Uppsatsen behandlar det motsägelsefulla flyktingmottagandet den bosnienkroatiska flyktinggruppen fick 1995, vilket resulterade i 5 års väntan på permanent uppehållstillstånd. De omfattades av både integration och återvändande samtidigt och fokus har lagts i uppsatsen på resultaten och upplevelse av integration idag. Till grund för uppsatsen ligger dessutom ett antal intervjuer med bosnienkroater och berörda tjänstemän.

Denna studie undersöker skillnader i rapporteringen om två olyckor på havet och hur dessa gestaltas i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgsposten. Resultatet visar att migrantbåten Adriana ofta beskrivs med ett kollektivt dödstal eller refereras som en homogen grupp medan offren på ubåten Titan får en grundlig beskrivning av sina ursprung och ekonomiska status. Dessutom namnges dessa oftare än offren på Adriana. Det visade sig även att rapporteringen om ubåten Titan fick mer plats i medierna då det skrevs 75 fler artiklar om den olyckan än olyckan på Medelhavet. Flera olika gestaltningar har undersökts för att försöka svara på hur och om offren beskrevs olika på olyckorna. Slutligen blev det tydligt att offren på ubåten Titan fått en djupare och mer detaljrik historia än de på migrantbåten Adriana. Författarna till artiklarna har även försökt göra olyckorna mer dramaturgiskt intressanta genom att använda värdeladdade uttryck eller genom att försöka peka ut en ansvarig aktör för varje olycka. Studien genomfördes med hjälp av en metodtriangulering där kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys var de centrala metoderna. Detta för att både kunna ta fram resultatet om mängden artiklar i rapporteringen och hur offren i olyckorna beskrevs. Resultatet har i sin tur analyserats med hjälp av nyhetsvärderingens principer, gestaltningsteori och andrafiering tillsammans med tidigare forskning inom angränsande forskningsområden. Tillsammans visade resultaten från dessa metoder att en andrafiering kunde identifieras. Det vill säga att medierna genom sin nyhetsrapportering bidragit till en känsla av utanförskap i flera av artiklarna.

Studiens fokus ligger på att samla in flyktingars upplevelser och erfarenheter för att ta reda på vilka utmaningar som flyktingar går igenom i sin integrationsprocess. Forskning visar att invandrare har ett sämre levnadsvillkor jämfört med infödda svenskar och blir diskriminerade på arbetsmarknaden på grund av deras etnicitet. Studien görs genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som fokuserar på flyktinggrupper från Afghanistan och Syrien som har störst antal flyktingar i Sverige. Namnet på respondenter har bytts för att skydda deras integritet.  Med hjälp av vetenskapliga artiklar som förklarar begreppen integration, segregation, etnicitetsteori och intersektionalitetsteori, samt tidigare forskning om socialt utanförskap och diskriminering, analyseras insamlade data genom intervjuer för att svara på studiens frågeställningar. Frågeställningar handlar bland annat om hur flyktingar beskriver sin integrationsprocessen i det svenska samhället samt vilka hinder och framgångsfaktorer de identifierar. Resultatet av studien visar att flyktingar blir diskriminerade på arbetsmarknaden. Flyktingar lever i ett socialt utanförskap vilket betyder att de har svårigheter att knyta kontakt med svenskar. Respondenterna nämner att alla i samhället ska bli respekterade och vara inkluderade oavsett vad man har för bakgrund. I resultatet framkommer det även vikten av rättigheter och skyldigheter samt samhörighetskänslan bland respondenterna.

The purpose of this study is to investigate/evaluate how employment officers handle the refugees who have different backgrounds and therefore different conditions for entering the labour market. Semi-structured interview was used and a total of seven employment officers participated and the result shows that all the participants experienced cultural clashes in their work. Everyone has their own way for solving this issue, for example to inform the clients how the employment officer works or helping the clients with their issues and questions. The aspects of ethnicity and gender are important especially for female clients during conversation for establishment since the living conditions between the genders are not always equally. Depending on the clients individually qualifications the employment officers will decide how to help the clients. Furthermore, the employment officers considered that those efforts offered to the clients are sufficient. However, establishment within two years is hard to achieve, especially for clients who are illiterates and women who have been housewives their whole life. The result should be interpreted with caution due to the few participants.

Under de senaste åren har flyktingströmmarna till Sverige nått historiska nivåer. Många av de som kommer flyr krigets Syrien. Gruppen av syrier som fått permanenta uppehållstillstånd och nu ska skapa sig ett nytt liv i Sverige är stor. Hur ska Sverige utnyttja denna grupps kompetens och hur ska flyktingarna själva ta plats i samhället på såväl arbetsmarknad men även få social tillhörighet. Detta kan antas bli en återkommande fråga i den offentliga debatten. Vi upplever att det finns kunskapsluckor om dessa människor och deras tankar om Sverige, hur de trodde att det skulle bli och hur det blev. Detta är en intervjustudie där sex syrier har tillfrågats om sina förväntningar på och upplevelser av Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna hört om Sverige som ett fritt, demokratiskt, jämställt land med generös flyktingpolitik och permanenta uppehållstillstånd. Ett land där man kan bli vad man vill bara man kämpar. När de summerar hur det blivit efter de första åren konstaterar de att mycket stämmer men att det är lång väntan på uppehållstillstånd och yrkesvalideringar, att det dröjer innan de får sitt första arbete och att det är svårt att hitta forum där de kan prata svenska. Studien kan i framtiden utvecklas till att undersöka hur samma grupp som varit i Sverige ytterligare en tid uppfattar sin situation. / In recent years, the flow of refugees to Sweden reached historic levels. Many of those who will flee Syria war. The group of Syrians who have permanent residence and is now going to create a new life in Sweden is great. How should Sweden take advantage of this group's expertise and how the refugees themselves will have a place in society in both the labor market but also socially. This is likely to be a recurring issue in the public debate. We feel that there are gaps in knowledge about these people and their ideas about Sweden, the way they thought it would be and how it turned out. This is an interview where six Syrians were asked about their expectations and experiences of Sweden. The results show that the respondents heard about Sweden as a free, democratic, egalitarian country with generous refugee policy and permanent residence permits. A country where you can be what you want only one struggling. When they add up how it has been for the first few years, they acknowledge that this is true but it is a long wait for a residence permit and yrkesvalideringar, it will take time before they get their first job and that it is difficult to find a forum where they can speak Swedish. The study can be developed in the future to investigate how the same group that has been in Sweden for some more time then understand their situation and if it changed.

The research problem this dissertation addresses is how judicial practices generate administrative justice in asylum determination procedures. Previous research on immigration policies argues that when asylum determinations are processed in courts, principles of administrative justice are ensured and immigrants’ rights protected. In this dissertation, I challenge that argument by approaching administrative justice as an empirical phenomenon open for different types of interpretations. Instead of assuming that administrative justice characterizes courts, I assume that this concept acquires particular meanings through the practices of the courts. Empirically, this dissertation studies practices of assessing asylum claims at the Swedish migration courts. The migration courts are the result of a major reform of the Swedish asylum procedure that took place in 2006, with the motive to end inhumane rejections of asylum seekers by enhancing administrative justice in the asylum process. By interviewing and observing judges at the migration courts, litigators from the Migration Board and public counsels from different law firms, this interpretive and ethnographic study analyzes how administrative justice acquires meanings in the daily practices of assessing asylum claims at the migration courts. The main result is that a ceremonial version of administrative justice is generated at the migration courts. This version of administrative justice forefronts symbolic dimensions of justice. The asylum appeal procedure succeeds in communicating justice through rituals, building design and metaphors, which emphasize objectivity, impartiality and certainty on behalf of the judicial practices. However, these symbols of justice disguise several unfair aspects of the asylum appeal procedure, such as inequality in resources and trustworthiness between the state’s representative and the asylum applicants as well as the uncertainty inherent in both the factual and the credibility assessment of asylum claims. The implications of these findings are that immigration policy research needs to reconsider the relationship between the courts and immigrants’ rights by paying more attention to the everyday practices of ensuing administrative justice in courts than on the instances when courts oppose political attempts to restrict immigrants’ rights.

Denna studie behandlar Migrationsverkets motiveringar vid avslag i asylärenden där konversion åberopas som skäl. Med tematisk innehållsanalys har sju beslutsunderlag, skrivna av Migrationsverket, undersökts och analyserats. Resultatet visar att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att bli trodd som konvertit, med genuin religiös övertygelse, av Migrationsverkets handläggare. Tidigare forskning visar på liknande erfarenheter från migrationsmyndigheternas arbete runtom i världen. Kristna konvertiter är en grupp som är särskilt utsatta då de riskerar att bli dödade för deras nya tro i hemlandet och blir inte betrodd av myndigheterna i det land som de söker asyl i. Mer forskning behövs inom området för att kunna dra slutsatser om varför det ser ut på detta vis.

Previous studies show that integration projects help teenager refugees to enter Swedish society more quickly. My study looks into one of these projects called Näktergalen. The project is a collaboration between the County Administrative Board, Region Halland, Halmstad Municipality and Halmstad University. Students from the University of Halmstad are paired with teenager refugees to develop their language skills and increase respect and tolerance for each other's differences such as social and cultural backgrounds. What my study investigate is how the participants in the Näktergalen project develop their knowledge and experiences with support from the mentorship and whether the project Näktergalen contributed to a faster integration for the participants. The method used to implement the study has consisted of qualitative interviews. The interviews have been semi-structured to allow the participants talk about their views on the projects important aspects. The theory used for the study is from the Russian educator Leg Vygotsky. Vygotsky's theory is based on the fact that mankind is a biological, social, cultural and historical being. Vygotsky believes that we humans can only develop and learn new things in interaction with other people. With reference to previous research and the study's results it can be establish that projects such as the Näktergalen simplify and accelerate the integration of refugee teenagers. Likewise, the teenage refugees who were interviewed agree that integration takes place in interaction with people who do not come from the same culture. The result shows that projects like Näktergalen gives refugees a way into a social network and open up for new knowledge and experiences.

I arbete med flyktingar är resiliens en viktig faktor för att bli hållbar i en extremt pressad situation i socialt arbete. I denna fallstudie kom vi fram till vilka faktorer inom individ- organisation- och på samhällsnivå, det vill säga på mikro-, meso- och makronivå, som påverkade socialarbetarens resiliens i arbetet med flyktingar i Grekland. Empirin bestod av semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetade i Grekland inom frivilliga hjälporganisationer. Syftet med vår kandidatuppsats är att öka kunskapen om vad som påverkar olika professioners resiliens i socialt arbete som befinner sig i komplexa och svåra situationer.   Studien utgick från nationell och internationell forskning, dels om begreppet resiliens och resiliens i socialt arbete. Vi använde oss av ekologisk systemteori för att förklara socialarbetarens interaktion i de olika kontexterna som påverkade deras resiliens.  Resultatet visade att kön, arbetslivs- och livserfarenhet, utbildning, tro, egenomsorg, gränssättning, självkänsla, skyddsmekanismer, attityder och egenskaper hade påverkan på socialarbetarens resiliens på individnivå. På organisationsnivå var det ansvarsfördelning inom organisationen, stöttning av kollegor på arbetsplatsen, handledning och att prata om sitt resiliens inom organisationen, som hade inverkan på deras resiliens. Resultatet visade även att om de arbetade som volontär eller socialarbetare påverkade det individen på olika sätt. På samhällsnivå visade vårt resultat att det som påverkade socialarbetarens resiliens var politik och attityder. Religionen i landet hade inte påverkan på socialarbetarens resiliens. Resultatet visade på flertalet påverkansfaktorer som går i linje med tidigare forskning. Socialt arbete är ett riskyrke och därför är behovet att medvetandegöra resiliens inom utbildning viktigt för att få en ökad hållbarhet inom socialt arbete. / Resilience is an important factor in working with refugees for becoming sustainable in an extremely stressed situation. In this case study, we found which factors within the societal organization and at the individual level that affected the social workers resilience in the work with refugees in Greece. The empirical study consisted of semi-structured interviews with social workers who worked in Greece within NGO’s. The purpose of our master’s thesis is to increase knowledge about what affects the social worker's resilience in complex and difficult situations.  The study was based on national and international research, partly on the concept of resilience, and resilience in social work. We used ecological system theory to explain the social workers interaction in different contexts that affected their resilience.  The result showed at the individual level that gender, work life and life experience, education, belief, self-care, boundary, self-esteem, protection mechanisms, mindset and characteristics had an impact on the social worker's resilience. At the organization level, it was the division of responsibility within the organization, supporting colleagues at the workplace, supervision and talking about their resilience within the organization, which had an impact on their resilience. The result also showed that if they worked as a volunteer or social worker, it affected the individual’s resilience in different ways.  What influenced the social worker's resilience at the societal level was politics and attitudes. The religion in Greece did not affect the social worker’s resilience. The results showed the majority of influence factors that are in line with previous research. Social work is a risky profession and therefore the need to raise awareness of resilience in education is important in order to achieve increased sustainability in social work.

<p>The means that the Swedish State has to legitimize and standardize different perspectives of women and their sexuality is significant. Persecution of gender and sexuality is today something that can grant refugee status according to the Swedish Aliens Act. By studying the documents that forestall the amendment of the laws is it possible to unveil the concept and ideas about women sexuality that the state manifests and reproduces through these laws and official documents.</p><p>The aim of this essay is to look upon the sexual policy as it occurs in official the documents that deal with lesbian refugees. The study cover and maps present research on this group of women and gives an answer to how norms about women sexuality are expressed in these documents.</p><p>Throughout the survey of the research field not much previous research was found, therefore even research that only partly covers the field is included and reviewed.</p><p>As method a detailed reading of the official documents and a discourse analysis with it’s emphasize on theoretical themes like gender and sexuality, lesbianism and state feminism, was made. Lesbians are missing in the official state documents and the one time the Migration Board’s documents refer to lesbians they are ascribed to as gender and not as sexuality.</p><p>The essay concludes that the confusion about the category gender and the category sexuality has the result that the lesbians become invisible. Lesbians tend throughout the material to be ascribed to the category gender and gay men to the category sexuality.</p><p>The standardized perspective and normative discourse that has been found in the official documents has the effect that women is looked a pound as gender and therefore, by the same logic loose their sexuality. In this way the Swedish State discriminates lesbian.</p><p>Another conclusion is that the Swedish State has a somewhat ambivalence perspective on their own work on promoting gender equality.</p>