The aim of this study was to investigate energy saving measures, primary for reducing the energy use for heating domestic hot water in Gamla Studentstaden, Uppsala. Gamla Studentstaden, a residential area for university students built in the 1950’s, consists of 14 buildings with student dormitories and apartments. Furthermore, the study aimed to present an overall cost analysis of the measures. The investigated measures were; drain water, individual metering and charging of water, solar thermal collectors with and without seasonal storage and exhaust air heat pumps combined with solar cells. Theoretical formulas showed that drain water and individual metering and charging of water decreased the demand of delivered energy by 0.6-2.4% and 0.2-2.5% respectively. According to the cost analysis, drain water was a profitable measure. Individual metering and charging of water was however not due to complicated installations. Using VIP Energy as a simulation tool, the remaining measures were investigated. With solar thermal collectors, the demand of delivered energy decreased by 3.8-5.8%. Combining solar thermal collectors with seasonal storage, the energy reduction increased to 4.3-7.1%. Implementation of exhaust air heat pumps reduced the demand of delivered energy by 37.6%. Combining exhausted air heat pumps with solar cells led to a reduction of delivered energy of 39.6%. Neither thermal solar collectors nor exhaust air heat pumps were profitable measures. However, solar cells as a sub-system in combination with exhaust air heat pumps were considered profitable.

I studien har värmeförlusterna i VVC-systemet för flerbostadshus studerats. Bakgrunden byggde på att många montörer upplevde att teknisk isolering blir bortprioriterat i byggprojekten. Som argument till att inte prioritera den tekniska isoleringen använd uttrycket ”värmen kommer fastigheten tillgodo”, där de menar att värmeförlusterna i varmvattenrören utnyttjas av fastigheten på annat sätt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur den tekniska isoleringen påverkar varmvattenförlusterna samt att kartlägga vart värmeförlusterna sker och om värmeförlusterna kommer huset tillgodo. För att uppnå målen har egna mätningar i två flerbostadshus gjorts samt mätdata erhållits från ytterligare två fastigheter. De egna mätningarna pågick under två veckor där framledning- och returledningstemperatur i varmvattencirkulationen mättes. Den ena fastigheten hade äldre isolering medan den andre hade genomgått renovering där samtliga rörledningar bytts ut och där modern isolering används. Förutsättningarna för de olika fastigheterna studerades så som rörtjocklek, isoleringstyp, isoleringstjocklek samt omgivningstemperatur. För de andra två fastigheterna erhölls framledning- och returledningstemperatur i varmvattencirkulationen under åren 2012 och 2013. Studien visade att förlusterna i VVC-systemet inte påverkas av årstiden utan var konstanta över året. Fastigheterna med äldre isolering hade stora värmeförluster i förhållande till distributionsrörens längd. Även i fastigheten med modern isolering upptäcktes stora brister i monteringen av isoleringen varvid värmeförlusterna blev större än förväntat. Båda fastigheterna som mättes hade en returtemperatur som var under den rekommenderar temperatur enligt BBR, som är. 55°C vilket medför en hälsorisk på grund av ex tillväxt av legionella i rörsystemet. Värmeförlusterna visade sig vara stora i källarkorridorer och där värmen la sig längst med taket och gav ett dåligt uppvärmningstillskott till källarkorridoren. De vertikala rörschakten var igenmurade vilket gjorde det svårt att undersöka värmeförlusterna. Det kunde även observeras hur varmvattenrören värmer upp kallvattenröret. Vilket medför en ökar resursanvändning av vattnet då användaren måste spola kranen längre för att erhålla kallt kallvatten eller varmt varmvatten. Slutsatsen av studien är att värmeförlusterna från varmvattencirkulationen inte utnyttjas av byggnaden på ett bra sätt. Värmeförlusterna är okontrollerade vilket ökar risken för överhettning för vissa utrymmen. Dessutom kan rörschakt och källare hållas lägre än boendetemperaturen och under sommarmånaderna finns dessutom inget uppvärmningsbehov. Det finns stor potential att investera i tjockare rörisolering vid stambyte och vid nybyggnation. Bara skillnaden mellan de fastigheter som undersöktes i denna studie visar att förlusterna varierar mellan 450 och 1960 kWh per lägenhet och år. Skulle Fastighet 1 renovera sitt VVC-system kan en besparing på 33 800 SEK göras och en återbetalning sker inom ett halvår. Studien bekräftade att ett välisolerat VVC-system kommer resultera i bättre komfort för användaren, lägre värmeförluster och lägre kostnader för systemet.

This thesis aims to investigate the differences in diurnal and annual use of districtheating for two kind of heat users with different amount of warm water usage. Thefirst user is a hotel including spa facilities that uses a large amount of warm water, thesecond user is an office building that has a very low usage of warm water.The aim is to develop and validate methods for forecasting district heat use onvarious timescales. The average daily temperature for each month is shown to benormally distributed and average temperatures are therefore suitable for long-termforecasting. It is also shown that there is a clear linear relationship between lowerout-door temperature and higher use of district heating power. The thesis shows thatthe hotel will have a different power signature for their district heating compared tothe office that use a relative low amount of warm water.Short term forecasts, with a horizon of 10 days, are made for both the hotel andoffice building. As a result of the forecasts it is shown that the it is easier todetermine when the peak district heating power outtake will occur for the buildingwith a high amount of domestic hot water usage. However, forecasts for total diurnalheat use are equally accurate for the investigated buildings

Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering. I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning. Resultaten visar att användningen i allmänhet är lägre i fastigheter med individuell mätning, men också att användningen varierar stort, framförallt mellan olika lägenheter. Det finns också stor variation i hur stor andel av den totala användningen som är varmvatten, men resultaten tyder på att 40% är ett bättre antagande än de 30% som ofta används som schablonvärde. För att ge en bild över vattenanvändningen i svenska flerbostadshus och hur den utvecklats genom åren sammanställdes också statistik från vattenmätningar i olika undersökningar från de senaste 60 åren. Resultatet visar att variationen är stor, men att användningen per person varken är högre eller lägre nu än på 1950-talet. En möjlig utveckling är att användningen tidigare stigit, men sedan vänt nedåt igen. Per lägenhet och per kvadratmeter finns det dock en tydligare minskning, sannolikt på grund av minskande boendetäthet. Detta illustrerar en problematik i analyser av vattenanvändning: nyckeltalet måste väljas med omsorg. Sammanställningen visade också att intresset för att följa upp vattenanvändningen verkar ha varierat och att mätningar gjorts främst under tre perioder. I studien sammanställdes även vilken effekt införande av individuell mätning och debitering haft i olika undersökningar. Tydligt är att effekten varierar beroende på förutsättningarna i olika fastigheter, men en minskning av varmvattenanvändningen med 15-40% bör kunna förväntas. Med hjälp av boendestatistik undersöktes också olika variablers inverkan på vattenanvändningen. Endast en mindre del av variationen i vattenanvändning mellan olika fastigheter kunde förklaras med variabler som ålder och inkomstnivå. Viss ökad användning för åldersgrupperna 16-19 och 45-54 år kunde ses. Andra resultat var att vattenanvändningen minskar något med ökad andel lokalyta, medan fastigheternas byggår inte påverkar användningen. Individuella variationer och skillnader i beteende och vanor hos de boende är dock sannolikt de viktigaste förklaringarna till variation i vattenanvändning. En huvudslutsats i studien är att vattenanvändningen varierar stort mellan olika användare, och det kan vara svårt att förklara varför användningen är högre i vissa fastigheter och lägre i andra. Inte bara den totala vattenanvändningen utan också andelen som blir varmvatten varierar, vilket gör att det finns ett behov av att mäta även varmvattenanvändningen i de fall detta inte görs. Kollektiv varmvattenmätning skulle också ge bättre underlag för beslut om att införa individuell mätning och debitering – och för uppföljning av resultatet. / As multi-family houses get more energy efficient thanks to technical improvements of for example the building envelope and heating system, domestic hot water becomes an increasingly important part of the overall energy performance. Despite this fact, water use does not always get much attention, and in Sweden it is not common practice to measure the amount of hot water used in multi-family houses. In recent years, more and more housing companies have realized that there is a potential for improving the energy performance further by reducing the use of hot water. One increasingly popular method for this is individual metering – which is common in other countries but not the established practice in Sweden. This thesis deals with various aspects of water use in multi-family houses. Water use in a housing company considering to introduce individual metering was analyzed and compared with data from approximately 2000 flats in two other housing companies, which had already introduced individual metering. The results show that water use is generally lower in houses with individual metering, but that there is a considerable variation, particularly when studying water use in individual flats. There is also a large variation in the proportions between hot and cold water, but 40% hot water seems to be a better estimate than 30%, which is a commonly used value. Data on water use from other studies, covering the last sixty years, was also collected, in order to give an overview of water use in Swedish multi-family houses. The data shows great variation, and neither a significant increase nor decrease in water use per capita can be seen. One possible scenario is that water use per capita has previously increased, but then turned to a decrease. When measured as water use per square meter of living area or per flat there has been a significant reduction, mainly due to a gradually decreasing housing density. This illustrates a problem when analyzing water use: care must be taken when choosing which unit to use when comparing different data. Another result is that studies of water use in Swedish multi-family houses mainly appear in three periods, showing that there has been a varying interest in water use and its impact on energy performance. Data from other studies of individual metering was also collected, showing that the effect varies between different projects and houses, but that an expected result might be a reduction of hot water use by 15-40%. The thesis also includes an analysis of to what degree variation in water use can be explained by factors such as age and income levels. The variables available in the data could only explain part of the variation in water use, but some impact could be seen, e.g. that people in the ages of 16-19 and 45-54 years seem to use more water than others. However, most of the variation in water use is probably caused by different users’ individual behaviour and habits. One important conclusion is that there is a large variation in water use, and that it is difficult to explain why water use is high in some houses and low in some. Not only does the total water use vary, but also the proportions between hot and cold water. With this in mind, installing hot water meters would be beneficial for many housing companies, not only giving better data on energy performance but also as a first step before introducing individual metering.

In today’s society our residents and premises consume 38 % of the total energy use in Sweden. 2011 that number corresponded to 77,8 TWh/year. Governments and the public’s strive to lower the energy use and the European Union’s goal that all member countries should lower their energy consumption with 20 % until year 2020 creates incentives to renovations and energy efficiency measures. A possible measure that could lead to reduced energy consumption for rental apartments and smaller residences like row-houses is to install individual metering. Individual metering is a method to measure how much energy is consumed in residences. Devices are installed in homes and can measure the water and heat consumption and let the residence pay for what is actually used. In this report the consumption and the costs for heat and warm water and the attitude to individual metering between two row-house areas is investigated. Both areas are located in Stockholm, in Huddinge and Farsta, where one of the areas has installed individual metering. Our study shows difference of the consumption and costs between the two areas. The installation of individual metering has result in a higher awareness for the people living in that area which has led to a reduced consumption and cost. The attitude for individual metering is positive in both areas and unchanged after the installation of individual metering. / I dagens samhälle förbrukar våra bostäder och lokaler ca 38 % av den totala energianvändningen i Sverige. 2011 motsvarade den siffran 77,8 TWh/år. Myndigheter och allmänhetens strävan att minska energiförbrukningen och EU:s målsättning att alla medlemsländer ska sänka sin energikonsumtion med 20 % fram till år 2020 skapar incitament för renoveringar och energieffektiviseringsåtgärder. En möjlig åtgärd för hyreslägenheter och mindre boenden som radhusområden är införandet av individuell mätning. Individuell mätning är en metod för att mäta energiförbrukningen i bostäder. Mätare installeras i hemmen och kan mäta vatten och värme och låter de boende betala för det de faktiskt konsumerar. I rapporten undersöks förbrukningen och kostnaderna för värme och varmvatten samt hur de boendes inställning är till individuell mätning mellan två radhusområden. Båda är belägna i Stockholm, i Huddinge respektive Farsta, där ett av områdena har infört individuell mätning. Studien visar skillnader på förbrukningen och kostnaderna mellan områdena jämfört med det andra området). Införandet av individuell mätning har medfört att de boende i området fått en högre medvetenhet vilket lett till en minskad förbrukning och kostnad. Inställningen och attityden till individuell mätning är lika positiv i båda områdena och attityden är oförändrad efter införandet i det området.

I februari 2014 lämnade Regeringen i en lagrådsremiss förslag på genomförande avdet europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslår atten ny lag införs med krav på den som äger eller uppför en byggnad att se till att varjelägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten kan mätas, om det ärtekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuellmätning och debitering, även benämnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typav informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och LundsKommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillämpande avIMD i flerbostadshus. Vi undersöker också hur ett urval av de studerade bolagenshyresgäster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar.Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagenstillvägagångssätt när de informerar sina hyresgäster om IMD till viss delöverensstämmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visatsig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har välgenomtänkta handlingsplaner för hur de ska gå tillväga när de informerar berördahyresgäster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsätta på den inslagnavägen med stegvist införande och löpande information under denna process.Företagen informerar sina hyresgäster om att systemet kan bidra till en bättre miljö,lägre kostnader och en mer rättvis kostnadsfördelning. Tips och goda exempel, samtwebbaserad återkoppling används för att inspirera de boende att minska sinenergianvändning. Den information företagen förser sina hyresgäster med är enligtvår bedömning tillräckligt detaljerad, tydlig och lättförståelig för att ökad kunskapoch medvetenhet om IMD ska kunna uppnås. Det finns dock hyresgäster som är av enannan uppfattning och därför bör informationen i viss mån anpassas beroende påmottagarens kunskap, förståelse, kultur, beteende och motivation. I arbetet med attutforma informationen rekommenderar vi bolagen att samarbeta och utbytaerfarenheter med varandra. Företagen bör i egen regi göra mer omfattandeundersökningar bland sina hyresgäster för att identifiera attityder, möjligheter ochproblem samt eventuella informationsgap som behöver fyllas. / Individual metering and charging of heat and hot water is currently on the agenda inSweden, partly because of shortcoming in the techniques of metering heat, partlybecause of the pressure the EU put on the building sector to improve energyperformance. The purpose of this research is to examine what type of information thethree Swedish municipal real estate companies MKB Fastighets AB, ABHelsingborgshem and Lunds Kommuns Fastighets AB provide their tenants withwhen implementing the system of individual metering and charging of heat and hotwater in apartment buildings. We also examine how some of the tenants perceive thecommunication and what type of information they prefer.The survey shows that the companies, to some extant, are informing their tenants in away that in previous research has shown to be effective. MKB, Helsingborgshem andLKF has well-considered information plans. They are implementing the system in aprogressive way and provide ongoing information during the process. They informtheir tenants that the system can contribute to a better environment, lower costs and afairer allocation of costs. Advice and tips, as well as web-based feedback is used toinspire the tenants to reduce their energy consumption. Although the information isdetailed, clear and understandable, there are tenants who feel they are not givenenough information and that the information could be clearer. To some extent, theinformation should therefore be adjusted depending on the recipient's knowledge,understanding, culture, behavior and motivation.In the process of designing and developing information, we recommend MKB,Helsingborgshem and LKF to collaborate and share experiences with each other. Wealso recommend the companies to do more extensive research amongst its tenants toidentify attitudes, opportunities and problems as well as possible information gapsthat needs to be filled.

This report describes the process of a thesis implemented in Colombia concerning solar energy. The project was to install a self-circulating solar heating system, as well as creating exchange of knowledge regarding renewable energy. One of the two major goals of the project was to achieve a functioning solar heating system in Timbio, a village outside the city of Popayán in south west Colombia. The purpose was to use the free power from the sun and show people how to use it in a way that is not complicated or too expensive. The second major goal was to hold workshops about renewable energy in general, and solar energy in particular. The preparatory work started in October 2010 by concretizing the project, applying for scholarships and establishing necessary contacts; both in Colombia and Sweden. Research and correspondence continued throughout 2011, along with the search for finance from companies and funds to cover the project costs. The implementation took approximately three months and was finished in April 2012. However, the project was limited due to time scale and financial resources. The project was successful; a functioning solar heater and workshops. The aim to arise interest for renewable energy is fulfilled plus the aim to show how to use solar energy in a practical and useful way. / Denna rapport beskriver processen av ett examensarbete som behandlar solenergi, implementerat i Colombia. Projektet innebar en installation av en självcirkulerande solvärmeanläggning, och även kunskapsutbyte om förnybar energi. Ett av de två huvudmålen var att installera en fungerande solvärmeanläggning i byn Timbio utanför staden Popayán i sydvästra Colombia. Syftet var att använda gratis energi från solen och visa människor hur man kan använda energin på ett inte alltför komplicerat eller dyrt sätt. Det andra huvudmålet var att hålla workshops om förnybar energi i allmänhet och solenergi i synnerhet. Förberedelserna började i oktober 2010 genom konkretisering av projektet, stipendieansökningar och skapandet av nödvändiga kontakter; i Colombia och Sverige. Efterforskningar och korrespondens fortsatte under 2011 samtidigt som finansiering till projektet söktes från företag och fonder. Installationen tog ungefär tre månader och färdigställdes i april 2012. Projektet begränsades av tillgänglig tid och ekonomiska resurser. Projektet blev framgångsrikt; en fungerande solvärmeanläggning och lyckade workshops. Målet att väcka intresse för förnybar energi uppfylldes, även målet att visa hur solenergi kan användas på ett praktiskt och användbart sätt.