längre spelar lika stor roll för upphovsmän och artister behöver emellertid detta inte vara något stort problem. Vidare kan nedladdning av musik via Internet vara välfärdshöjande även vid dagens ersättningssystem, givet att nyttoökningen av att fler får konsumera skapade verk överstiger minskningen i nytta av färre nya verk.</p>

<p>I denna uppsats genomförs en empirisk analys av den svenska skivmarknaden och den nedgång i skivförsäljningen som skett under senare år. Fokus ligger på att undersöka om nedgången orsakats av illegal fildelning, eller om andra faktorer kan ligga bakom. Analysen sker genom en genomgång av relevanta aggregerade data för skivförsäljning, videoförsäljning, internetanvändande m.m. En enkel ekonometrisk analys görs också, och sammantaget visar resultaten att den växande konkurrensen från DVD-film troligen är en viktig orsak till den minskade skivförsäljningen. Inga tydliga bevis för att fildelningen haft en signifikant påverkan hittas. Brist på detaljdata gör dock att alla slutsatser måste tolkas försiktigt.</p>

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang.

I denna uppsats genomförs en empirisk analys av den svenska skivmarknaden och den nedgång i skivförsäljningen som skett under senare år. Fokus ligger på att undersöka om nedgången orsakats av illegal fildelning, eller om andra faktorer kan ligga bakom. Analysen sker genom en genomgång av relevanta aggregerade data för skivförsäljning, videoförsäljning, internetanvändande m.m. En enkel ekonometrisk analys görs också, och sammantaget visar resultaten att den växande konkurrensen från DVD-film troligen är en viktig orsak till den minskade skivförsäljningen. Inga tydliga bevis för att fildelningen haft en signifikant påverkan hittas. Brist på detaljdata gör dock att alla slutsatser måste tolkas försiktigt.

I många år nu har det varit vanligt förekommande att människor suttit hemma vid sin dator och med några få klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med åren har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, så är det troligt att många artister, filmmakare och liknande gått miste om stora summor pengar i förlorade inkomster på grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istället valt att ladda ner dem över Internet. Det faktum att fildelning har blivit så pass vanligt och att folk inte har sett det som ett särskilt allvarligt brott, har lett till att fildelning länge har varit ett hett omdiskuterat ämne i media, bland upphovsrättsinnehavare och bland folk i allmänhet. Upphovsmän och upphovsrättsinnehavare, såsom filmbolag, författare och artister har legat på och debatterat för att försöka få till en hårdare lagstiftning för att försvåra fildelning och kopiering av upphovsrättsskyddat material, samt för att få till hårdare straff mot fildelning. Flera försök från beslutsfattare har gjorts för att råda bot på problemet, nya lagar har stiftats och avtal har skrivits under. Frågan är om de nya lagarna och avtalen gör någon nytta? Blir folk avskräckta från att fildela eller fortsätter de som förut? Många har säkert under många år blivit bortskämda med att kunna sitta hemma vid datorn och på några minuter få hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket säkert gör det svårt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen.

Musikförsäljning har haft en nedåtgående trend, vilket enligt många kan bero på illegal fildelning. En metod till att stävja illegal fildelning och höja skivförsäljning har varit att införa reformer av upphovsrättslag. Vi undersöker om musikförsäljningen påverkas av upphovsrättsreformer i 48 länder under åren 2004-2009. Vi utreder även om det finns indikationer till samband mellan illegal fildelning och skivförsäljning. I uppsatsen använder vi multipel linjär regressionsanalys och hämtar försäljningsdata från Ifpi. Vår slutsats är att införande av upphovsrättsreformer inte har effekt på musikförsäljning