The purpose of this master thesis in Library and Information Science is to contribute to the knowledge of the conditions the public libraries have for their integration work — i.e. activities intended for newcomers — from the librarians’ perspective. The participating libraries were located in municipalities with significant refugee reception and a total population under 30 000 residents. Six integration librarians from six public libraries participated in qualitative semistructured interviews, which were analysed with qualitative content analysis and discussed within the theoretic framework of Practice Theory as described by Stephen Kemmis. The results show that public libraries based in smaller municipalities are vulnerable to increase of demands and that their needs of resources and/or relief by additional meeting places and citizen offices increases proportionally. The libraries are dependent of adult educational associations and NGO:s voluntary work to offer demanded activities such as language meetups and IT support. The respondents show a low degree of planning and evaluation in their integration work and few participate in the existing expert network. The most reflecting respondents aim to make all activities inclusive for all visitors. The library economy is characterized by temporary projects. The lack of evaluation and documentation threatens to weaken the position within the municipality and make the libraries subjects to saving measures. New program activities need time to get established, but the respondents believe that the needs will remain when the immigrants are no longer newcomers, which speaks for the need of increased long term planning.

I föreliggande uppsats har jag undersökt hur flyktingsmuggling framställs i media. Jag presenterar och analyserar flera olika skildringar av flyktingsmuggling, flyktingsmugglare och flyktingar. Uppsatsen är inspirerad av diskursanalys, och till grund för analysen ligger ett urval av tidningsartiklar hämtade ur svenska nyhetsmedier. Jag visar i uppsatsen på hur betydelserna av flyktingsmugglare och flyktingar förutsätter varandra, och hur skildringarna av vilka flyktingsmugglarna och deras motiv är, skiljer sig åt beroende på om det är myndigheter, flyktingsmugglare eller flyktingar som ges tolkningsföreträde. Vidare diskuterar jag hur bilden av de Andra kan utgöra en grund för dagens flyktingpolitik.

Hösten 2015 var medierapporteringen om ”flyktingkrisen” intensiv; den stora mängd flyktingar som kom till Sverige under sommaren och hösten lyftes också fram som det som framförallt hade präglat året i medias nyårssummeringar. I denna uppsats undersöks hur ordet flykting använts i totalt 293 artiklar i de två rikstäckande svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under tre tjugodagars- perioder i augusti till november 2015, med syftet att se hur innebörden i begreppet flykting skrivs fram. Det som undersöks är dels hur ordet flykting används grammatiskt och syntaktiskt, dels i vilka sammanhang som det används. Resultatet av undersökningen visar att flykting nästan alltid förekommer i plural eller i abstrakta sammansättningar. Sammantaget är det en bild av ett anonymt kollektiv som ges. Flykting förekommer sällan med andra attribut än mängdangivelser och när flykting stått som subjekt, vilket varit i cirka 37 procent av de undersökta förekomsterna, har det i flertalet fall varit med rörelseverb, så som kommer och anländer. Vad flyktingarna har för tankar och känslor nämns inte. I den andra delen av undersökningen har jag studerat vad de artiklar där ordet flykting förekommer handlar om. Analysen visar att det främst är politik och allmänhetens reaktioner på flyktingkrisen – ofta negativa reaktioner, men under en del av den undersökta tiden även hjälpsamma – som tidningarna har rapporterat om. De slutsatser man kan dra av resultaten är att bilden av flyktingar som getts i media har varit ensidig. Rapporteringen har inte varit uppenbart negativ, men ändå avhumaniserande.

Bakgrund: Miljoner människor lämnar sina hem av olika anledningar för att bosätta sig i ett nytt land. Adekvat kommunikation är grunden för att skapa en god relation människor emellan, vilket är essentiellt i mötet med nyanlända flyktingar och immigranter. Syfte: Att få en överblick över sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av kommunikation i mötet med nyanlända flyktingar och immigranter i hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket genererade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman identifierades, språkbarriärer, tolkning och kulturella skillnader. Gemensamt var att deltagande sjuksköterskor av olika anledningar upplevde det svårt att kommunicera med nyanlända flyktingar och immigranter på grund av språkbarriären. Flera ansåg det enklare att ta hjälp av anhöriga och flerspråkiga kollegor än att anlita tolk. Kulturella skillnader påverkade grundsynen på symtom och behandling, vilket inverkade på kommunikationen i mötet med nyanlända flyktingar och immigranter. Slutsats: En god kommunikation är grunden för att bygga goda relationer människor emellan. Det vilar ett stort ansvar på sjuksköterskans personliga kompetens för att komma runt språkbarriären och kulturella skillnader. Upplevelsen av tolksituationer och professionella tolkar varierade hos sjuksköterskor beroende på deras personliga erfarenheter. / Background: Millions of people leave their homes for different reasons to settle in a new country. Adequate communication is the foundation when it comes to building good relationships, which is essential encountering newly arrived refugees and immigrants. Aim: To survey nurses experiences of communication meeting newly arrived refugees and immigrants in health care. Methods: The study was conducted as a literature review. The databases CINAHL and PubMed were used for data collection, which generated in 15 scientific articles. Results: Three main themes were identified, language barriers, interpretation and cultural differences. Commonly for most participating nurses was that they experienced difficulties in communicating with newly arrived refugees and immigrants because of language barriers. Several nurses preferred using bilingual staff and patient relatives rather then applying a interpreter. Cultural differences influenced the conception of symptoms and treatment, which affected the communication encountering newly arrived refugees and immigrants. Conclusions: An adequate communication is the foundation in building good relationships between human beings. Great responsibility lies on nurses’ personal competence in order to cross the language barrier and cultural differences. The nurses’ perceptions of situations involving different kinds of interpreters diverge depending on their personal experiences.

The purpose of this thesis is to investigate how libraries meet the challenges of integrating newcomers. My questions are: • What integration-promoting activities for newcomers are provided by public libraries? • Which other providers collaborate with libraries designing appropriate activities for newcomers? • What challenges do library staff face in integration processes? The method applied in this research is web surveys. Web surveys were sent to 94 town libraries, in five large municipalities. In the analysis concepts such as social capital, inclusion and exclusion were used. Conclusions were that the most common integration promoting activities that libraries offer are language cafés, story time in several languages and help with homework and learning the Swedish language. Cooperation is mostly with volunteer organizations and local authorities to design appropriate activities for newcomers. The survey reveals that coordinating functions, which brings various stakeholders together can be developed.

Den svenska migrationen karakteriseras av en stor invandring, vilken nådde en rekordhög nivå under år 2015. Det är framförallt Afghanistan, Irak och Syrien som står för majoriteten av invandringen till Sverige från år 2010 och framåt. Syftet med denna studie är att analysera skillnader i sysselsättningsgraden hos utrikesfödda i Sverige, där framförallt flyktinginvandringen från Afghanistan, Irak och Syrien är av intresse. Genom jämförelser av data från SCB gällande utbildningsnivå och sysselsättning bland män och kvinnor i olika åldrar finner studien att utrikesfödda från dessa tre länder har en lägre sysselsättning än den totala gruppen av utrikesfödda personer. Sysselsättningsgraden och utbildningsnivån är högst i åldern 35–44 år. Den yngre generationen och framförallt kvinnor tenderar att vara väl utbildade men också ha en lägre sysselsättningsgrad än män. Flyktingar från dessa tre länder har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än utrikesfödda totalt sett och därför bör etableringspolitiken rikta särskilda åtgärder till flyktinginvandrande kvinnor som invandrar i unga år.

Den aktuella studien har genom semistrukturerade djupintervjuer med flyktingar haft som mål att utifrån flyktingars perspektiv identifiera metodologiska hinder vid studier av flyktingar. Vikten av studier rörande denna målgrupp är ständigt ökande, särskilt sett till de ökade migrationsströmmarna. Inom litteraturen delas de metodologiska barriärerna in i tre kategorier, varav dessa är strukturella, individuella och institutionella barriärer. I den aktuella studien har enbart de två förstnämnda behandlats. Teorin om socialt kapital har använts som en teoretisk referensram, då den påvisar vikten av sociala relationer och social tillit i förbättrandet av samhällsstrukturen. Resultatet som genererats inom denna studie har tytt på en någorlunda samstämmighet bland respondenterna där det råder konsensus om att det lämpligaste tillvägagångssättet för att nå ut till de är genom en organisation. Kunskap kring kultur har understrukits som viktigt, medan andra faktorer så som kön, ålder och ursprung inte varit avgörande faktorer för viljan att delta i ett forskningssammanhang. Det rådde skilda åsikter gällande den språkkunskap som intervjuaren bör ha, där det för den ena respondenten var avgörande, men inte för den andra. Slutligen rådde det konsensus gällande att vissa frågor inte var lämplig att ställa. / The current study has, through semi-structured interviews with refugees aimed at from refugees perspective identify methodological barriers in refugee studies. The importance of studies relating to this target group is constantly increasing, especially considering the increased migration flows. Within the literature, the methodological barriers are divided into three categories, which are structural, individual and institutional barriers. In this study, only the first two have been treated. The theory of social capital has been used as a theoretical framework, as it demonstrates the importance of social relations and social trust in the improvement of social structure. The result generated in this study has indicated a moderate degree of consistency among the respondents, where there is consensus that the most appropriate approach to reaching out to them is through an organization. Knowledge about culture has been emphasized as important, while other factors such as gender, age and origin have not been as decisive factors for the willingness to participate in a research context. There were different opinions regarding the language skills the interviewer should have, where it is crucial for one of the respondents, but not for the other. Finally, there was consensus that some issues were not appropriate to ask.

Bakgrund: Sedan 2015 har Sverige tagit emot fler människor på flykt än någonsin tidigare. Många av dessa flyktingar kommer från länder med förföljelse och krig. Studien handlar om sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av flyktingar inom sluten psykiatrisk vård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar och asylsökande inom sluten psykiatrisk vård.: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade frågor. Metod: Nio sjuksköterskor som arbetar inom sluten psykiatrisk vård i södra Sverige intervjuades. Data analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna i denna studie beskrev den bristande möjligheten till kommunikation som det största hindret för att ge en god omvårdnad, och att den tolkhjälp som fanns att tillgå, var dels i stort begränsad till läkarsamtalen, samt ansågs som mycket varierande i kvalitet. Vidare angavs brist på plan för omhändertagande, och även behandling som specifikt var anpassad till flyktingar och deras speciella behov. Vikten av en god moralisk miljö, där diskussion tillåts och som i sin tur kan leda till ett större engagemang i behandlingen av denna grupp, framkom också av intervjuerna. Slutsats: Genom att antalet asylsökande kraftigt ökade under perioden 2015 till och med 2017, har den totala gruppen flyktingar ökat markant i Sverige. Detta innebär enligt den tidigare visade statistiken och studierna, att antalet personer med psykiska besvär inom denna del av befolkningen, kommer att öka i framtiden, även med ett minskat asylmottagande. Detta gör att behovet av medvetenheten och kunskapen om denna grupp hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård kommer att behöva ökas.Trots de svårigheter som det innebär att använda tolk, anser författarna att det på kort sikt är enda möjligheten för att säkerställa en god omvårdnad för gruppen ifråga. Denna tolkverksamhet bör alltså om möjligt ökas – mer tolkar utbildas och användas inte enbart vid läkarsamtal, utan i hög grad vid samtal mellan patient och sjuksköterska.Nyckelord: Psykiatrisk omvårdnad, flyktingar, asylsökande, sjuksköterskor, erfarenheter, sluten psykiatrisk vård. / Background: Since 2015, Sweden has received more people who have been forced to flee than ever before. Many of these refugees originates from countries where persecution and war are to be found.This study investigates the experiences working with refugees by nurses working in institutional psychiatric care. Aim: The aim of this study was to highlight the experiences of nurses working within institutional psychiatric care, whom are taking care of refugees and asylum seekers, Method: The study was conducted by using a qualitative inductive approach with semistructured questions. Nine nurses working within institutional psychiatric care in the town of Malmö, were interviewed, after that, the data was analysed by using a qualitative content analysis. Result: The nurses taking part in this study described the insufficient possibility of communication as the biggest obstacle of giving a good care, and that the help of translators available, where almost only available for the appointment with the doctors. The quality of the translations where also considered to be of substantial variations. Furthermore it was considered to be a lack of plan for caregiving, and also lack of treatments which was adapted to refugees, and their specific needs. The importance of a good moral climate, where discussions are allowed, and which further can lead to a greater engagement in the caregiving involving this group, was also shown in the interviews. Conclusion: Due to the massive rise in the number of asylum seekers during the period of 2015 lasting to the end of 2017, the total number of refugees in Sweden has increased substantial. According to earlier studies and statistics, this will lead to an increase in psychiatric disorders within this group in society, even taking a lesser amount of people seeking asylum in the future in consideration. Therefore the awareness and the knowledge of this group by nurses working in institutional psychiatric care, will have to be increased.Even with the difficulties shown using translators, the authors believe that in the short term this is the only possibility to safeguard a good caregiving to this group. The amount of helpfrom translators should, if possible increase. A larger number of translators would therefore have to be educated, to give the possibility to be used not only in the communication with the doctor, but in the communication between the patient and the nurse.Keywords: Psychiatric caregiving, refugees, asylum seekers, nurses, experiences, institutional psychiatric care.

The purpose of this study has been to examine the lived experiences of people who have come to Sweden as refugees, specifically focusing on how a sense of belonging might take shape upon arrival. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with six individuals, all of whom have been granted asylum in Sweden over the past 15 years. The interviews have been thematically analysed and given a theoretical interpretation by applying Antonsich’s concept of belonging, comprising an intimate and personal dimension, place-belongingness, and its structural counterpart, politics of belonging. The results suggest that a sense of place-belongingness is generated, or in some cases inhibited, by a range of factors: Autobiographical (e.g. past experiences proving to be resources in Sweden), relational (e.g. maintaining a proximity to family), cultural (e.g. learning the Swedish language), economic (e.g. establishing material security through employment) and legal (e.g. obtaining leave to remain in Sweden). The results also illustrate that a sense of place-belongingness is ultimately conditioned by politics of belonging (e.g. social attitudes and migration policy). The study concludes that refugees as a group, far from being a strain on society, are as resourceful as they are heterogenous.

Background: Due to a high influx of refugees in the last decades, which will most likely continue to increase, a need for the healthcare to be involved in taking care of these refugees has been established. People on the run has often lived under difficult circumstances for a long period of time which leaves them exposed which in turn can lead to vulnerable situations. According to the code of ethics it is therefore important that the nurses therefore treat all people with respect and dignity, regardless of their cultural origin or background, in order for everyone to receive the care they are entitled to. Aim: The aim of this study was to describe nurses experiences encountering refugees within the healthcare system. Method: 11 scientific articles, ten articles was qualitative and one was a mixed method, was the base of this literature study. Results: The main findings of this study showed that nurses do find it challenging to deal with people from different backgrounds and the cultural variances that comes with it. This is not made easier by the constant time pressure they are being under. Difficulties when it comes to working with interpreters was also seen as a subject that determined the nurses experiences. The relationship between the nurse and the refugee was seen as important but could complemented by guidelines that doesn´t correspond with the code of ethics. Discussion: Based on these results it was apparent that nurse´s did not have enough competence when it comes to handling cultural differences when meeting with refugees which displayed a need for an expanded education with main focus being on culture and the nurse´s approach. As communication and culture was fundamental throughout the result it was discussed with the support of Madeleine Leininger's transcultural nursing theory.