<p><em>Background:</em> The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.</p><p><em>Purpose:</em> The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss.</p><p><em>Method:</em> We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression.</p><p><em>Result/conclusion:</em> For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.</p>

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained. Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss. Method: We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression. Result/conclusion: For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.

Sammanfattning Titel: En kvantitativ studie om balans mellan arbete och privatliv i relation till självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Tosterud Lundin och Cornelia Widmark Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur balansen mellan arbete och privatliv ser ut för anställda inom finanssektorn i kontrast till mer traditionella vårdyrken, samt vilken betydelse balansen har på organisatorisk nivå. Därtill ämnar studien undersöka hur faktorerna självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention förhåller sig tillbalans mellan arbete och privatliv. Metod: Kvantitativ metod av deduktiv art där det empiriska materialet samlats in med hjälpav två digitala enkäter som skickades ut till 7 104 bankanställda respektive publicerades somett inlägg i en Facebook-grupp för 22 600 socionomer. Totalt resulterade enkäterna i 531 svar som kunde användas. Den empiriskt insamlade datan har analyserats i statistikprogrammet JASP genom deskriptiva-, korrelations- och nätverksanalyser samt ett t-test. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att bankanställdas balans mellan arbete och privatliv är god, dock bör organisationerna ha en medvetenhet om att frågan om balans är komplex då det finns många faktorer som kan påverka nivån av balans. Samtliga av studiens hypoteser bekräftades, vilket var i enlighet med tidigare forskning. Bland annat visade studiens resultat att balans mellan arbete och privatliv har ett positivt samband med självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, samt ett negativt samband med utbrändhet och uppsägningsintention. Utöver studiens hypoteser framkom två nya korrelationer. Dessa korrelationer visar att en högre självmedkänsla härleder en högre arbetstillfredsställelse och en lägre uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Bidraget är ökad kunskap kring hur dessa fem ämnesområden påverkar varandra i en svensk kontext avseende finansbranschen. Detta då tidigare studier inom dessa ämnesområden framförallt är riktade till populationer inom sjuk- och hälsovården. Studien har även påvisat ytterligare två direkta samband mellan två ämnesområden: självmedkänsla och arbetstillfredsställelse samt självmedkänsla och uppsägningsintention. Förslag till fortsatt forskning: 1. Genomföra en liknande generaliserbar studie avseende finansbranschen; 2. Undersöka hur det ser ut för dem som varit utbrända men sedan kommer tillbaka till jobbet; 3. Undersöka om svaren skiljer sig mellan olika roller inom yrket; 4. Kombinera enkätundersökningen med intervjuer för att undersöka ämnet mer på djupet genom direkta interaktioner. Nyckelord: Balans mellan arbete och privatliv, självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse, uppsägningsintention, finanssektorn, vårdyrken, bankanställda, socionomer / Abstract Title: A quantitative study of work-life balance in relation to self-compassion, burnout, jobsatisfaction, and turnover intention Level: Bachelor’s thesis in business administration Authors: Sara Tosterud Lundin and Cornelia Widmark Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: 2023 - juni Aim: The aim of this study is to examine the work-life balance of employees in the finance sector compared to more traditional healthcare professions, and the balance impact at organizational level. Additionally, the study aims to investigate the relationships between self-compassion, burnout, job satisfaction and turnover intention with work-life balance. Method: A deductive quantitative approach was employed, and the empirical data was collected through two digital surveys distributed to 7 104 bank employees and posted in a Facebook group comprising 22 600 social workers. A total of 531 usable responses were obtained. The empirically collected data was analyzed in the statistics program JASP, employing descriptive, correlational, network, and t-test analyses. Results &amp; conclusions: The study demonstrates that the work-life balance of bank employees is satisfactory; however, organizations should be aware that the issue of balance is complex, as there are numerous factors that can influence the level of balance. All of the study'shypotheses were confirmed, which aligns with previous research. Among other factors, the study's findings indicate that work-life balance is positively related to self-compassion and job satisfaction, while being negatively associated with burnout and turnover intention. In addition to the study's hypotheses, two new correlations emerged. These correlations reveal that higher levels of self-compassion are linked to increased job satisfaction and reduced turnover intention. Contribution of the thesis: This thesis contributes to increased understanding of how these five research areas interrelate within the Swedish context, specifically in the finance industry. Previous studies have primarily focused on populations within the healthcare sector. Furthermore, the study identified two direct relationships between two research areas: self-compassion and job satisfaction as well as self-compassion and turnover intention. Suggestions for future research: 1. Conduct a similar generalizable study regarding the financial industry; 2. Examine the experiences of individuals who have experienced burnout but returned to work; 3. Explore potential differences in responses among different job roles within the profession; 4. Combine the survey method with interviews to delve deeper into thetopic through direct interactions. Key words: Work-life balance, self-compassion, burnout, job satisfaction, turnover intention, finance sector, healthcare professions, bank employees, social workers.

Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhet i finanssektorn har under de senaste åren blivit en mycket omdiskuterad fråga. I denna studie har jag undersökt vilka hållbarhetsrelaterade utmaningar som finns inför framtiden för den svenska finansmarknaden. Genom att titta på de finansiella aktörerna Swedbank, Folksam och Söderberg &amp; Partners verksamheter samt prata med deras respektive hållbarhetschefer har det framkommit flera utmaningar. En av dem är att kunna hantera de risker som en omställning från en icke hållbar verksamhet till en hållbar verksamhet innebär. En annan utmaning är att förstå den effekten ens handlingar leder till i det långa loppet. Genom en granskning av EU-kommissionens rapport och handlingsplan gällande finanssektorns viktiga roll i att klara klimatmålen för år 2030 har det även framkommit fler utmaningar och möjligheter för den finansiella marknaden att utveckla sina verksamheter.Studien visar också att ordet CSR inte används i finansbranschen längre utan att de använder sig av ordet hållbarhet. Endast i ett avseende pratar företagen om CSR och inte hållbarhet. Det är när företagen tänker på filantropiska aktiviteter. / Corporate Social Responsibility (CSR) and sustainability in the financial sector has in recent years become a highly discussed issue. In this study I have investigated the sustainability-related challenges facing the future of the Swedish financial market. By looking at the financial actors Swedbank, Folksam and Söderberg &amp; Partners operations as well as talking with their respective sustainability managers, several challenges have been identified. One of them is being able to handle the risks that are involved in a shift from a non-sustainable business into a sustainable business. Another challenge is to understand the effect that one's actions lead to in the long run. A review of the EU Commission's report and action plan on the important role of the financial sector in meeting climate targets by 2030 has also revealed more challenges and opportunities for the financial market to develop its operations.The study also shows that the word CSR is not used in the financial sector anymore. They are using the word sustainability. Only in one perspective, companies talk about CSR and not sustainability. This is when companies talk about their philanthropic activities.

Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analyser. Resultat och slutsats: Resultatet pekade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld. Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett  förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet. Nyckelord: ESG-betyg, E-betyg, S-betyg och G-betyg, hållbarhetsrapportering, ROA, ROE, finanssektorn, finansiell prestation / Aim: Companies in today's society find themselves in an increasingly pressing situation where they have to work sustainably or conduct business in a sustainable way. The financial sector plays an important role in countries economies, because of this, the relationship between ESG-ratings and companies financial performance has become a debated area of research. Much of the previous research has presented varying and conflicting results. Due to this, this study will focus on the relationship between financial performance and ESG ratings in the European countries in order to develop the current research. The purpose of the study is to investigate and analyze whether there is a relationship between the company's ESG-score and financial performance within the financial sector in the European countries.   Method: The study is based on a quantitative method that applies a deductive approach. The secondary data has been obtained from Refinitiv Eikon. The study's sample consists of 160 financial companies operating in 23 different countries in the EU, these companies have been analyzed over a period of 3 years. The study's data have been analyzed using bivariate-, univariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusion: The result did not indicate any significant correlation between ESG-score and financial performance, the result did not indicate any significant correlation between S-rating, G-rating and financial performance. The result showed a significant correlation between the individual dimension E-rating and ROA.  Contribution of the thesis: This study contributes an updated analysis regarding the relationship between sustainability reporting and the financial performance of the financial sector in the European countries. Based on on studys result, the study contribute useful information for all potential stakeholders and investors in the financial sector.  Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested to use data from more than one database to include more variables that are in relation to the research area. Another suggestion is to investigate the correlation in more countries and sectors in the longer term. This can be done by using different databases that publish companys ESG ratings, in this way the number of both dependent and independent variables can increase, which increases the credibility of the study.  Keywords: ESG-score, E-score, S-score and G-score, sustainability reporting, ROA, ROE, financial sector, financial performance

Titel: Är det lönsamt att investera i hållbarhet?   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Haben Ablelom Gebremeskel   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2024 – Mars   Syfte: Företag i dagens samhälle befinner sig i en allt mer påträngande situation där de måste arbeta hållbart eller bedriva verksamhet på ett hållbart sätt, och detta har blivit centralt sedan flera år tillbaka. I och med att hållbarhet blir allt mer viktig och finansiella sektorn spelar en viktig roll för länders samhällsekonomier började forskningsvärlden undersöka sambandet mellan ESG-betyg och företagens finansiella prestationer. Mycket av den tidigare forskning har presenterat varierande och motstridiga resultat. Till följd av detta undersöker denna studie sambandet mellan finansiella sektorns finansiella prestationer och ESG-betyg. Studiens syfte är att undersöka samt analysera om det finns ett samband mellan företagets ESG-betyg och finansiell prestation inom den europeiska finanssektorn.   Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod som tillämpar en deduktiv ansats. Den sekundärdata som använts har hämtats ifrån Refinitiv Eikon. Studiens urval består av 160 finansbolag som verkar i 23 olika länder inom den europeiska kontinenten, dessa företag har analyserats under en tidsperiod på 3 år. Studiens data har analyserats med hjälp av bivariat-, univariat- och multivariat analys.   Resultat och slutsats: Resultatet visade inte på något signifikant samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer, men inte heller mellan S-betyget samt G-betyget och finansiella prestationer. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan den enskilda dimensionen E-betyget och ROA. Utifrån legitimitet- och intressentteorins antaganden stärker företag som engagerar sig i just miljöfrågor sitt legitimitet och förtroende hos företagets intressenter och i samhället.   Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en uppdaterad analys angående sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finanssektorns finansiella prestationer. Studiens resultat bidrar med nyttig information för finanssektorns samtliga intressenter. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att investerare, intressenter och bolag som engagerar sig i just miljöfrågor får en tydlig förklaring då studie fann ett signifikant samband mellan miljöaspekten och företagets finansiella prestationer, resterande resultat visar att europeiska finanssektorn är fortsatt till intresse för forskningsvärld.   Förslag till framtida forskning: Ytterligare undersökningar bör göras gällande relationen mellan ESG-betyg och finanssektorns finansiella prestationer, ett förslag till framtida forskning är att inkludera ytterligare variabler som står i förhållande till studerade ämnet. Detta kan göras genom att använda sig av olika databaser som publicerar företagens ESG-betyg, på så sätt kan antalet av både beroende och oberoende variabler få en ökning vilket ökar studiens trovärdighet.