En c-uppsats där det gjorts en fallstudie med sju filmer som visar upp vampyren med fyra olika analyspunkter; Utseende - Hur de ser ut, beter sig samt rörelsemönster Egenskaper - vilka egenskaper som visas samt nyttan dessa tillför Konventioner - människans skydd mot vampyren, vampyrens reaktion samt dess död Bettet och förvandlingen - förvandlingen från människa till vampyr

This addresses the problems when a film doesn’t easily fit in to one specific genre. Using No Country for Old Men as an example the study analyses the film from a Western perspective. Is it possible to say that it is a western? To determine that, I compare a number of acknowledged westerns, on the basis to list a number of generic conventions. I then use these conventions in my analysis of the main film. I there discover that the film despite its apparent likeness to the western genre fail to meet one of the fundamental conventions, namely the time aspect. The film doesn’t take place in the 19th century and can therefore be very hard to put under the western category. I however manage to make it so anyway. I expand the genre with a sub genre label. The Contemporary Western is born. The Contemporary Western is a film that meets all the typical conventions of the western except the time setting. This is a film that is a western sett in a modern time.

Den mänskliga horisonten har alltid varit föremål för expandering. Sökandet efter att finna ny potential i vårt biologiska pussel har varit, och är, något som ständigt utvecklas. En kontroversiell gren i detta sökande utgörs av transhumanism. I denna uppsats tillämpas den teori och ideologi som utgör transhumanism, och återknyts övergripande till filmerna ”Robocop” och ”Gattaca” då dessa filmer belyser punkter som berör denna teori. Frågor som väcks utifrån denna teori är olika aspekter av makt, vilket knyts samman med en marxistisk teori om makten, men även utifrån Michel Foucaults biopolitik. Analysen avslöjar att det finns många bekymmer med transhumanismen, samtidigt som den inte på något sätt är en detaljerad redovisning av alla perspektiv av teorin – den är diskutabel, men tåls att kritiseras utifrån dess olika grenar och användningsområden. Studien utförs via en kvalitativ forskningsmetod, som fokuserar på frågeställningar anknutna till filmerna och teorierna, och där egna tolkningar utgör det resultat som framställs i uppsatsen.

<p>Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 – 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen.</p>

<p>Sammanfattning: The Lord of The Rings-trilogin slog världen med storm då första filmen kom ut år 2001. J.R.R Tolkiens böcker var väldigt omtyckta och framförallt omtalade men det hade aldrig funnits icke-animerade filmer på dem. Peter Jackson tog på sig att skapa filmerna och klarade detta åtagande väldigt bra.</p><p>Däremot var kvinnorollerna, precis som i böckerna, väldigt små och inaktiva. Detta är därför någonting jag valt att ta upp i min uppsats. Kvinnornas roller i jämförelse med männens. Uppsatsen jämför de olika rollfigurerna mot varandra och deras roller överlag i specialversionerna av filmerna.</p>

<p>Denna uppsats analyserar filmrecensioner skrivna om två filmer av Ella Lemhagen och två filmer av Daniel Alfredson. Recensionerna är lästa ur ett genusperspektiv för att undersöka om recensentens sätt att skriva avsöljar om regissören är en man eller en kvinna, och i så fall hur detta kan se ut.</p>

<p>Inledning</p><p>The horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.</p><p>Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ”Raising the dead” öppnar upp för en intressant diskussion angående utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skräckfilmspublik kan på ett fåtal sekunder med säkerhet peka ut en zombie på vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den åskådare som är relativt ny för genren känna igen zombien. De tydliga rörelsemönstren med långsamma släpande steg och ryckiga rörelser tillhör förväntningarna kring hur zombies ska bete sig, men ser zombien verkligen ut så idag? Om en publik förväntar sig se dessa stildrag när de bänkar sig för att titta på en zombiefilm gjord under 2000-talet är det vad de möter? Visst kan man ännu se grunden till dessa manér även i zombies av idag men dock med ett flertal modifieringar. Den klassiska bleka sminkningen tillsammans med ett lika klassiskt rörelsemönster som sedan Night of the Living Dead (George A. Romero, 1968) har definierat zombien inom filmens värld befinner sig i en ständig transformation. Denna uppsats kommer att granska film och litteratur i ett försök att bena ut de olika stilistiska och sociala förändringar som zombien genomgått från 1968 fram till idag.</p>

<p>En c-uppsats där det gjorts en fallstudie med sju filmer som visar upp vampyren med fyra olika analyspunkter;</p><ul><li>Utseende - <em>Hur de ser ut, beter sig samt rörelsemönster</em></li><li>Egenskaper - <em>vilka egenskaper som visas samt nyttan dessa tillför</em></li><li>Konventioner - <em>människans skydd mot vampyren, vampyrens reaktion samt dess död</em></li><li>Bettet och förvandlingen - <em>förvandlingen från människa till vampyr</em></li></ul><p> </p>

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyårsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgångsår, belyser också övrig bildvisning på orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgång av de filmvisningar som förekommit på orten. Uppsatsens arbetsmetod är arkivforskning. Som primärkälla har främst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, använts. Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset på Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en närmast monopolartad roll när det gällde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med både kinematografi och skioptikonbilder. För mer religiösa filmer, som olika varianter av passionsspelet, erbjöd den vanliga kyrkan visningslokaler och dessa filmer verkar därmed ha nått en stor publik. Däremot har frikyrkorna och framför allt arbetarrörelsen i Karlskrona inte varit speciellt frekventerade som uthyrare. Kungsplanen var platsen för stadens enklare nöjesliv - hit kom både kringresande cirkus och tivoli. Just cirkusen verkar ha varit en viktig arena i Karlskrona för filmvisning under såväl det första som under undersökningens sista år. Under de mellanliggande åren var däremot cirkusen inte aktuell som filmvisningslokal. Den första fasta biografen etablerades i början av december 1905 i nära anknytning till området och den andra, som startade veckan efter, placerades i den cirkusbyggnad som uppförts på Kungsplanen. I Karlskrona existerade alltså en koppling mellan film och nöjesfält. I en avslutande del diskuteras också publiksammansättningen och en hypotes om att förevisarna ofta riktade sig till ung publik framförs.

Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlar filmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet. I och med datorerna är det lättare att skapa split-screeneffekter Vi som publik är också mer vana vid flera datorfönster och bildrutor samtidigt. Split-screen har kommit in i en ny glansdager era. Det finns ett flertal filmer som använder sig av split-screen för att skildra subjektiva upplevelser. Uppsatsens metod är att lyfta fram exempel då det fungerar med split-screen och subjektiva upplevelser.