<p>Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. </p><p> För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. </p><p> Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. </p><p> För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.</p>

<p><p>Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts. I resultatet framgår att  flyktingsamordnaren kommunicerar med olika arenor och använder sig av varierande  kommunikationskanaler för att nå fram och påverka bland annat den egna organisationen, allmänheten och deltagarna i introduktionen.</p></p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa.</p>

<p>This essay is about the asylum and immigration politics within the EU. Due to the heavy criticism the EU has been exposed to from among others different kind of human rights organizations I have become interested to find out what kind of asylum and migration politics right now is being formed by the member states of the union. Thus the purpose is also to see if the EU is creating a policy within this area that intends to live up to the human rights obligations.</p><p>My overall research question is:</p><p>Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU?</p><p>The theoretical perspectives of universalism and particularism are used as two analytical tools in order to understand the phenomenon I am investigating and to identify its characterizing ideas. In my essay universalism and particularism are used as opposite ideal types. For this purpose a model has been worked out. The model identifies the main characters of each perspective and is used to analyze the empirical data. The following publications from the EU are analyzed: The conclusion from the European Tampere Council 15 and 16 October 1999, a report from the Commission 2 June 2004, The Hague Programme 4 and 5 November 2004 and The Hague Action Plan 5 May 2005. Out of my theoretical framework and methodological approach three specific research questions have been formulated:</p><p>1. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “worldview”?</p><p>2. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “most important unit”?</p><p>3. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “governance”?</p><p>My conclusion is that the asylum and immigration politics within the EU is characterized by both universal and particularistic ideas. Concerning “worldview” the particularistic ideas are more relevant and the EU also seems to move in a particularistic direction as the union is putting much focus on control of humans and borders. Simultaneously with this development the aim of the EU is to strengthen the level of justice for non-citizens who legally reside on the union’s territory. Therefore the union in regards for this aspect moves in a universal direction. When it comes to “most important unit” ideas from both perspectives are identified. Sometimes it proved to be difficult to determine the primary unit, that is to say the society or the individual. Concerning “governance” the conclusion is that the asylum and immigration politics within the EU is characterized by universal ideas since the politics is bound by international human rights obligations. In any case this is true on a theoretical level and a level of ambition.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation. Resterande tre intervjupersoner uppvisade däremot drag av marginalisering. Dessa individer uppvisade upplevd brist på etnisk tillhörighet och en stark önskan att få känna tillhörighet. För två av de tre intervjupersoner med marginaliserad identitet fungerade studentrollen som en tydlig social kompensation för deras upplevda brist på etnisk tillhörighet. Den intervjuperson som ej uppvisade social kompensation genom studentrollen uppvisade ändock social kompensation men i detta fall genom rollen som invandrare.

BAKGRUND: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. METOD: Litteraturstudie med 15 vetenskapligt granskade artiklar. RESULTAT: Analysen resulterade i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att fysiskt-, psykiskt-, andligt-, kulturellt-, socialt- och samhällets stöd hade betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. Att vara medveten om och ha förståelse för kulturspecifika faktorers påverkan på hälsan var av stor vikt för omvårdnad av flyktingar. DISKUSSION/SLUTSATS: Inom hälso- och sjukvården behövs utbildning och insikt i tvärkulturella möten. Detta anses nödvändigt för att kunna tillgodose flyktingar med psykisk ohälsa och deras behov av stöd. Arbetar man enligt Madeleine Leiningers omvårdnadsteori kan man som sjuksköterska erhålla kunskap som underlättar i beslut och handlingar i omvårdnaden av patienter från andra kulturer.

Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts. I resultatet framgår att  flyktingsamordnaren kommunicerar med olika arenor och använder sig av varierande  kommunikationskanaler för att nå fram och påverka bland annat den egna organisationen, allmänheten och deltagarna i introduktionen.

Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet. Grannskapet efterfrågar mer information om HVB-hemmet samt har en generellt likgiltig alternativt positiv attityd till HVB-hemmets placering och de ensamkommande barnen. Acceptansen till HVB-hemmet kan bero på den informationsstrategi verksamheten valde gentemot grannskapet inför verksamhetsetableringen i området eller den låga kunskap som existerar bland grannarna angående hemmets verksamhet, men ytterligare faktorer skulle kunna ges som förklaring. Bristen på kontakt som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet skulle kunna förklaras genom verksamhetens val att hålla en låg profil i grannområdet. Studien kan även urskilja att det finns en outnyttjad potential då grannskapet möjligen kan spela en viktig roll för ungdomarnas integration. / This study is a part of a wider multiple case study conducted in Jönköping county. It is examining a residential HVB-home for unaccompanied refugee children in Jönköping city. The purpose of this qualitative case study is to examine the neighborhood’s potential role in integration of unaccompanied refugee children. Semi-structured interviews were carried out with neighbors (n=11) and with representatives for the HVB-home (n=3). Furthermore, the study examines what information strategies have been used in the establishment process of HVB-home, along with what this has meant for the reception of the home in the neighborhood. The study finds that the neighborhood perceives the examined HVB-home as anonymous and there is a noticeable lack of information and knowledge about the home amongst the neighbors. The neighbors requests more information about the HVB-home and generally have indifferent or positive attitudes towards the location and existence of the HVB-home and the unaccompanied refugee children. The degree of acceptance of the home could be explained by the information strategy the HVB-home initially chose for the establishment of the home or the lack of knowledge about the home amongst the neighbors, although further explanations could be given. The lack of contact between the HVB-home and the neighborhood could partially be explained by the HVB-home’s choice to keep a low profile in the neighborhood. In addition, the study can distinguish an unexplored potential for the neighborhood to possible play an important role in the integration of the unaccompanied refugee children. / Ensamkommande flyktingbarn och grannskapsrelationer i Jönköpings län

Migration has accompanied human beings almost from the start. The reasons to migrate are of various character but two things have always been in common – people migrate because of political and/or economic disparities. Sweden has begun to receive immigrants only after WWII. The immigrants belonged to various groups – they belonged to war victims, they belonged to labour market and last but not least they came to Sweden because they were forced to do so. Refugees (as one calls them) have been arriving in Sweden since 1970s and this tendency continues up till today. In our research we wish to analyse the policy of own accommodation (eget boende or EBO) which is a Swedish way to receive and assimilate refugees. We would like to research how EBO is being managed at a level of different public organisations (both municipal and state ones), how it is felt and experienced. We would also get to know if there are any ways to improve EBO (assuming that it is the case). To do our research we have decided to interview a number of public officers in a medium large city in the south of Sweden.