Idrott är ett globalt samhällsfenomen som berör och engagerar människor i olika kulturer och kan vara en potentiell mötesplats för integrationsmöjligheter för flyktingar. Antalet flyktingar ökar runt om i världen, och därmed reses frågan om hur integrationen blir för individen och på vilket sätt samhället kan bidra till den sociala integrationen? Syftet med uppsatsen är att genom en forskningsöversikt sammanställa och analysera vad forskning säger om idrottens betydelse för social integration bland flyktingar. Uppsatsens frågeställningar är: 1) Kan idrott anses vara ett verktyg för den sociala integrationen för flyktingar? 2) På vilket sätt kan man i så fall se att idrott bidrar till den sociala integrationen för flyktingar? Forskningen visar att idrottsföreningar, program och projekt som arbetar med att inkludera och hjälpa flyktingar ger förutsättningar för utvecklandet av socialt kapital, vilket i sin tur underlättar social integration. Tränare och ledare i idrottsföreningar har en viktig roll i att underlätta den sociala integrationsprocessen för flyktingar. Det är de som formar en välkomnande och positiv miljö där kulturell mångfald accepteras. I en sådan miljö kan flyktingar känna sig välkomna och utveckla sitt sociala kapital. Samtidigt blir de en del av flyktingarnas sociala nätverk och kan bidra med utvecklandet av annat kapital: ekonomiskt och kulturellt kapital. Deltagande i idrott ger även en känsla av tillhörighet, vilket kan kopplas till det sammanbindande och överbryggande sociala kapitalet. Slutligen framställs idrott som ett användbart verktyg för språkinlärning och kulturinlärning, vilket är bidragande faktorer för den sociala integrationen. / Sport is a global social phenomenon that affects and engages people in different cultures and can be a potential meeting place for integration opportunities for refugees. The number of refugees is increasing around the world, and therefore the question arises as to how integration becomes for the individual and in what way can society contribute to social integration? The purpose of the thesis is to compile and analyse what research says about the importance of sport for social integration among refugees through a research overview. The thesis questions are: 1) Can sport be considered as a tool for social integration of refugees? 2) If so, in what ways can you see that sport contributes to the social integration of refugees? The research shows that sports organisations, programs, and projects that work to include and help refugees provide conditions for the development of social capital, which in turn facilitates social integration. Coaches and leaders in sports organisations have an important role to play in facilitating the social integration process for refugees. It is they who create a welcoming and positive environment where cultural diversity is accepted. In such an environment, refugees may feel welcome and develop their social capital. At the same time, they become part of the refugee social network and can contribute to the development of other capital: economic and cultural capital. Participation in sports also gives a sense of belonging, which can be linked to the binding and bridging social capital. Finally, sport is presented as a useful tool for language learning and cultural learning, which are contributing factors for social integration.

Denna uppsats är ett försök att få information om flyktingars upplevelser av livet i Sverige 7 år efter flytten hit från Mellanöstern. Utifrån deras berättelser om livet och levnadsförhållanden i Sverige dras senare en slutsats om och hur informanterna har kommit in i samhället utifrån ett integreringsperspektiv. Flytten till ett nytt land och uppstarten av ett nytt liv är en komplex process som individer hanterar på olika sätt. Därför är det intressant att undersöka hur individer upplever sina liv några år efter flytten och om de känner sig som en del av det nya samhället. Undersökningen är uppdelad i olika teman: boendesituation, språkkunskaper, sociala relationer, sysselsättning, samhälleligt och politiskt engagemang och individernas egen syn och upplevelser inklusive synen på möjligheter och hinder med det nya livet. Insamlingen av informationen sker i studien med hjälp av intervjuer som är en kvalitativ metod, där fokuset ligger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter. I analysen används Alberto Diaz’s definition av integration och dess beståndsdelar. I resultatet framkommer att informanter har i olika grad kommit in i samhället, har olika erfarenheter av hinder och möjligheter samt är i stort nöjda med sina nya liv. Det är en kvalitativ studie och slutsatserna i den är inte representativa för hela den utvalda gruppen.

What does the media discourse of the refugee look like and what impact does it have on people's views of refugees? By interviewing five informants from a small village in Ångermanland, I have investigated how they view the media discourse about the refugee and how this media image affects their own contact and view of refugees. During the years 2013-now, the village's population increased by about 55% and they have all interacted a lot with the refugees. How does, the often negative media image affect them and their interaction with the refugees, and what does the media image do to our view of refugees? And, in the end, what my informants think weighs most, what we get conveyed through the media or the real meetings in the village.

Syftet med denna uppsats är att belysa värdet av en genusmedveten asylpolitik och asyllagstiftning. Genom att använda mig utav feministiska teorier och tankar om asyllagstiftning kommer jag att visa hur lagar är skrivna av mansperspektiv. Vilket i sin tur har lett oss till att glömma bort kvinnan och fråga oss ”the women question”. Genom att ställa ”the women question” kommer jag att belysa de punkter som kan komma diskriminera kvinnor. Det är utav stort värde att vi diskuterar de erfarenheter kvinnor har i en asylprocess för att kunna ha en genusmedveten asylpolitik och asyllagstiftning. / The aim of this paper is to highlight the importance of a gendered approach on an asylum law. By using the feminist science theory on the law I will point out that the standars and laws are written in a manly perspectiv. This leads us to forget about women and not asking the women question. By asking the women question I will highlight the points where the women are discriminated. It is of high value that we dicuss the experiences women have in an asylumprocess and their refugee struggles.

This survey, Do not betray the refugees, has its aim and purpose to analyze how four of Sweden's biggest tabloids during the time, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Arbetet Nyheterna, reported about the refugee flows during the war in Bosnia in 1995. To carry out the study, the work analyzed both leaders and ordinary articles from 1995-01-01 to 1995-12-31. The study found that news coverage during the year was massive,especially in the middle of the year when conquest of various cities was taking place, at the same time thousands of refugees were forced to flee their hometowns which had a major impact on refugee flows to other parts of Europe. The study also found that the majority of the articles gave a description of how the people on the run lived and who was behind the mass refugees from different cities in the divided Bosnia.

Sverige är ett av de främsta målländerna för asylsökande. Av denna anledning kommer fler och fler vårdpersonal att möta och vårda en mångfald av flyktingar bland annat inom primärvården dit de först vänder sig när de har behov av sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa flyktingars egna upplevelser av primärvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningen hur flyktingarna upplever vården och bemötandet inom primärvård. Studien är en kvalitativ empirisk studie. Sex kvinnliga flyktingar på en Komvuxenhet i södra Skåne intervjuades. Som analysmetod användes Burnards (1991) tillvägagångssätt av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att flyktingars upplevelser av vård inom primärvården var såväl positiva som negativa. Dock var de negativa upplevelserna övervägande. De negativa upplevelserna utgjordes bland annat av missförstånd och problem med tolk, missnöje med vården på grund av långa väntetider, misstro mot patienten, schablonmässig behandling. De positiva upplevelserna var snabb och tillgänglig vård, positivt bemötande av flyktingar och belåtenhet med behandlingen. Resultatet av studien kan vara till hjälp för bland annat personal och ansvariga på vårdcentralen för att förstå flyktingarnas situation och deras vårdbehov och därmed förbättra deras vård. / Sweden is one of the leading target countries of refugees. For this reason health care personnel will meet a great number of refugees in the Primary Health Care where refugees turn to primarily when they are in need of care. The aim of this study was to illuminate the refugees´ own health care experiences. From the aim of this study the question: “How do refugees experience care and treatment in Primary Health Care?” was formulated. This study is of qualitative and empirical nature and was carried out by conducting semi-structured interviews with six female refugees from a municipal adult education unit in southern Scania. The result of this study showed that refugees´ care experiences within the Primary Health Care were both positive and negative. However the negative experiences dominated the positive ones. The negative experiences comprised of among other things: misunderstanding and problem with interpreters, discontentment about the care due to long waiting times, mistrust against the patient, stereotyping treatment. The positive experiences were fast and accessible health care, positive treatment of refugees and satisfaction with the treatment. The result of this study can be of help for health care personnel in the health centre to understand the refugees´ situation and care needs and therefore improve their care.

Bakgrund: På grund av ökade konflikter i världen har även migrationen ökat de senaste åren, vilket leder till nya utmaningar för vårdpersonal. Mötet med patienter som har varit med om traumatiska upplevelser i form av krig och flykt, där språkbarriärer och kulturkrockar kan bidra med ytterligare svårigheter, ställer nya/stora krav på dagens, och morgondagens, vårdpersonal. Syfte Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa vårdpersonals erfarenheter av att möta flyktingar i en vårdsituation. Metod: Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Därefter identifierades teman. Resultat: Kommunikationsproblem, skillnader i kultur samt bristen på kunskap var de svårigheter som vårdpersonalen i studierna hade erfarenhet av, och som de upplevde kunde påverka deras arbetssätt. Slutsats: Utbildning och kunskap om just den här patientkategorin krävs, och förståelse för komplexiteten, för flyktingar är inte en homogen grupp. Graden av utbildning, traumatiska händelser, risker för ohälsa och resurser att hantera den varierar, precis som hos befolkningen i övrigt, och en sjuksköterskas omvårdnadsbehandling ska vara professionellt utförd oavsett patientens bakgrund eller hens förmåga att kommunicera. / Background: Due to increased conflicts in the world migration have also increased in recent years, leading to new challenges for health professionals. The meeting with patients who have been through traumatic experiences in the form of war and escape, where language barriers and cultural clashes could contribute to additional difficulties, sets new/substantial demands on the healthcare professionals of today, and tomorrow. Method: Literature review based on scientific articles that were reviewed to determine their quality and then analyzed. Themes have subsequently been identified. Aim: The aim of this study was that through a literature reviews illustrate the healthcare professionals’ experiences to meet refugees in a care situation. Result: Communication problems, differences in culture and the lack of knowledge were the difficulties caregivers in the studies had experienced and which they felt could affect their work. Conclusion: Education and knowledge of this particular category of patients is required, and an understanding of the complexity, the refugees are not a homogeneous group. The level of education, traumatic events , risk of illness and the resources to manage it varies , just as in the general population , and nursing treatment should be professionally executed regardless of the patient's background or his or hers ability to communicate.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvården, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hälsokom-munikatörer inom den svenska sjukvården. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvårdspersonal. Materialet samlades in genom sex djupintervjuer med Internationella hälsokommunikatörer, anställda inom Region Skåne. Hälsokommunikatörerna har invandrarbakgrund och egen erfarenhet i asylsökningsprocessen. Metoden som använts är en analytisk induktion. Materia-let bearbetades med en latent innehållsanalys.. Författarnas tolkning av resultatet lägger en tyngdpunkt på kommunikation, kulturella skillnader, omvårdnad, ohälsa och ohälsan under väntan.Författarnas slutsats är att de asylsökande utsätts för en onödigt lång paus i livet, under processen att få besked. I mötet med den svenska sjukvården känner de inte sig väl omhändertagna. Sjuksköterskan har en stor uppgift att öka kommunikativa medel för att komma närmre i mötet, för att kunna ge bättre omvårdnad. / Formare, L & Hesselbom, A (2006) Asylum seekers experiences of the Swedish healthcare as they are expressed thru interviews with International health- com-municators. A qualitative empires interwievstudy thru International health-communicators within the Swedish healthcare. Degree project in caret, 10 points. Malmoe University: Health and Society. Department of Nursing care, 2006.The purpose of this study is to investigate what’s happening in the meeting be-tween asylum seekers persons and the Swedish healthcare staff. The material was gathered thru six deep interviews with International health communicators, em-ployed within the Region of Skane. Health communicators have themselves im-migrant background and experience off asylumseekingprocess. The method that’s been used is analytic induction. The material been worked up with latent content analyse.. The author’s interpretation of the results lays a centre of gravity on communication, culture diversity, care, illness and illness during waiting.The author’s conclusion is that the asylum seekers are exposed to an unnecessary long pause in life, during the process off getting a notification. In the meeting with Swedish healthcare, they do not feel that they get proper care. The nurse has got a great task to increase the ways off communications, to get closer in the meeting, too be able to give better care.

Bakgrund: Antalet flyktingar världen över ökar och fortsätter enligt UNHCR:s mätningar att öka och utgör därmed även en växande patientgrupp. Flyktingars tillgång till vård påverkas negativt av flertalet faktorer vilket kan ge allvarliga konsekvenser för deras hälsa. Sjuksköterskan är ofta flyktingarnas första kontakt med hälso- och sjukvården i ankomstlandet och spelar därför en viktig roll i att överkomma dessa hinder. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda flyktingar inom hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som följde Polit och Becks niostegsmodell, kvalitativa originalartiklar inkluderades och analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Tre teman med åtta underteman identifierades: Utmaningar i yrkesrollen med underteman att förstå varandra samt komplexitet och en vidgad yrkesroll. Känslor och dilemman och underteman svåra känslor och hanteringsstrategier, inställning till flyktingar samt etiska dilemman. Utmaningar för god omvårdnad med underteman strukturella hinder, behov av mer kunskap samt tid – en bristvara. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett antal hinder i vården av flyktingar, varav kommunikationssvårigheter är det enskilt största. Här är tolken ett viktigt verktyg. Vidare forskning kring tolkar och deras funktion i vårdmötet behövs för att identifiera såväl framgångsfaktorer som hinder kring kommunikation via tolk. / Background: The number of refugees worldwide is increasing and, according to UNHCR's measurements, continues to increase and thus also constitutes a growing patient group. Refugees' access to care is negatively affected by several factors, which can have serious consequences for their health. The nurse is often the refugees' first contact with health care in the country of arrival and therefore plays an important role in overcoming these obstacles. Aim: To describe nurses' experiences of meeting and caring for refugees within the health care system. Method: A qualitative literature study that followed Polit and Beck's nine-step model, qualitative original articles were included and analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke. Result: Three themes with eight sub-themes were identified. The main themes were challenges in the professional role, emotions and dilemmas and challenges for good nursing. Conclusion: Nurses experience several obstacles in the care of refugees, of which communication difficulties are the single greatest. Here the interpreter is an important tool. Further research on interpreters and their function in the care meeting is needed to identify both success factors and obstacles regarding communication via an interpreter.

Sedan ukrainakrigets utbrott har det blossat upp diskussion kring huruvida det görs skillnad på flyktingar och flyktingar. Medan många av de ukrainska flyktingarna välkomnades med öppna armar och empati bemöttes flyktingar under 2015 ofta med motstånd och resistens. Tidigare forskning visar dessutom att människor under Ukrainakriget blivit mer empatiska och förstående gentemot flyktingar. Mot denna bakgrund undersöker denna studie således skildringar av ukrainska flyktingar under 2022 jämfört med syriska flyktingar under 2015, i nyhetsartiklar från SVT Nyheter och Dagens Nyheter. Detta för att förstå hur mediebilden av flyktingar ser ut och konstrueras. Studiens teoretiska ramverk har sin grund i begrepp som representation, andrafiering, stereotypisering, solidaritet och empati, samt teorier om den globala- kontra kosmopolitiska utblicken. Studien är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Syftet med uppsatsens kvantitativa del är att mäta förekomsten av ett antal förutbestämda gestaltningar, för att sedan i den kvalitativa delen ta reda på hur dessa gestaltningar konstrueras. Den kvalitativa delen genomförs med hjälp av kritisk diskursanalys. Det som framgår av studiens kvantitativa undersökning är att syriska flyktingar oftare skildras som bördor, medan ukrainska flyktingar oftare skildras som tillgångar. Vidare framhålls särdrag oftare i artiklar om syriska flyktingar än i artiklar om ukrainska flyktingar medan likheter framhålls i både artiklar om ukrainska och syriska flyktingar. Den kvalitativa delen visade att ukrainska flyktingar konstrueras som en del av en ”europeisk identitet”, medan syriska flyktingar konstruerades som en börda som kom utifrån och belastade Europa. Vidare visade studiens resultat att rapporteringen ofta präglades av en kosmopolitisk utblick, där identifikation var det viktigaste greppet för att humanisera grupper och väcka empati. Problemet är emellertid att empati inte nödvändigtvis ger upphov till solidaritet eller faktiskt engagemang.