Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att fördjupa mig i subjektivaupplevelser och erfarenheter av flyktingskap och invandrarskap och dess villkor idet svenska samhället utifrån några berättande kvinnors perspektiv. Avsikten varatt gå bortom de rådande stereotypa föreställningarna och i stället synliggörakvinnorna genom deras egna historier och ansträngningar att skapa ett nytt ochnormalt liv i Sverige. Jag intervjuade några bosniska kvinnor, krigsflyktingar somkom till Sverige för ungefär tio år sedan. De intervjuade kvinnorna är över 40 årgamla och var yrkesarbetande i Bosnien. Jag har använt mig av en kvalitativ metodmed ostrukturerade intervjuer. Genom deras berättelser fick jag kunskap omhur bosniska kvinnor resonerar, tolkar och uppfattar sig själva, sina möjligheter,sin position och situation i det svenska samhället. Resultaten pekar på hur rasifierandebarriärer utesluter och förhindrar integration på lika villkor. I sina berättelserlyfter kvinnorna bland annat fram en struktur som rangordnar och skapar enklyfta mellan retorik och verklighet. Kvinnorna visar en oerhört stark vilja och harövervunnit många svårigheter som flyktingskapet och invandrarskapet inneburit.Att kämpa och hitta lösningar, har de faktiskt gjort i hela sitt liv.

Denna uppsats handlar om gränslöst frivilligarbete. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet är väldigt påfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet är att ta reda på hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda på vad som är deras motiv och drivkrafter och på vilket sätt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar på en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning. Trots att det är de frivilliga själva som bestämmer hur mycket de vill arbeta så är det svårt att dra en gräns och sätta stopp p.g.a. att de människor de hjälper är hårt utsatta och inte kan få hjälp från annat håll. Många sätter därför andras välmående långt före sitt eget. Engagemang av detta slag medför en stor påverkan både psykiskt och på övrigt liv och då inga möjligheter till coping erbjuds inom organisationen så har var och en själva utvecklat strategier för att orka. Det visar sig att de med tidens gång allt bättre lärt sig att hantera situationen, att det är betydelsefullt att arbeta med likasinnade som man kan få stöd av men även att ett sätt att orka är att begränsa arbetet. Det visar sig att det finns flera olika motiv och drivkrafter till att engagera sig i denna typ av frivilligarbete, men genomgående är en stark politisk övertygelse och en känsla av en skyldighet att göra livet bättre för dessa människor, samtidigt som engagemanget även medför fördelar.

Post-traumatic stress disorder (PTSD) kan uppkomma efter att en person upplevt en traumatisk händelse. Det kan vara i fysisk form som våld eller trafikolycka, eller i emotionell form till exempel genom att bevittna trauma eller utsättas för psykiskt våld. I krigsdrabbade länder och områden är det inte bara militärer som bekämpar kriget som utsätts för trauma, utan även den civila befolkningen. För personer som upplevt trauma och fått PTSD kan det innebära en stor förändring i livet, som kanske aldrig blir sig likt igen. Veteraner som genomfört utlandstjänst utvärderas rutinmässigt när de kommer hem vilket gör det enkelt att fånga upp de som lider av PTSD. Flyktingar utvärderas inte i närheten i samma utsträckning, vilket gör att det finns ett stort mörkertal. Psykisk ohälsa ses som något svagt och är nästan tabubelagt såväl bland militärer som flyktingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med PTSD efter krigsrelaterade händelser. En kvalitativ design användes och 23 vetenskapliga artiklar granskades och bland dessa användes tolv. Analyserna av artiklar om flyktingar respektive veteraner skedde separat. Detta resulterade i totalt åtta slutkategorier, tre för flyktingar och fem slutkategorier för veteraner, som vi har valt att redovisa i två separata delar. Resultatet visade att flyktingar och veteraner skiljer sig i vad de rapporterar som de största bekymren med att leva med PTSD. Flyktingar rapporterade en större mängd fysiska besvär och att avsaknad utav familjen var stora hinder till förbättring. Även psykosomatiska besvär var vanligt hos flyktingar. För veteraner är en känsla av att inte höra hemma i samhället och känna sig som en outsider i samhället det största besvären. Veteranerna upplevde också att en känsla av att ha förändrats utav sina upplevelser. Det fanns en person före och en person efter krigsupplevelsen.

Bakgrund: Flyktingar är personer som har flytt från sitt hemland och lever med rädsla för förföljelse på grund av till exempelvis ras, religion och nationalitet. Migrationsprocessen beskrivs som tre olika faser. I dessa tre faser är det vanligt att flyktingarna drabbas av fysisk utmattning och/eller psykiskt lidande genom exempelvis upplevelser av tidigare trauman. Trauman kan komma till uttryck på olika sätt och ge långvariga och bestående konsekvenser. När vårdpersonal möter personer på flykt som upplevt trauman behöver vården vara transkulturell. För att sjuksköterskor ska kunna på bästa möjliga sätt möta och behandla flyktingar med psykisk traumarelaterad ohälsa bör transkulturell kompetens besittas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta flyktingar med psykisk traumarelaterad ohälsa inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baseras på 13 kvalitativa artiklar. Granskning genomfördes och analysmetoden innefattade fem steg. Resultat: Resultatet visade två huvudkategorier - utmaningar i mötet som delades in i tre subkategorier. Kommunikationsbarriärer, otillräcklig kompetens och emotionell påverkan. Den andra huvudkategorin delades in i två subkategorier - tid som förutsättning och vikten av att skapa känsla av trygghet och förtroende. Diskussion: Kommunikationsbarriärer upplevs som ett hinder i mötet med flyktingar, vilket kunde försvåra diagnostisering och omvårdnadsdokumentationen. Den bristfälliga informationen blev därför en problematisk faktor i identifieringen av flyktingarnas hälsostatus. Kunskapsbristen bland sjuksköterskor belyser ett tydligt behov av ökad mängd transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningar för att senare kunna implementera det i sin framtida yrkesroll. Genom den transkulturella omvårdnaden kan sjuksköterskor identifiera flyktingarnas traumatiska erfarenheter för att på ett effektivt sätt uppfylla en god vård.

Denna studie har undersökt de ukrainska flyktingarnas upplevelser av Sveriges flyktingmottagande utifrån mottagandearbetet i en kommun ett år efter Rysslands invasion i Ukraina. Studien undersöker deras nya position som flyktingar i Sverige och deras förväntningar och upplevelser av mottagandet, samt vilka upplevelser integrationssamordnarna har på hanteringen kring flyktingmottagandet av de ukrainska flyktingarna. Det utfördes fyra intervjuer med ukrainska flyktingar och två intervjuer med integrationssamordnare. Det insamlade materialet kommer analyseras utifrån Foucaults maktperspektiv. Analysen är uppdelad i två delar, första delen syftar till de ukrainska flyktingarnas upplevelser och den andra delen syftar till integrationssamordnarnas upplevelser. Slutsatsen studien påvisar är att det är staten som har makt och kontroll över upplägget av flyktingmottagandet och att båda parterna, de ukrainska flyktingarna och integrationssamordnare, upplever en viss frustration eftersom de inte kan påverka beslut.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har Sverige förändrats till ett samhälle med olika nationaliteter. Att vårda flyktingar ställer ökade krav på vårdpersonalen då flyktingar är en heterogen grupp med komplexa vårdbehov, vården sker i tvärkulturella interaktioner i system som inte är strukturerade för flyktingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar med särskilt fokus på sjuksköterskors upplevelser. Metod: Litteraturstudien innehållande tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade mellan åren 2012–2018 och skrivna på engelska. De var av hög kvalitet. Resultat: Vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar beskrivs i sju kategorier: Att förekomsten av kulturella skillnader är utmanande, Att mötet med personer med annan kulturell bakgrund bidrar till känslor av osäkerhet, Att nyfikenhet och respekt gör att man kommer närmare, Att diskriminering påverkar bedömningen av den enskilde patienten, Att strukturell diskriminering orsakar hinder och frustration, Att begränsas av språkbarriärer, Att hantera utmaningar. Slutsats: Vårdpersonal upplever känslor av osäkerhet, frustration, maktlöshet, emotionell stress och motivation och är i behov av ökad förståelse för kulturell kompetens och hur diskriminering kan yttra sig, ökad känslomässig självmedvetenhet, mod och copingmekanismer. Fortsatt forskning behövs för att utveckla förståelsen för vårdpersonalens upplevelse av att vårda flyktingar.

No description available.

Detta arbete har som syfte att belysa och diskutera lärares undervisning i idrott och hälsa utifrån ett interkulturellt perspektiv. Det handlar om lärares tankesätt om att arbeta inkluderande, och hur ett interkulturellt klassrum kan se ut med utgångspunkt för elever på högstadiet och gymnasiet. Arbetets frågeställning är följande: Hur arbetar idrottslärare för att skapa en inkluderande miljö för elever med olika kulturella bakgrunder? En systematisk informationsinhämtning har resulterat i att 12 primärkällor har använts. Dessa källor har sammanfattats och granskats för att på så sätt kunna ge svar på arbetets frågeställning. I empirin ingår svenska och internationella studier, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att lärare behöver mer kunskap om hur man ska arbeta för att alla elever ska känna sig inkluderade. Vidare behövs mer utbildning för blivande lärare, men även för all personal som är verksamma i skolan. Bland annat kan lärare införa mer samarbetsövningar, blanda elever från olika kulturer och låta dem utbyta erfarenheter med varandra, lärare bör även få mer kunskap om elevers olikheter och på så sätt acceptera dessa. Detta sker genom att ha öppen kommunikation mellan lärare och elever. Med denna kommunikation känner sig elever sedda och hörda vilket bidrar till ett bättre klassklimat. Slutsatsen är att idrottslärare kan göra mycket för att gynna interkulturalitet och låta ämnet idrott och hälsa vara en brobyggare, genom att skapa gemenskap i undervisningen och visa på samband och lärande för eleverna.

Detta är en studie om introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar i Lunds kommun, detta utifrån flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlända flyktingar avses den grupp som erhållit uppehållstillstånd och vars vistelsetid inte överstiger tre år. Sju stycken nyanlända flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtänkande applicerades för att analysera resultatet från intervjuerna. Resultatet från denna studie visar att majoriteten av de nyanlända flyktingarna är nöjda med bemötandet från kommunen. Däremot visar även resultatet att det finns flera faktorer i introduktionsverksamheten som inverkar på att målen som är uppställda för introduktionsverksamheten för nyanlända inte nås. Brist på information, inte tillräckligt individualiserad introduktion och känslan av att inte vara delaktig i samhället, är beståndsdelar som påverkar individens upplevelse. Studien visar att det är viktigt att skapa ett systemteoretiskt tänkande kring organisationen av introduktionen för nyanlända flyktingar. Denna studie föreslår att Lunds kommun inte nöjer sig med att majoriteten i dagsläget är nöjda, utan istället känner sig manade att pröva nya institutionella former för sin verksamhet. Detta genom att förankra ett tydligare helhetsperspektiv, där en gemensam vision och samspelet kring samverkan mellan aktörer och organisationer förtydligas och förbättras för att kunna verkligställa samverkan. Vidare bör fokus förstärkas på att integration är en ömsesidig process som inkluderar både de nyanlända och svenskar, genom att skapa aktiviteter som fokuserar på den sociala kontakten mellan grupperna. / This is a study about the process of introduction of newly arrived refugees in Lunds municipality, this with the newly arrived refugees perspective. Furthermore the aim of the study was to illustrate the complexities to be found in the process of introduction, by highlighting the process of introduction of newly arrives refugees as a comprehensive system. Newly arrived refugee meaning a refugee that has obtained permanent residence permit, and the period of residence has not exceed three years. Seven newly arrived refugees were interviewed about their feelings and experiences around the process of introduction. To analyse the result from the interviews theories about introduction and system theory were used. The result of this study illustrate that the majority of the newly arrived refugees seemed to be satisfied with the facilities provided by the municipality. However, the findings of this study suggest that there are several elements in the process of introduction that has impact on the intention of the individual introduction process. Lack of information, not adequate individualized introduction and the feeling of not being accessorial, are elements that affect the individual experience. It is evident from the study that it is important to create a system thinking on the organization of introduction of newly arrived refugees. This study propose that Lunds municipality doesn’t feel content with that the majority is satisfied, but instead feels encourage to demonstrate innovative thinking, this by introducing a distinct comprehensiveness about vision and co-ordination between the actors and organisations in this field. Furthermore it is advised to increase the focus on integration as being a process that involves both immigrants and Swedes, by creating a activity where social contacts between these groups are the focal point.

The following study is a comparativ discourse analysis of three swedish newspapers, with different political tendencies, depiction of refugees in the 1990’s and the 2010’s. The study is based on the theory of discourse and discourse analysis and the method is an adapted form of Ulf Mörkenstam’s analysis of the description of the samis in swedish law texts. This method is formed from the conclusion that by identifying what the author mediate as a problem, the cause of the problem, and the solution of the problem, you can form an percetion of the subjects discourse. To help create an estimation of the subjects he uses so called chains of analogy, or as the famous discourse theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe calles them, chains of equivalence. In this case the term ”refugee” is connected to other phrases within the same text and together with the context of the problem – cause – solution it forms the discourse. The subject of the discourse is then compared between two different points in times to see if it has been a change within the last 23 years. The study showed that the discourse have indeed changed. While the characters within the discourse have remained the same and the subject is connected to similair problems in 2015, the fact that the newspapers do not write about the resistance against the countrys refugee intake in an atempt to act as an opposition against the xenophobia, as they did in 1992, the result of this study shows that xenophobia has been more accepted in the swedish media during the last decades. This is also shown through the chains of analogy where the phrase ”refuge” is related to words with more negative association in 2015 than in 1992.