Stadsdelen Sätra som ligger 3 km norr om Gävle centrum uppfördes undermiljonprogrammet mellan 1960-1974. Det är enkelt och ta sig till och från Sätramed både fordon, cykel och till fots. AB Gavlegårdarna har tagit initiativ till attrenovera deras byggnadsbestånd som uppfördes under miljonprogrammet istadsdelen Sätra, däribland Sicksackvägen 39. Byggnaden har byggts 1969 ifunktionalistisk stil i närheten av Sätra Centrum.Syftet med denna studie var att undersöka den kostnadsoptimala isoleringstjocklenvid invändig eller utvändig tilläggsisolering av husets ytterväggar. Med hänsyn tillandra åtgärder som AB Gavlegårdarna vill genomföra vid renovering av denbefintliga byggnaden.För att genomföra denna studie har en okulärbesiktning, litteraturstudie,beräkningar, uppmätningar, undersökningar, samt energisimulering utförts. Därpåjämfördes lönsamheten vid tilläggsisolering med optimala isoleringstjocklekeninvändigt respektive utvändigt.Resultatet av denna studie visar att de komponenter i husets klimatskärm somläcker mest värme är ytterväggar och fönster. Med hänsyn taget till derenoveringsåtgärder som AB Gavlegårdarna ska genomföra blir den optimalaisoleringstjockleken invändigt är 45 mm och utvändigt 170 mm. Den åtgärd som germest lönsamhet är tilläggsisolering utvändigt med 170 mm mineralull i kombinationmed AB Gavlegårdarnas renoveringsåtgärder: fönsterbyte och uppgradering avventilationssystemet till FTX.

Gräshoppan 13 är ett flerbostadshus beläget i Borås. Fastigheten har följts upp av energikonsultbolaget Aktea AB på uppdrag av fastighetsägaren Willhem i syfte att miljöcertifiera byggnaden som GreenBuilding. Den primära beräkningen som utfördes av Isover visade att fastigheten förväntades förbruka 34 kWh/m2, år. Akteas uppföljning efter två år resulterade i att fastigheten förbrukade 45,2 kWh/m2, år vilket inte möjliggör en certifiering enligt GreenBuilding där kraven är 41,3 kWh/m2, år, det vill säga 25 % lägre än kraven från Boverkets byggregler, BBR. I följande rapport diskuteras och analyseras de möjliga felkällorna för varför den beräknade energiförbrukningen utförd av Isover inte uppfylls. Huvudsakligen undersöks systemlösningen för tappvarmvattnet som av Akteas energikonsult Jonas Pettersson antagits vara den mest bidragande faktorn. Detta för att Isover beräknat energiåtgången för tappvarmvatten till 6 kWh/m2, år när det verkliga utfallet resulterade i en energiförbrukning på 18,2 kWh/m2, år. En kontrollberäkning av Isovers energibalansberäkning gjordes, dock utan full tillgång till Isovers beräkningsindata. Beräkningen gav ett snarlikt resultat (Isover 34 kWh/m2, år, kontrollberäkning 35 kWh/m2, år). Detta utfördes för att utesluta fel hos Isovers energibalansberäkning samt styrka Akteas antaganden angående systemlösningen för tappvarmvattnet. En provtryckning av en av lägenheterna i fastigheten utfördes för att kontrollera, vilket kan vara en indikator på, byggkvalitén för fastigheten. Provtryckningen visade att fastigheten håller god lufttäthet (0,23 l/sm2) och bedöms inte påverka fastighetens energiförbrukning negativt. Även detta test styrker Akteas antagande att det inte är energiförluster på grund av luftotätheter. Systemlösningen för tappvarmvattnet krävde mer energi än beräknat eftersom ackumulatortanken i systemet visade sig ha svårt att hålla jämn temperatur. Detta medför att en spetsberedare med elpatron behöver arbeta mer för att tappvarmvattnet ska hålla BBR:s krav på 55 ℃. Varför ackumulatortanken har svårt att hålla jämn temperatur tros vara att volymen är för liten och påverkas för mycket av stora vattentappningar i fastigheten. Även att värmepumpen inte är optimalt inställd kan vara en bidragande orsak. / Gräshoppan 13 is an apartment building located in Borås. The property has been followed up by energy consulting company Aktea AB on behalf of the property owner Willhem in order to environmentally certify the building as GreenBuilding. The primary calculation performed by Isover showed that the property was expected to consume 34 kWh/m2, year. Akteas follow-up after two years resulted in the property consuming 45.2kWh/m2, year, which does not enable certification according to GreenBuilding where the requirements are 41.3kWh/m2, year, that is 25 % lower than the requirements from Boverkets building regulations, BBR. The following report discusses and analyzes the possible sources of error as to why the estimated energy consumption performed by Isover is not met. The system solution for domestic hot water, which has been assumed by Akteas energy consultant Jonas Pettersson to be the most contributing factor, is mainly examined. This is because Isover calculated the energy consumption for domestic hot water to be 6kWh/m2, year when the actual outcome resulted in an energy consumption of 18.2kWh/m2, year. A control calculation of Isover energy balance calculation was made, however without full access to Isovers calculations input. The calculation gave a similar result (Isover 34kWh/m2, year, control calculation 35kWh/m2, year). This was done to exclude errors in Isovers energy balance calculation and to strengthen Akteas assumptions regarding the system solution for the domestic hot water. A pressure test in one of the apartments in the property was carried out to check, which can be an indicator of, the construction quality of the property. The test printing showed that the property maintains a good air tightness (0.23 l/sm2) and does not negatively affect the property's energy consumption. This test also confirms Akteas assumption that there are no energy losses due to leaks. The system solution for the domestic hot water required more energy than calculated because the accumulator tank in the system proved difficult to maintain an even temperature. This means that a water heater with an immersion heater needs to work harder for the domestic hot water to keep BBR's requirements at 55 ℃. Why the accumulator tank has difficulty maintaining an even temperature is believed to be that the volume is too small and is affected too much by large water drains in the property. The fact that the heat pump is not optimally set can also be a contributing factor.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen. Huset bjuder in till förändring och de boende uppmanas lägga till och ta bort i lägenheterna de hyr. Då de boende flyttar in är lägenheten nästan tom, det finns exempelvis inga garderober eller köksskåp. Den typ av skåp och hyllor man vill ha finns det möjlighet att tillverka själv i verkstaden. Några av pensionärerna har arbetat med hantverk hela sitt liv och brinner för att dela med sig av sina kunskaper som annars går förlorade.  Genom att de privata ytorna minskar och övergår till kollektiva ska boendet bli mer praktiskt ekonomiskt, miljömässigt och mindre ensamt. / Community and exchange of experience is the key concept for cohousing in Stadshagen at Kungsholmen, Stockholm. The house situated on top of the subway is connected to the street life by a material shop and a small timberyard. Below this level connected to the subway is a wood workshop housing, allowed fore anyone to work in. The collective house has a history of being a private zone for the inhabitants but the wood workshop and material shop opens up the space to the public. The house invites to change, and residents are invited to add and remove in the apartments they rent. When the residents move into the apartment it´s almost empty, there is for example no closets or kitchen cabinet. The type of cabinets and shelves you want, it is possible to build in the wood workshop. You'll find several residents who like to grow and build, primarily in wood. Some of the senior citizens have worked with crafts all their life and have a passion to share their knowledge that would otherwise be lost.   By letting private surfaces decreases and instead be shared, the living should be more practical economically, environmentally and less lonely.

Projektet redovisar genomförda och av examinanden ritade byggnadsprojekt under 19 år (1994-2012), i huvudsak flerbostadshus i Stockholmstrakten. Genom att sammanställa dessa med en text om teknik och arkitektur, vars huvuddrag tillkom i början av perioden, ges en inblick i kopplingen, eller kanske snarare bristen på densamma, mellan teori och praktik för en vanlig husarkitekt idag. De i textdelen skisserade ställningstagandena försvinner djupt ner bland lagren av tillfälligheter och sociala och ekonomiska makthierarkier i ett vanligt byggprojekt idag. Trots detta kan man genom att ha studerat till exempel hightech-arkitekturens bakgrund och historia ha tillskansat sig en beredskap och förståelse för hur varierad husbyggnadsprocessen kan vara, och som är användbar i praktiken om man vill utveckla sig som arkitekt. / The project reports completed and by the candidate designed buildings during 19 years (1994-2012), mainly apartment buildings in Stockholm. By compiling these with a text about technology and architecture, whose main features were added in the beginning of the period, the reader is given an insight into the coupling, or rather the lack of it, between theory and practice for an architect of today. Most of the outlined standpoints in the text  disappear among the layers of circumstance and social and economic hierarchies of power in a typical construction project today. Nevertheless, it is by studying, for example, high-tech architecture's history that gives you an understanding of how varied a building construction process can be, which is useful in practice if you want to develop as an architect.

I studien har värmeförlusterna i VVC-systemet för flerbostadshus studerats. Bakgrunden byggde på att många montörer upplevde att teknisk isolering blir bortprioriterat i byggprojekten. Som argument till att inte prioritera den tekniska isoleringen använd uttrycket ”värmen kommer fastigheten tillgodo”, där de menar att värmeförlusterna i varmvattenrören utnyttjas av fastigheten på annat sätt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur den tekniska isoleringen påverkar varmvattenförlusterna samt att kartlägga vart värmeförlusterna sker och om värmeförlusterna kommer huset tillgodo. För att uppnå målen har egna mätningar i två flerbostadshus gjorts samt mätdata erhållits från ytterligare två fastigheter. De egna mätningarna pågick under två veckor där framledning- och returledningstemperatur i varmvattencirkulationen mättes. Den ena fastigheten hade äldre isolering medan den andre hade genomgått renovering där samtliga rörledningar bytts ut och där modern isolering används. Förutsättningarna för de olika fastigheterna studerades så som rörtjocklek, isoleringstyp, isoleringstjocklek samt omgivningstemperatur. För de andra två fastigheterna erhölls framledning- och returledningstemperatur i varmvattencirkulationen under åren 2012 och 2013. Studien visade att förlusterna i VVC-systemet inte påverkas av årstiden utan var konstanta över året. Fastigheterna med äldre isolering hade stora värmeförluster i förhållande till distributionsrörens längd. Även i fastigheten med modern isolering upptäcktes stora brister i monteringen av isoleringen varvid värmeförlusterna blev större än förväntat. Båda fastigheterna som mättes hade en returtemperatur som var under den rekommenderar temperatur enligt BBR, som är. 55°C vilket medför en hälsorisk på grund av ex tillväxt av legionella i rörsystemet. Värmeförlusterna visade sig vara stora i källarkorridorer och där värmen la sig längst med taket och gav ett dåligt uppvärmningstillskott till källarkorridoren. De vertikala rörschakten var igenmurade vilket gjorde det svårt att undersöka värmeförlusterna. Det kunde även observeras hur varmvattenrören värmer upp kallvattenröret. Vilket medför en ökar resursanvändning av vattnet då användaren måste spola kranen längre för att erhålla kallt kallvatten eller varmt varmvatten. Slutsatsen av studien är att värmeförlusterna från varmvattencirkulationen inte utnyttjas av byggnaden på ett bra sätt. Värmeförlusterna är okontrollerade vilket ökar risken för överhettning för vissa utrymmen. Dessutom kan rörschakt och källare hållas lägre än boendetemperaturen och under sommarmånaderna finns dessutom inget uppvärmningsbehov. Det finns stor potential att investera i tjockare rörisolering vid stambyte och vid nybyggnation. Bara skillnaden mellan de fastigheter som undersöktes i denna studie visar att förlusterna varierar mellan 450 och 1960 kWh per lägenhet och år. Skulle Fastighet 1 renovera sitt VVC-system kan en besparing på 33 800 SEK göras och en återbetalning sker inom ett halvår. Studien bekräftade att ett välisolerat VVC-system kommer resultera i bättre komfort för användaren, lägre värmeförluster och lägre kostnader för systemet.

ROT är förkortning till ” Reparation, Ombyggnader och Tillbyggnader ” som ä avsedd för skatteavdrag för vidtagna energibesparande åtgärder inom byggnadsektorn. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika slags besparingar med hänsyn till dagens befintliga flerbostadshus omständigheter. Byggnadens energianvändning skulle generellt kunna minskas genom att förbättra klimatskal som exempelvis byggnadstekniska åtgärder och utnyttja nya installationstekniska åtgärder bl.a. som FTX ventilation system eller värmepumpar. Med hjälp av IDA ICE energisimuleringsprogram ska två flerbostadshusmodeller byggas. Resultatet från energiberäkningen med IDA ska analyseras och jämföras med bostadshusets energistatus idag. Avsikten med jamförelsen är att anpassa byggmodell för att representera den befintliga byggnaden så gott som möjligt. Förbättringsåtgärder som tillförs i byggmodellen ochberäknas med IDA skulle kunna påvisa olika potentialen av energibesparing. i olika förslagen .Även en ekonomiskbedömning av förbättringsåtgärder med valda åtgärder ska genomföras med ur livscykelkostnadssynpunkt som tar hänsyn till alla kostnader under kalkylperioden. Genom dessa kan fastigheter ägare få överblicka energikostnader för att avgöra ett rimligt och lönsamt beslut om energieffektiviseringsåtgärder. Nyckelord : åtgärder,befintliga flerbostadshus, IDA simulering, livscykelkostnad analys / The building sector accounts for almost one third of total energy use in Sweden. A large amount of residential buildings which were built one half century ago are in urgent need of renovation in order to reduce energy consumption meanwhile improving the inhouse comfort. This paper demonstrates that the heating need of apartment building from 1950s could be lowered by carrying out suggested measures. These include increasing the insulation layers on the roof and external wall, upgrade of windows in the building and reinstallation of ventilation system with heat exchange function. How much heating energy could potentially be cut down by implementation of each measure were examined by constructing and operating the model in the simulation program IDA Indoor Climate and Energy, which takes not only the indoor factors into account but also the external parameters like solar radiation , geographic location and surroundings. Finally the analysis on life cycle cost of each method has been performed based on reasonable assumptions in order to compare these measures in the term of costeffectiveness and give a more complete and sensible picture of energy effective means in the long run. Keywords : apartment building, heating energy reduction buildings envelop, model simulation, life cycle cost analysis, cost effectiveness.

Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster. Detta innebär att det trådbundna höghastighetsbredbandet måste byggas ut för att nå fler. Det kan göras på flera olika sätt och med flera olika tekniker. Den här uppsatsen fokuserar på tekniker som utgör LAN (Local Area Network). Teknikbeskrivningen av uppsatsen utgör en grund för huvuddiskussionen vilken behandlar teknikernas olikheter vad gäller installationskostnader och andra samhällsekonomiska mervärden, som exempelvis miljö och allmän smidighet och lämplighet. Ur detta resonemang besvaras uppsatsens huvudfråga om vilken accessteknik som skall väljas vid en installation i ett flerbostadshus från fastighetsägarens perspektiv. Priset för abonnenten är direkt kopplat till hur kostsam en installation blir varpå både fastighetsägaren och de boende (abonnenterna) borde sträva efter att få bästa produkt för lägsta pris. Detta är dock något som sällan uppfylls eftersom affärsupplägg och avtalsstruktur innebär att installationer görs gratis för fastighetsägaren medan abonnenterna får bära merkostnaden. Av de tre LAN teknikerna, det vill säga FTTH, FTTB via Cat 5/6 och Q-lan, är det idag bäst för fastighetsägaren att installera Q-lan. Q-lan innebär att behovet av bandbredd i dagsläget och den överskådliga framtiden är säkrat till en låg kostnad. Samtidigt blir installationen av Q-lan estetiskt snyggare och mer välplacerad i lägenheten eftersom accesspunkter blir via kabeltvuttagen. Placeringen i lägenheten är, med FTTH och FTTB via Cat 5/6, sämre och innebär att modemet placeras i lägenhetens hall. FTTB via Cat 5/6 innebär högre kostnad än Q-lan medan bandbredden har en begränsning. För FTTH finns det nära obegränsade utvecklingsmöjligheter vad gäller bandbredd men installationen blir  mycket kostsam. FTTB via Cat 5/6 rekommenderas inte. Dock kommer FTTH att uppfylla framtidens ökade behov men till en hög kostnad.

Den östra delen av Ulvsunda Industriområde kommer framöver att utvecklas från industri- och handelsområde till bostadsområde. Mitt projekt är ett förslag till hur industrifastigheten Masugnen 5 kan bebyggas med flerbostadshus och offentliga rum längs med Bällstaviken.

No description available.

Detta projekt, som är placerat på taket av en redan befintlig kontorsbyggnad i Stockholm, utforskar gränsen för bostadsgårdens relevans i den urbana kontexten. Arbetet strävar efter att använda bostadsgården som ett verktyg för att skapa social trygghet och motarbeta den ökande ensamheten i staden. Gården får här fungera som en brygga mellan hemmet och staden, en begränsad social kontext som motverkar stadens anonymitet och bjuder in till gemenskap. Genom att se på bostadsgården som det rum i hemmet vilket boende har lättast att dela med andra, erbjuder den också den mest lättillgängliga och enklaste formen av kollektiv. Med detta synsätt i bakgrunden har projektet formats för att i varje detalj försöka locka, underlätta för, och ibland styra, de boende till att använda gården så mycket som möjligt. På så sätt ökas den sociala kontaktytan grannar emellan och anknytningar kan formas. / Through its placement on top of an existing office building in central Stockholm, this project explores the relevance of the residential yard in the urban context. In an effort to help combat the increasing loneliness in the city the project aspires to use the residential yard as a tool to create a stable social foundation for the residents. The residential yard is set to function as a bridge between private and public by offering a community through a limited social context that breaks the anonymity of the city. By viewing the yard as the most easily shared room in the home, it has the potential to effer the most accessible form of collective living. Through this way of looking, the project has been developed in all aspects to attract, facilitate for, and guide the residents to utilise the yard as much as possible. In that way the contacts between neighbours are intensified and multiplied, creating an environment for social bonds to form.