Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion. Alla kvinnor i studien hade även mött fördomar i vuxen ålder. Att berätta om sin religionstillhörighet innebar för kvinnorna att de mötte frågor, diskussioner, skepsism och i vissa fall avståndstagande och uteslutning ur gruppen. Bland annat vidare forskning kring barns och ungdomars upplevelser av utanförskap kan vara ett intressant ämne för vidare studier.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas. Genom att analysera resultatet med Baumans teoriom konsumtion, Björkemannens teori om utanförskap och Giddens teori om sociala förändringar och media visade sig att ensamstående mödrar är en av de mest utsatta grupper i ett konsumtionssamhälle på grund av deras lågavlönade arbetspositioner. Fast ensamstående mödrar får underhållsbidrag menar de att det inte täcker hela ansvaret för ett barn.

Den första tiden efter ett fängelsestraff är en kritisk tidpunkt som avgör den väg personen ifråga tar, återfalla i brott eller ta sina första steg mot en livsförändring utan kriminalitet.Vikten av samverkan är stor eftersom personen som har gjort förändringsprocessen kommerbemöta vardagliga hinder såsom, boende och arbete som kan vilseleda personen tillbaka tilldet kriminella livet om inte en god samverkan existerar mellan myndigheterna och aktörerna.Vi har därför valt att intervjua fyra yrkesverksammas erfarenheter av deras arbete för attminimera risken för återfall och hjälpa tidigare dömda in i samhället. Studien lägger fokus påsamverkan mellan berörda aktörer och myndigheter. Intervjuerna har varit utformade efterden semistrukturerade intervjuformen. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av samverkanoch stigma och vi har använt oss av hermeneutisk ansats. Valet av den hermeneutiskaansatsen är för att kunna tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen. Studiensfokus är att få intervjupersonernas egna upplevelser av fenomenet samverkan. Vårt resultatvisar på hur samverkan mellan olika myndigheter och aktörer är avgörande för arbetet attförhindra återfall i brott i form av att återintegrera målgruppen in i samhället.

Syftet med denna studie var att synliggöra och ta reda på fritidshemspersonals syn på hur dom arbetar med barns sociala relationer och socialt utanförskap på fritidshemmet. Studien bygger på kvalitativa metoder och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med elva personer som jobbar på fritidshem. Empirin har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod med utgångspunkt i sociokulturella och barndomssociologiska teorier. Resultatet av studien visade tre teman: goda sociala relationer, orsaker till socialt utanförskap samt inkluderande arbetsmetoder. I resultatet kunde vi bland annat se att fritidshemspersonalen anser att goda sociala relationer uppstår och upprätthålls när barnen besitter goda språkliga kompetenser. Redskap inom språket benämns som kommunikationsförmåga och förmåga att uttrycka åsikter och känslor. Studien visar även att fritidshemspersonalen anser att missförstånd mellan eleverna är en av de främsta orsakerna till att ett socialt utanförskap uppstår. Vidare visar studien att se, lyssna och bekräfta barn anses vara den mest framgångsrika arbetsmetoden att använda sig av för att skapa goda sociala relationer och motverka socialt utanförskap enligt fritidshemspersonalen. Våra slutsatser är att fritidshemspersonalens närvaro i form av stöttning, vägledning och bekräftelse är viktigt för elevernas sociala samspel.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom. Situationen i Sverige berör och upprör skribenterna på många olika sätt.

Denna uppsats belyser oavsiktliga konsekvenser som kan uppstå när skolpersonal rekommenderar läsvänliga böcker som skildrar utanförskap. Uppsatsen ämnar söka svar på om skolans pedagogiska åtgärd att rekommendera läsvänliga böcker kan ses som en oavsiktlig symbolisk våldföring samt undersöka vilka etiska dilemman som kan uppstå på grund av att böckerna skildrar utanförskap. Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passerons teori om symboliskt våld och Donald Broadys teori om ”Den dolda läroplanen” visar att det finns en maktutövning mellan elever och lärare. Robert K. Mertons teori om oavsiktliga konsekvenser visar vilka konsekvenser som kan uppstå till följd av målmedvetna sociala handlingar. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen pekar bland annat på att ungdomar ser ett samband mellan skolmisslyckanden och socialt utanförskap. Efter textanalys av Kim Olins bokserie samt blogginlägg skrivna av lärare och skolbibliotekarier har resultaten visat att tillhandahållandet av denna typ av läsvänlig litteratur kan ses som en form av symbolisk våldföring samt att det finns ett etiskt dilemma i böckernas innehåll i relation till den tänkta läsaren. / The aim of this essay is to seek an answer to if a schools educational measures in their recommendation of reader-friendly books can be seen as an utterance of symbolic violence and to examine what kind of ethical dilemmas can arise from a book that portrays social exclusion. Pierre Bourdieu and Jean-Claude Passeron’s theories of symbolic violence and Donald Broady’s theory of the hidden curriculum show that teachers wield and exercise a kind of power against and in relation to their students. Robert K. Merton’s theory about unintended consequences exemplifies the kinds of consequences that purposive social action can have. Previous research presented in this essay show that young people often see a correlation between academic failures and social exclusion. After a textual analysis of Kim Olin’s book series about Simon, and blog posts written by teachers and school librarians, our results show that a provision of this type of reader-friendly literature can be seen as an action of symbolic violence against the reciever, and that there is an ethical dilemma to be found in the books subject matter in relation to the intended reader.

The increasing amount of information on the internet entails an increasing need for privacy protection. Information security is becoming a vital part of everyday lives due to digitization. There has been relatively little research on information security awareness, especially from a cultural, age- and knowledge perspective. This study aims to examine and to gain knowledge about information security awareness of users and their view of privacy online. By replicating the method of an israeli research paper by Halperin and Dror (2016), a comparison between Israel and Sweden is possible. Data were collected through surveys and the results show differences and similarities between Sweden and Israel. In particular when looking at age and knowledge. / Den ökade mängden information på internet medför ett ökat behov gällande skyddandet av den personliga integriteten. Digitaliseringen gör att informationssäkerhet blir en vital del av vardagen. Det finns relativt lite forskning om medvetenheten kring informationssäkerhet, ur ett kulturellt, ålders- och kunskapsperspektiv. Den här studien har haft som avsikt att undersöka och få en förståelse för internetanvändares medvetenhet kring informationssäkerhet samt hur de ser på personlig integritet på internet. Studiens metod bygger på en israelisk undersökning av Halperin och Dror (2016). Metodiken har replikerats för att möjliggöra en jämförelse mellan Israel och Sverige. Studiens empiri har samlats in via enkäter. Resultaten visar på att det finns skillnader och likheter mellan Sverige och Israel, framför allt ålders- och kunskapsmässigt.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever socialt utanförskap bland barn i åldrarna 7–12 år. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat och analys är sex halvstrukturerade intervjuer med skolkuratorer. Materialet har sedan analyserats med hjälp av kodning. Det analyserade materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning, begreppen KA-SAM samt risk- och skyddsfaktorer, Goffmans stigmateori och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visar att skolkuratorer aktivt arbetar med att främja socialt arbete genom att nå ut till barn och elever som kan befinna sig i socialt utanförskap i skolan. De flesta skolor som skolkuratorer arbetar på arbetar främst med rastaktiviteter, enskilda samtal och välbefinnande och jämställdhetsundersökningar.Skolkuratorerna försöker också aktivt förhindra att eleverna stigmatiseras i vuxenlivet genom att informera eleverna om vikten av att ha en fullföljd skolgång och sömn och matrutiner. Utöver detta arbetar skolkuratorerna och annan skolpersonal för att förhindra psykisk ohälsa bland eleverna, eftersom det är ett växande problem i Sverige. / This study aims to investigate how school counselors experience social exclusion among children aged 7-12. The empirical material that forms the basis of the study's results and analysis are six semi-structured interviews with school counselors. The material has then been analyzed using coding. The analyzed material has then been analyzed with the help of previous research, the concepts KASAM as well as risk and protection factors, Goffman's stigma theory and Bowlby's connection theory. The result shows that school counselors work actively with promoting social work through outreach of children who can be in social exclusion at school. Most of the schools that the school counselors work on primarily work with school breaks individual conversations and well-being and equal treatment surveys.The school counselors also try to actively prevent the pupils from being stigmatized in adulthood by informing the pupils about the importance of having completed schooling and sleep and food routines. In addition to this, the school counselors and other school staff work to prevent mental illness among the students, as this is a growing problem in Sweden.

Social hållbarhet har de senaste åren fått en alltmer framträdande roll i svensk samhällsplanering. Det övergripande transportpolitiska målet är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-borgare och näringsliv i hela landet” (prop. 2008/09:03). En tillgänglig kollektivtrafik spelar därför en viktig roll i en socialt sammanhållen stad. Genom kollektivtrafiken skapas en grundläggande rörlighet att människor kan förflytta sig mellan olika platser i staden. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare utländsk forskning som visar att otillräcklig tillgång till transporter är en bidragande faktor till socialt utanförskap och segregation. I en svensk kontext saknas det kunskap kring olika socioekonomiska gruppers tillgång till transportsystemet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kollektivtrafiken upplevs och används av individer som bor i Lindängen, ett socialt utsatt område i Malmö. Utifrån teorier kring rättvisa, transportrelaterad social exkludering och tillgänglighet studeras förutsättningarna till tillgänglighet för invånarna i ett socialt utsatt område.Malmö stad har högt uppsatta mål och säger sig arbeta för en socialt sammanhållen stad som är tillgänglig för alla invånare. Vår studie har identifierat en diskrepans mellan den retoriska nivån i styr- och policydokument och användarnas upplevelse av tillgänglighet. Begreppet just city används sedan för att analysera de styr- och policydokumenten som Malmö stads transportplaneringen bygger på. Resultatet visar att kommunen framförallt arbetar utifrån ett equality-perspektiv istället för ett equity-perspektiv, vilket innebär att socioekonomiskt svaga grupper inte stärks i tillräckligt stor utsträckning. / In recent years, social sustainability has been given an increasingly prominent role in Swedish urban planning. The goal of the national transport policy is to “ensure socio- economically efficiency and supply long-term sustainable transport to citizens and industries throughout the country (prop. 2008/09:03). The accessibility of public transport therefor plays an important role in a socially integrative city. Public transport offers a level of basic mobility to citizens so they can access the goods and services the city has to offer and partake in civic life.This paper looks on previous foreign research which shows that inadequate access to transport is contributing factor to social exclusion and segregation. In a Swedish context, there are no such studies conducted and therefore no knowledge about the level of access experienced by groups with low socioeconomic status. The purpose of this paper is to investigate how public transport is experienced and used by individuals living in Lindängen, a residential area in Sweden with a low socioeconomic status.Based on theories of social justice, transport related social exclusion, and accessibility, the social exclusion experienced by residents in Lindängen can to some extent be explained by transport disadvantage.The municipality has high objectives in terms of increased social sustainability, a just public transport system and high accessibility for its residents. The study has identified a discrepancy between the rhetorical level in control and policy documents and the user's perception of accessibility.The concepts of just city is then used to analyse the governance and policy documents on which the municipality’s public transport planning is based. The results show that the municipality primarily works based on an equality perspective instead of an equity perspective. This means that socioeconomically weak groups are not strengthened to a sufficient extent.

Studiens fokus ligger på att samla in flyktingars upplevelser och erfarenheter för att ta reda på vilka utmaningar som flyktingar går igenom i sin integrationsprocess. Forskning visar att invandrare har ett sämre levnadsvillkor jämfört med infödda svenskar och blir diskriminerade på arbetsmarknaden på grund av deras etnicitet. Studien görs genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som fokuserar på flyktinggrupper från Afghanistan och Syrien som har störst antal flyktingar i Sverige. Namnet på respondenter har bytts för att skydda deras integritet.  Med hjälp av vetenskapliga artiklar som förklarar begreppen integration, segregation, etnicitetsteori och intersektionalitetsteori, samt tidigare forskning om socialt utanförskap och diskriminering, analyseras insamlade data genom intervjuer för att svara på studiens frågeställningar. Frågeställningar handlar bland annat om hur flyktingar beskriver sin integrationsprocessen i det svenska samhället samt vilka hinder och framgångsfaktorer de identifierar. Resultatet av studien visar att flyktingar blir diskriminerade på arbetsmarknaden. Flyktingar lever i ett socialt utanförskap vilket betyder att de har svårigheter att knyta kontakt med svenskar. Respondenterna nämner att alla i samhället ska bli respekterade och vara inkluderade oavsett vad man har för bakgrund. I resultatet framkommer det även vikten av rättigheter och skyldigheter samt samhörighetskänslan bland respondenterna.