Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används? Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.

<p>Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används?</p><p>Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.</p>

Bakgrund: Krig har en negativ effekt på människors psykiska hälsa. När människor utsätts för starka negativa påfrestningar kan de utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. PTSD kan manifestera hos både soldater och civila. Dessa grupper av människor förekommer som veteraner eller flyktingar i icke-stridande länder som Sverige och kräver i allmänhet större mängd vård inom såväl psykiatrin som somatiken än personer utan PTSD på grund av PTSD's höga co-morbiditet. För att behandla dessa patienter korrekt behöver vårdpersonal vara medveten om hur patienter med PTSD ska bemötas. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar vårdpersonalens bemötande av personer med PTSD i vården med trauma relaterat till krig. Metod: De artiklar som användes i studiens resultat var kvalitativa och hittades med hjälp av databaserna CINAHL, MedLine och PubMed. Datan samanställdes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod. Resultat: Denna studie presenterade tre kategorier som påverkade vårdpersonalens bemötande av patienter med PTSD; faktorer relaterade till relationen med patienten, faktorer relaterade till vården och sociokulturella faktorer. Mötet mellan vårdpersonal och patienter med PTSD påverkades av patienternas inställning till vården, bakgrund och erfarenheter. Ett gott samspel mellan vårdpersonal och patient utgjorde basen för en fungerade relation. Slutsats: Det finns en brist på studier som undersöker mötet mellan patienter med PTSD och vårdpersonal. Patienter riskerar onödigt lidande när bemötandet från vården brister.  Klinisk betydelse: Denna studie kommer förhoppningsvis hjälpa till att lägga grunden för vidare forskning i ämnet och utvecklingen av hälso- och sjukvårdsplaner för att medvetandegöra vikten av ett gott bemötande / Background: War has a negative effect on people's mental health. When people are exposed to strong negative strains they can develop post-traumatic stress disorder, PTSD. PTSD can manifest in both combatants and civilians. These groups of people are found as veterans or refugees in non-warring countries like Sweden and generally require a greater amount of healthcare in both psychiatric and somatic care than the average person due to PTSD´s high co-morbidity. In order to treat these patients properly healthcare personnel need to be aware of how to meet patients with PTSD. Aim: To highlight factors that influence the meeting between healthcare personnel and people with PTSD in healthcare. Methods: The articles used in this studies result where qualitative and were found using the electronic databases CINAHL, MedLine and PubMed. The data was compiled using a qualitative content analysis with an inductive method.  Results: This study found three major categories that effected the meeting between patients with PTSD and health care personnel; factors related to the relationship with the patient, factors related to health care and sociocultural factors. The meeting between healthcare personnel and patients with PTSD was affected by the patient’s attitudes to care, backgrounds and experiences. A good interaction between healthcare personnel and patients formed the basis for a working relationship. Conclusion: There is a lack of studies that investigate the meeting of patients suffering from PTSD and health care personnel. Patients risk unnecessary suffering when the meeting with healthcare personnel fails. Clinical significance: This study will hopefully help lay the foundation for further research in this subject and the development of health care plans dedicated to raise the awareness of the importance of a good meeting.

Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions: i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them? iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have? The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed. The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.

Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utsträckning av ohälsa. Arbetet med denna patientgrupp ställer krav på sjukvårdspersonal, vilka bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. Metod: Studien är av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvårdspersonal vid utvald vårdmottagning. Data insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personalen upplevde arbetet på vårdmottagningen som tidskrävande och oförutsägbart. Särskild kompetens som personalen gav uttryck för att de själva besatt var bland annat ett intresse för asylfrågor och transkulturella relationer, erfarenhet av att arbeta med flyktingar samt vana av att samarbeta med tolk. Känslomässiga svårigheter i arbetet som identifierades var bland annat att ta del av patienternas traumatiska bakgrund, samt känslan av otillräcklighet då patienterna många gånger var i behov av mer än bara sjukvård. Patienternas behov av stödsamtal var större än resurserna räckte till. En önskan om utökade personaltjänster och lokaler uttrycktes, dock betonades vikten av att verksamheten skulle förbli en samlad enhet. Slutsats: En medvetenhet om hur kulturella kontexter påverkar människor samt en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar, visades vara eftersträvansvärt hos sjukvårdspersonal som vårdar flyktingar. Egenskaper som visade sig vara viktiga hos sjukvårdspersonal, som vårdar flyktingar, var att ha ett öppet förhållningssätt, ett holistiskt synsätt på individen samt en övertygelse om människors lika värde. / Background: Refugees often suffer from a high degree of illness. The work of this group of patients requires that health care professionals should possess a deeper understanding of the individual needs that may affect refugees. Objective: The aim of this study was to describe the staff’s experiences of the work and the meeting with patients at a health clinic for refugees. Method: A descriptive qualitative study using interviews as data collection method. The selection group were all the active health care staff who worked at the clinic. Data were collected using semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman’s content analysis. Findings: The staff experienced work at the medical clinic as time consuming and unpredictable. Special skills that the staff expressed that they themselves possessed included an interest in asylum issues and transcultural relationships, experience of working with refugees and accustomed to working with an interpreter. Identified emotional difficulties in the care of refugees was to take part of the patients’ traumatic background, and the feeling of inadequacy when the patients often were in need of more than medical care. Patients’ needs for counseling were greater than available resources. A need for increased staff services and working space were expressed, however the importance of the care unit as one single unit was emphasized. Conclusion: Awareness of how cultural contexts influence people and awareness of her own preconceived ideas and possible prejudices, was found to be desirable of clinicians who care for refugees. Characteristics that proved to be important for health care professionals, caring for refugees, was to have an open approach, a holistic approach to the individual and a conviction of human equality.

Sverige har under många decennier sett en minskning av tuberkulos (TBC), men infektionen har kontinuerligt ökat från 2003. Majoriteten av TBC-fallen är personer som är födda utanför Sverige. Hälsotillståndet har förbättrats i Sverige men det finns fortfarande problem. Kommunikationen mellan flyktingar och sjukvårdsspecialister är bristande idag, vilket resulterar att endast ett fåtal genomgår hälsokontroller. Detta kan leda till en ökning av infektioner och sjukdomar i Sverige. Denna studie undersöker hur hälsokommunikationen idag fungerar mellan den svenska sjukvården, nyanlända immigranter, asylsökande och flyktingar, samt vilken typ av vård som finns tillgänglig för flyktingar med hög risk för att utveckla TBC. Specifikt syftar studien till att förstå på vilket sätt kommunikation brister på samt analysera vilka sätt det finns för att en reducering av TBC i Sverige ska kunna ske och hur kommunikationen kan förbättras. Studien har genomförts med hjälp av både primära källor i form av intervjuer och sekundära källor. Baserat på de intervjuer och sekundära källor som genomförts i studien dras slutsatsen att trots att den svenska sjukvården utvecklas positivt så finns det en hel del brister - hälsokommunikation är bristande idag mellan nyanlända flyktingar, sjukvårdspersonal och myndigheter. En av huvudorsakerna som informanterna i studien nämnt är språket, mycket av det som skrivs och sägs är på svenska. Det är viktigt att en mer välfungerad hälsokommunikation utvecklas mellan de nyanlända flyktingarna, sjukvårdspersonal och myndigheterna för att det ska kunna underlättas för flyktingar att söka vård och samarbeta med sjukvårdspersonal med deras arbete för att kunna förhindra spridning av TBC och andra sjukdomar och infektioner i Sverige. / Sweden has for many decades witnessed a decrease of the spread of tuberculosis (TB), but between the years of 2003-2012 a new pattern has emerged with refugees carrying TB entering the country and contributing to a situation where the infection has slowly begun to spread again. The communication between the refugees and the health professionals has been inefficient, which inevitably results in fewer refugees undergoing health examinations. This in turn can lead to an increase of infections and diseases. The purpose of this study is to examine the current health communication between Swedish health professionals and immigrants, asylum seekers and refugees, and to give an overview of what type of health care currently exist for refugees with a high risk of TB. This is done to understand what is missing in the communication process, what has been done in order to improve the situation, and how it can be further improved in order to prevent TB. In order to fulfill the purpose of this study, a qualitative method has been used combining text analysis of interviews and secondary sources. This study has shown based on the interviews and secondary sources that the Swedish prevention work regarding TB is developing positively in general, but the communication between newly arrived refugees, health professionals and authorities in Sweden is lacking due to the fact that most of what is written and said in this communication process is in Swedish. This makes it difficult for the refugees to understand what is communicated and is stated as one of the main reasons why many refugees do not undergo health examinations, combined with the lack of awareness. Therefore a better functioning health communication between refugees, authorities and health professionals is required to support refugees seeking health care, as well as co-operating with health professionals to prevent the spread of not only TB but other infections and diseases in Sweden.

We were commissioned to do this study by the Red Cross Centre for victims of torture and war (RKC) in Skövde and questions was asked about how it can be to come as a refugee to a new country and start over. The purpose of this study was to search for a deeper knowledge about older immigrants experiences of their integration in the Swedish community. The conception of “older immigrant” aimed of persons born before 1954 since these persons culturally was the older ones in the patient group at RKC. This study handled both men and women, was categorised in different themes and was analysed from theoretical points about identity and crises. The method that was chosen was qualitative interviews since we wanted to share the respondents own stories about their experiences. The respondents were chosen from former patients since ten years or more at RKC, born before 1954. We found the material partly through Internet, partly through libraries and also in literature that belongs to the social work programme. The result of the study showed that having a work is a very important part in the integration and that loneliness was the common denominator in the daily life of the respondents. Finally, it was established that we must be better on making best use of the resources that immigrants bring when they come to Sweden. / Uppdraget att göra denna studie fick vi av Röda Korsets Behandlingscenter i Skövde och frågor väcktes om hur det kan vara att som flykting komma till ett nytt land och starta om på nytt. Syftet med studien var att söka en fördjupad kunskap om äldre invandrares upplevelser av sin integration i det svenska samhället. Begreppet ”äldre invandrare” syftade på personer födda före 1954 då dessa personer kulturmässigt var de äldre i patientgruppen på RKC. Studien behandlade både män och kvinnor, kategoriserades i olika teman och analyse¬rades därefter ur teoretiska utgångspunkter om identitet och kris. Metoden som valdes var kvali¬tativa djupintervjuer då målet var att få ta del av respondenternas egna berättelser om sina erfarenheter och upplevelser. Respondenterna valdes utifrån att de varit patienter på RKC för tio år sen eller mer och att de var födda före 1954. Material fann vi dels via Internets sökmotorer, dels på bibliotek samt i litteratur som hör till socionomutbildningen. Studiens resultat visade på att arbete är en mycket viktig del i integrationen och att ensamhet var en gemensam nämnare i invandrarnas vardag. Slutligen konstaterades att vi måste bli bättre på att tillvarata de resurser som invandrare bär med sig när de kommer till Sverige.

<p>Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions:</p><p>i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them?</p><p>iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have?</p><p>The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed.</p><p>The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.</p>

I framtiden kommer västerländska sjuksköterskor i större omfattning att möta människor som flytt från krig och förtryck. Många faktorer kan försvåra dessa möten. Det är därför viktigt att sjuksköterskor besitter relevant kompetens för att kunna ge god omvårdnad till dessa människor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder till att vårda människor som flytt till västerländska länder. En litteraturstudie genomfördes med sökord relaterade till studiens syfte. Under databearbetningen identifierades tre olika teman: Transkulturella möten, Förtroendefulla relationer och Förståelse av andra kulturer. Resultatet belyste sjuksköterskors uppfattningar av språkliga och kulturella barriärer i vården av människor som flytt till västerländska länder. Sjuksköterskor menade att dessa barriärer ökade komplexiteten i mötet med dessa människor. Uppbyggnaden av förtroendefulla relationer ansågs, av sjuksköterskorna, som avgörande för att kunna övervinna dessa barriärer. Kulturell kompetens bland sjuksköterskor sågs som en central faktor för att åstadkomma en framgångsrik vårdinteraktion och sjuksköterskor efterlyser bredare utbildning inom ämnet. Mer forskning kring sjuksköterskors attityder till att vårda människor som flytt till västerländska länder skulle kunna ge en större överblick av de begränsningar och resurser som sjuksköterskor upplever i sitt arbete med dessa människor. / In the future, western nurses will encounter people who have fled from war and oppression to a greater extent. Many factors can aggravate these encounters. Therefore, it is of great importance that nurses possess relevant competency in order to provide these people with good care. The aim of this study was to explore nurses’ attitudes towards caring for people who have fled to western countries. A review of the literature was conducted with key words related to the aim of the study. During the data analysis, three themes were identified; Transcultural encounters, Trustful relationships, and Understanding of other cultures. The results highlighted nurses’ perceptions of linguistic and cultural barriers in caring for people who have fled to western countries. Nurses meant that these barriers increased the complexity in encounters with these people. The building of trustful relationships was considered by the nurses to be crucial in order to overcome these barriers. Cultural competence among nurses was seen as a central factor for achieving a successful care encounter and nurses call for broader education in this subject. More research concerning nurses’ attitudes towards caring for people who have fled to western countries could provide a greater overview of limitations and resources that nurses perceive in their work with these people.

Research on forced migration has largely ignored asylum seekers from sexual and gender minorities. This exploratory study aimed to examine both positive and negative experiences of LGBT asylum seekers who had migrated to Sweden. Within the study, experiences prior to migration, during transit, and after arrival in Sweden were conceptualized as a process. Guided by the research question “How do LGBT asylum seekers describe positive and negative experiences of their asylum journeys?”, semi-structured interviews with eleven LGBT asylum seekers were conducted and analyzed using inductive thematic analysis. The analysis resulted in five themes; 1. Living Under Threat, 2. Into the Abyss, 3. Living in Suspension, 4. External Sources of Support and 5. Strength from Within. Considerable stressors were reported, spanning form pre- to post migration. LGBT asylum seekers are found to be an especially vulnerable group that demonstrates considerable internal resources.