Som ett svar på de krav som ställs på dagens bostadsmarknad har kollektivhushybriden BO ritats med ambitionen att skapa en ny typ av hållbart boende. Bostadsmarknaden idag präglas i stor utsträckning av bostadsbrist, vilket uppbringar nya förutsättningar för bostadsbyggandet. Detta har gett upphov till en tendens där politiker och byggföretag i många fall förespråkar avsteg från de byggregler som finns, för att kunna bygga fler och billigare bostäder. Detta kan t.ex. ses i många av de små, nyproducerade bostäder som byggs där smarta kvadrat och multifunktionella ytor främjas. Lösningar som dessa kan vara nödvändiga för att kunna tillgodose fler med bostad, men det finns även en risk att detta kan komma att leda till en ökad bostadssegregation, där de med sämre ekonomiska förutsättningar tvingas bo under sämre bostadsförhållanden. Att omförhandla vårt sätt att bo är en nödvändighet, då resurser och plats inte räcker till, men hur ska det gå till? Som ett svar på denna fråga har vi i detta projekt landat i en kollektiv boendeform med delningsekonomiska inslag. Detta möjliggör ett resurssmart byggande som inte gör avkall på god bostadskvalité eftersom ytor och resurser kan delas av flera. Denna kollektivhushybrid har inspirerats både av den klassiska ’storfamiljen’, där flera vuxna individer delar bostad och kollektivhuset, där man både värnar om det privata och närheten till det gemensamma. För att testa denna idé har konceptet implementerats på en tomt i Gröndal. / As a response to the demands of today's housing market, the collective housing hybrid BO has been designed with the ambition to create a new type of sustainable housing. The housing market today is characterized by housing shortage, which creates new conditions for housing designs. This has given rise to a trend in which politicians and companies often advocate for new rules for building in order to build more and cheaper housing. This can e.g. be seen in many of the small, newly built apartments, where smart squaremeters and multifunctional areas are promoted. Solutions like these may be necessary in order to accommodate more people with housing, but there is also a risk that this may lead to an increased inequality, where those with inferior economic conditions are forced to live under poor housing conditions. Renegotiating our way of living is a necessity, as resources and space are no longer enough, but how should this be done? As a response to this question we have landed in this collective housing project. Collective housing enables a resource efficient design which does not compromise with good housing qualities, since areas and resources can be shared by several people. To test this idea, the concept has been implemented on a plot in Gröndal.

Inom Sverige flyttade 1,6 miljoner människor år 2020 varav 60 000 av flyttarna skeddeinom samma fastighet. Genom att utveckla bostäder och göra dem anpassningsbara går det enklare att möta människors behov vid val av bostäder. Genom att utforma bostäder med fokus på arkitektoniska kvalitéer och anpassningsbarhet går det att bidra till och stödja social hållbarhet. Syftet med arbetet är att utforma anpassningsbara planlösningar för ett flerbostadshus med målet att bidra till ökad social hållbarhet, samt att redogöra för vad som kan bidra till en socialt hållbar bostad. Syftet uppnåddes genom att göra en fallstudie och projektera för planlösningar utifrån de teoretiska utgångspunkterna.En planlösning som kan stödja social hållbarhet ska möta de boendes behov. Genom anpassningsbarhet går det att möta behov vid förändrade familjesituationer och olika faser i livet. Att smidigt kunna få ett extra rum eller få bort ett rum som ej används till en behövande granne stödjer social hållbarhet i byggnaden. De arkitektoniska aspekternasom planlösningarna utformas efter berör den inre miljön i lägenheterna. Genom att jobba med ljus via fönsterplacering och axialitet, rumsorganisation, rörelser, omslutenhet, tillgänglighet och trygghet går det bidra till social hållbarhet. Individens välbefinnande har också haft en central roll i projekteringen och även det kan stödjas utifrån aspekterna studien arbetar omkring. En viktig faktor i social hållbarhet är social interaktion, att utforma en byggnad där hänsyn tas till sociala interaktioner stödjer social hållbarhet. Arbetet begränsas till flerbostadshuset och berör därför inte området runt bostaden. Gemensamma ytor finns ofta belägna runt om huset, en gemensam yta bidrar till sociala interaktioner men kan vara svårt att få plats med inuti ett flerbostadshus utan att ta yta från lägenheterna, att använda flerbostadshusets tak till en gemensam yta medför att lägenhetsstorlekarna inte blir beroende av ytan den gemensamma ytan tar.Social hållbarhet är ett komplext ämne, förslaget studien har arbetat fram är ett av många förslag på vad social hållbarhet i en planlösning kan innebära. Resultatet av studien visar att flera olika aspekter har betydelse när det handlar om social hållbarhet, flera av aspekterna går att koppla till varandra, ljus är hälsofrämjande och samspelar med axialitet som leder till trygghet via naturlig övervakning. Att utforma anpassningsbara flerbostadshus stödjer också social hållbarhet ur ett längre perspektiv, möjligheten att möta människors behov och marknadens efterfrågan blir enklare med ett anpassningsbart flerbostadshus. Social hållbarhet är ett ämne för framtida forskning och studien visar ett resultat som går att arbeta vidare på. / The purpose of the work is to design adaptable floor plans for an apartment building with the goal of contributing to increased social sustainability. And explain what can contribute to a socially sustainable home.The result shows that there are several aspects to consider in social sustainability. The study has chosen to focus on aspects related to the floor plan. The surroundings and location of the apartment building have therefore not been studied. By working with aspects such as light, axiality, room organization, immersion, adaptability, security, movements and accessibility, it is possible to contribute to social sustainability. Customizable floor plans can be designed in different ways, the study's proposal describes floor plans that are adapted between the different apartments to change the area of the apartments and the availability of an extra or fewer room. To support social sustainability, residents' needs need to be met.The difficulty with the study is that social sustainability is a complex subject and linking it to a single floor plan makes the work more difficult than if the environment and location had been included. What is considered socially sustainable and what needs tomeet can be subjective.

Undersökningen har bearbetat förväntningar och förbättringar på planlösningar i flerbostadshus. Enkätundersökning bland allmänheten och de boende i Vikaholm, Växjö, samt intervjuer med arkitekter användes för att få synpunkter på förbättringar. Även intervjuer med de boende utfördes för att få mer utvecklande och motiverande svar än enbart från enkätundersökningen. Framtagning och utformning av planlösning har utformats efter de önskemål och synpunkter som framkommit i undersökningen. Planlösningarna är yteffektiva och är utformade med hänsyn till bland annat omätbara värden som finns i en bostad, det vill säga rumsliga kvalitéer som är mindre uppenbara och svåra att kvantifiera. Olika punkter som bekvämlighet, bättre möblerbarhet och mer förvaringsmöjlighet har gjort att bostaden har fått en annan utformning än de ursprungliga planlösningarna. Flexibla och generella rum som följer krav vid utformning och som inte har onödiga ytor har varit målet med arbetet. Arbetets resultat kan användas till andra framtida planlösningar än till det flerbostadshus som legat som grund för detta examensarbete. / The survey has processed expectations and improvements on floor plans in a multi-family house. A survey by the public and residents in Vikaholm, Växjö, and interviews with experts were made to get views of improvements. Also interviews with residents were also made to get more developing and motivational answers than just from the opinion poll. The design and layout of the planning has been designed according to the desires and views expressed in the survey. The plan solutions are highly space-efficient and are designed with regard to, inter alia, intangible values that exist in a dwelling, which is spatial qualities that are less obvious and difficult to quantify. Different items such as comfort, better furnishing and more storage have made the accommodation a different design than the original floor plans. Flexible and general spaces that meet design requirements and have no unnecessary surfaces have been the aim of the work. The results of the work can be used for other future floor plans than for the multi-family house that has been the basis for this degree project.

No description available.

Äldre flerbostadshus i dagens Sverige använder sig av väldigt mycket energi i onödan. Uppvidingehus är ett fastighetsbolag som anser att deras flerbostadshus har en hög energianvändning. Tre områden i Åseda granskas under denna studie för att se ifall ett digitalt energistyrningssystem kan förminska energianvändningen på dessa områden. Resultatet redovisar vilka byggnader som skulle kunna uppnå en lägre energianvändning och ifall det är lönsamt för ett mindre bostadsföretag att investera i ett digitalt energistyrningssystem.

Den gemensamma utemiljön är viktig för de boende i flerbostadshus, framförallt för de som inte har egna privata uteplatser i bostaden. Utemiljön måste dock utformas så att den ger så många önskvärda funktioner som möjligt till den stora heterogena skaran boende som kommer att bo här under husets livstid. Speciellt då olika åldersgrupper kan ha varierande krav och önskemål gällande vad som önskas och prioriteras på den gemensamma bostadsgården. Brister i den gemensamma utemiljön kan ha stora konsekvenser för de boendes trivsel, men också för hur bostadsområdet uppfattas, och hur lätt det är att hyra ut bostäderna och vad hyresgästerna är villiga att betala. Då få bostadsområden planeras strängt med endast en samhälls- eller åldersgrupp i åtanke genom byggnadernas långa livslängd så blev det en fråga om att prioritera. Vilka funktioner ansågs viktigast och vilka var önskvärda? därefter kunde platstillgång och kostnader bedömas och slutligen val göras. Arbetet ämnade granska hur den gemensamma bostadsgården upplevdes och användes i tre stycken flerbostadshus fastigheter i de östra stadsdelarna av Västerås. Granskningen omfattade också vilka funktioner som hade prioriterats och vilka som var de mest brukade. Därmed så hade också eventuella förslag till ändringar skapats, vilka av dessa som kunde tänkas vara överförbara och applicerbara till liknande objekt undersöktes. Som en grund utfördes en litteraturstudie för att skapa grund i redan gjorda undersökningar gällande utemiljön inom olika områden och för olika grupper. Arbetet genomfördes sedan som fallstudier av de olika områdena. Områdena undersöktes med ett stort antal platsbesök och observationer där utemiljön i områdena dokumenterades noggrant. Anteckningar fördes över vilka funktioner som brukades vid olika tidpunkter, både i fråga om veckodag och klockslag. Vidare så granskades de olika områdenas arkivmaterial för att ge en tydligare och mer komplett bild över grundläggande fakta som till exempel: byggår, hur många lägenheter och omfattning av lägenheterna som har privat uteplats i form av antingen balkong eller uteplats i markplan. En grundläggande skillnad när det gällde önskemål och användande av bostadsgården var individens ålder. Barn ville ha en utemiljö där de kunde springa runt, leka, cykla och klättra, deras föräldrar ville ha en trygg närmiljö där de inte behövde oroa sig för att barnen skulle behöva utsättas för farlig trafik och oönskade människor. Vuxna ville dessutom ha en utemiljö som fungerade genom att det gick att komma fram till porten med bil efter större inköp, och där räddningstjänsten kunde komma till ifall något hände. Det var också önskvärt med en vacker och trivsam närmiljö att betrakta från fönster och uteplatser. Tryggheten var viktig också för de vuxna, här handlade det framförallt om att bostadsgården skulle vara väl upplyst på kvällen och att den var lätt att överblicka. Många önskade sig gemensamma uteplatser även ifall de hade egen balkong, det kunde till exempel handla om grillning som inte var tillåten på de egna balkongerna eller att kunna vistas i solen när denna stod i ett annat väderstreck än vad balkongen gjorde. De äldre som frågades i litteraturstudiens undersökningar uppgav att viktiga faktorer var jämna och lättframkomliga vägar, samt möjlighet att själva kunna vara med och sköta planteringarna. De äldre tillsammans med föräldralediga vuxna var också de mest flitiga brukarna av de gemensamma uteplatserna. Avgörande för hur flitigt dessa brukades var faktorer som: tillgång av sol och skugga, betraktningsvärd utsikt och möjlighet till samtal och umgänge. En ytterligare faktor gällande gemensamma uteplatsers nyttjande som nämndes i litteraturstudien och observerades vid besöken var huruvida uteplatsen låg i andra grannars synfält. Det upplevdes svårt att slappna av när vi kände oss betraktade av människor som vi kände delvis, inte helt främmande men inte heller familj eller nära vänner. Område 1 Timmerkojan hade en stor och öppen bostadsgård som var väl överblickbar men tom och dåligt utnyttjad. Gården erbjöd flera uppskattade funktioner som: två lekplatser, en grillplats, en boulebana, paviljong och ett antal utspridda fasta bänkar. De flesta av dessa funktioner var väl använda och fungerande, undantaget var vissa av de fasta parkbänkarna som låg i väl många synfält eller saknade något ytterligare som motiverade valet av just dessa. Det skulle kunna varit något att se på eller tillgången till ett bord och kanske fler bänkar i grupp för lättare umgänge. Bostadsgården saknade också karaktär eller utmärkande drag, förslag för detta var att till exempel låta fastighetsnamnet Timmerkojan vara inspiration för en större lekplats utformad för att ha något att erbjuda barn i alla åldrar. Denna borde i så fall också utformas så att den utgör ett spännande blickfång. Gården saknade bommar till en del av infarterna, detta bidrog till att minska trafiksäkerheten på bostadsgården. Vissa andra funktioner från de andra studerade områdena skulle också kunna brukas här: den öppna dagvattenleden och dammen från område 2A kombinerat med lite större höjdskillnader och mer skyddade uteplatser med bersåer skulle göra den här gården mer egen. Område 2A hade en bra storlek samt också ett bra förhållande för gårdens format. Bostadsgården lyckades väl med att skilja den halvprivata gårdsytan från den allmänna. Tillträde till gården skede via tre avstickare från omgivande cykelvägar eller områdets parkeringsområde. Gården karaktäriserades av den öppna dagvattenkanalen och dammen samt tre stycken stora ekar som tillsammans med gårdsmarkens kupering hade sparats från det ursprungliga naturliga. Denna gård erbjöd följande funktioner: lekplats, grillplats och bänkar grupperade i en halvcirkel för umgänge. Av dessa var det huvudsakligen grillplatsen som behövde förbättras med lite häckplantering som ökar avskildhet och vindskydd. Område 2B hade en långsmal form centrerad runt en central väg, gårdsytan blev mer spridd i form av ett antal mindre gårdsytor som skapades i anknytning till denna. Det fanns dock vissa mindre grönytor mellan de olika avgreningarna som skulle kunna nyttjas bättre, förslag på användning av dessa är mindre bersåer, planer för mindre utrymmeskrävande bollspel och liknande. Det fanns här ett antal fasta bänkar med omotiverad placering och som därmed användes dåligt, även dessa ytor skulle kunna planeras om enligt föregående förslag. Området hade två lekplatser med ett tydligt fokus på de yngre barnen, de äldre barnen erbjöds andra funktioner i direkt närhet till bostadsgården, dessa var: grönområde med skog och bollplaner samt skolgård med lekplatser. / The outdoor environment of multifamily dwellings should be carefully planned to accommodate the large number of different dwellers, that are to live there through the lifetime of the building. Different groups of residents have different needs and wishes, and all these must be considered. Failure to achieve a working courtyard where all these needs was met would result in low usage of shared outdoor spaces, and discontentment among the residents. This thesis has strived to catalogue the courtyards of three multifamily housing estates in the Swedish city of Västerås. It has also compared the shared features among the three case studies, according to where the single feature was best implemented and why it worked better there. That comparison gave an indication to what could be considered best practice for similar projects. The initial literature study gave good insight on what matters including: children’s play areas, public seating, different age group’s views and wants. Of universal importance was also the significance of feeling secure in the courtyard. One major difficulty was getting the residents to use the public seating in their area. Studies have suggested that the problem is that they feel observed by their neighbours. This could be solved by providing optional seating out of sight, the compromise with this solution became in making sure that these secluded seating areas was not thought of as possible places for hiding miscreants. Another solution was to make use of non-stationary furniture, which introduces the possibility of the furniture being stolen. Lockable storage for the resident’s private outdoor utensils was then a good suggestion.

I denna studie utreds KL-trä, korslimmat trä, ur byggnadsteknisk synvinkel samt ur ett boendeperspektiv, där Valla Berså som är Linköpings första flerbostadshus byggt med en stomme av KL-trä fick agera referensobjekt. Byggnationen av flerbostadshus i trä ökar i stadig takt. KL-trä är resultatet av den senaste utvecklingen inom massivträkonstruktioner. De industriellt framtagna skivorna i KL-trä kan tillverkas i stora format och dess höga bärförmåga och styvhet i förhållande till vikten möjliggör att bygga högre, större och stabilare än med traditionellt träregelvirke. Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Det tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan och binder koldioxid under hela sin livslängd. Byggbranschen börjar inse att ett skifte från betong till trä är det enda rätta om de totala koldioxidutsläppen ska minska. Men det behövs mer kunskap kring att använda trä i flerbostadshus som har höga krav på brandsäkerhet och ljudmiljö. För att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns att bygga med KL-trä, vilka lösningar som finns för att höja funktionen och säkerheten i ett KL-trähus och vilka effekter ett massivträhus har på boendemiljön, genomfördes gedigna litteraturstudier ihop med en fallstudie av Valla Berså. Intervjuer med entreprenörerna och konsulterna genomfördes tillsammans med en enkätundersökning med de boende i Valla Berså. Resultatet tyder på att fördelarna att bygga med KL-trä är många och om bara kunskapsnivån kommer ikapp så har vi ett konkurrenskraftigt material till de traditionella byggmaterialen. Det finns många lösningar för att uppnå tillräcklig brandsäkerhet och goda ljudmiljöer. Rätt utformat kan ett KL-trähus medföra ett mycket gott inomhusklimat med jämn behaglig temperatur och bra luft, med en lägre energiförbrukning och miljöpåverkan som följd.

<p>Sammanfattning</p><p>Radon i flerbostadshus är ämnet för detta examensarbete. Bostadsrättsföreningen Tallmon äger två flerbostadshus i Skogsbo, Avesta. I dessa två flerbostadshus har radonmätningar gjorts under den senaste mätperioden. Dessa mätresultat tillsammans med tidigare kända mätresultat har sammanställts i en tabell. Där går att avläsa att i 18 av totalt 26 uppmätta lägenheter har radonhalten någon gång varit över det gällande riktvärdet för radonhalt i bostäder.</p><p>Det har även gjorts ett mindre antal kontinuerliga korttidsmätningar med hänsyn på radon. Detta dels för att få en bild av hur radonhalten ser ut på sommarhalvåret och dels se hur radonhalten varierar under ett dygn. För att finna den stora källan till radon i luften gjordes även mätningar av ventilationsflödet och gammamätning. Gammamätning visar om det finns blåbetong i något byggmaterial. Resultatet av samtliga korttidsmätningar var att radonhalten varierade under samtliga mätperioder. Vissa lägenheter hade väldigt höga halter av radon när istället andra lägenheter hade lägre radonhalter. Det alla hade gemensamt var att de hade haft fönster öppna under mätperioderna, vilket sänker radonhalten i luften. Lågt luftflöde var en annan gemensam faktor som alla lägenheter hade. Liksom att inomhustemperaturen låg högt. Blåbetong finns i båda fastigheterna och då i ytterväggarna.</p><p>Mätresultaten inom detta examensarbete bekräftar tidigare resultat som innebär att man i många lägenheter har radonhalter över gällande riktvärde 200 Bq/m³. Radonhalterna tenderar inte alls att avta med höjden över mark, vilket antyder att blåbetongen kan vara den huvudsakliga källan i detta fall.</p>

<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig. Vad ska vi göra? Ska vi producera mindre? Ska vi konsumera mindre? Ett direkt svar finns det inte på dessa frågor. Problemet är alldeles för brett. Menen del lösningar går att finna i kretsloppstänkande byggnation. Detta examensarbete kommer att kretsa kring om flerbostadshusformaten kan anpassa sitt kretslopp som det görs ute på bland småhusen i ekobyar med naturen, i stadsmiljö. Vilka drifttekniska delar kan minskas och är det möjligt att utföra ett kretsloppstänkande i stadsmiljöer? Mycket pekar på att samhället går mot ett modernt kretslopp där platsens förutsättningar förespråkar valet av kretslopptyp. Byggnation i stadsmiljö bör utnyttja stadens kretslopp, sophantering och återvinningsstationer, vilket är det moderna kretsloppet. Sker byggnationen vid utkanten av staden eller i glesbygden kan kretslopp uppnås hand i hand med närliggande natur. Men samtidigt bör det moderna kretsloppet anpassas och förenas med det naturliga i kretsloppet. I bruksstadiet används energisnåla drifttekniska delar som ska hjälpa till att minimera konsumtionen av elektricitet, vatten och uppvärmning, samt minimera utsläpp som avlopp och avfall. De boende ska vara informerade om sina miljöpåverkande val. Detta kan ske till exempel genom att införa mätinstrument med display för att de boende ska kunna se sin konsumtion av elektricitet och vatten i sina lägenheter för att öka medvetenheten. I examensarbetet har det arbetats fram ett generellt förslag för nybyggnation i Sverige. Förslaget kan användas som riktlinje och stöd för vad som bör tänkas på för anpassning till olika kretslopp samt för att minimera energiåtgången under brukstid. Med riktlinjerna i åtanke har vi tagit Eriksbergsområdets stapelbädd som ett praktiskt exempel för att anpassa det generella förslaget till en specifik plats, samtidigt som platsen och byggnadens ändamål tas i beaktande.