Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge. För att få en djupare förståelse för den gömdes situation, utformades syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur en flykting som lever gömd kan hantera samt skapa mening och innehåll i sin livssituation. Detta ledde till följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer beskrivs som inflytelserika för flyktingens förmåga att hantera sin livssituation som gömd? 2) På vilket sätt inverkar dessa faktorer på flyktingens möjlighet att hantera sin vardag? 3) Hur beskrivs flyktingens stöd från det sociala nätverket och på vilket sätt bidrar detta stöd till att skapa en meningsfull tillvaro? 4) Finns det gemensamma mönster eller skildringar i respondenternas berättelser som kan vara betydelsefulla för skapandet av mening? I denna studie har en kvalitativ metod använts, innefattande semistrukturerade intervjuer med tre flyktingar som levt gömda. Intervjufrågor formulerades utifrån tolkningsramens teoretiska perspektiv om meningsskapande med grund i logoterapi, KASAM och socialt stöd. Dessa perspektiv kopplades samman varpå socialt stöd blev en viktig komponent inom logoterapin och KASAM. I resultatet framgår att praktiska omständigheter, socialt nätverk samt livsåskådning är av vikt för att en gömd flykting ska kunna skapa mening och innehåll i sitt liv. Avgörande visade sig det sociala stödet vara, främst i form av nära mellanmänskliga relationer. Detta då dessa kontakter kan erbjuda socialt, emotionellt och självstärkande stöd. För att kunna skapa mening krävs också utrymme för existentiella frågor, egna känslor samt en huvudsaklig sysselsättning. Dessa måste tillskrivas ett värde för att KASAM ska kunna uppnås. / When denied the right to a permanent residence permit, a refugee can, for various reasons, be forced to lead a life in hiding. A common reason for this is the fear of what awaits in the country of origin. As a result, the “denied” chooses to proceed into a life without access to any societal rights rather than return home. The lack of organized support in such a situation contributes to difficult material, physical as well as psychological consequences. The manner each individual has of handling these are highly dependent upon their reasons for fleeing, as well as the support they receive. To achieve a broader understanding of a life in hiding, the factors that influence the manner the affected refugee can handle, as well as create meaning and content in his/her situation, have been investigated. Subsequently, the following questions were asked: 1) which factors are described as significant in regards to the refugee’s ability to handle a life in hiding? 2) In which ways do these factors affect the refugee’s ability to handle his/her everyday life? 3) How is the support of the social network described, and in which ways can this support help create a meaningful existence? 4) Are there any patterns to be found in the narratives of the informants that can contribute to a meaningful existence? In this study, a qualitative method was used comprising semi-structured interviews with three refugees having lead lives in hiding. Interview questions were developed using the study’s theoretical framework, consisting of logotherapy, KASAM and social support. As these perspectives were combined, social support proved to be an important component in both logotherapy and KASAM. The study concluded that practical circumstances, a social network as well as the “outlook on life” were essential to enable the creation of meaning in the hidden individual’s life. Close relationships were demonstrated as the most vital aspect, as they offer emotional, social as well as self-strengthening support. In addition to this, personal feelings, existential questioning and a primary occupation are needed to create meaning. These must be valued as important to achieve KASAM.

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter från andra kulturer. Fokus låg på att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstånd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sårbarhetsfaktorer ställer krav på terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data analyserades tematiskt utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultaten visar att kulturell kompetens är otillräcklig inom mångkulturell vård och framhäver ett behov av ökad insikt i den egna kulturen, inklusive det västerländska synsättet på psykisk ohälsa. Studien lyfter fram betydelsen av en ideografisk ansats i terapisammanhang och förespråkar ett kritiskt förhållningssätt till det västerländska perspektivet vid arbete med patienter från andra kulturer. / The aim of the study was to explore psychotherapist’s experience of trauma focused treatment with transcultural encounters, focusing on examining difficulties and obstacles that might arise due to cultural differences between therapist and patient. Higher prevalence of psychiatric illness among refugees in combination with post-migration vulnerabilities requires competence among therapists.  Qualitative approach with semi-structured interviews was used and data was analyzed thematically from a social-constructivist perspective. Results show that cultural competence is insufficient within transcultural care settings and highlights the need for increased insight into care givers own culture, including the Western perspective of psychiatric illness. The study emphasizes the value of an ideographic approach in therapy and suggests a critical attitude towards the Western perspective when working with transcultural patients.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa tillhör samhällets mest sårbara grupper och löper hög risk att utveckla mental ohälsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna är underrepresenterade inom den psykiatriska vården och det råder ett missförhållande mellan behovet av och tillgången till vård för dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av den mentala ohälsan och hinder för vård hos immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa ur ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv. Metod: Tio kvalitativa studier och två studier med mixad metod har granskats och analyserats. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori har använts för att lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå. Resultat: Tre teman identifierades: Den mentala ohälsan, Hinder för vård och Kulturellt betingade attityder. I resultatet framkom att grupperna lider av mental ohälsa relaterat till erfarenheter genom migrationsprocessen. Bristfällig information, kommunikationssvårigheter och bristande tillit till vårdpersonalen ledde till hinder i vården. Dessutom framkom att stigmatisering, religiösa övertygelser och könsroller påverkade fokusgruppens syn på mental ohälsa. Slutsats: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa är högriskpatienter för mentala ohälsotillstånd men strukturella och personliga faktorer hindrar dem att erhålla vård. Som sjuksköterska är det viktigt att inta en aktiv roll och ha kunskap och förståelse kring dessa människors upplevelser och kulturellt betingade attityder kring mental ohälsa. Klinisk betydelse: Genom att belysa en marginaliserad patientgrupps upplevelser av att leva med mental ohälsa och erhålla vård i en ny kulturell kontext ökar sjuksköterskans medvetenhet om dessa människors situation. Detta kan leda till en bättre vård för dessa patienter. / Background: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants belong to society's most vulnerable groups and are at high risk of developing mental health problems. The groups are underrepresented in psychiatric care and there is a disproportion between the need and the availability of care for these patient groups. Aim: The aim was to examine the experience of mental illness and barriers for access to healthcare of immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants from a transcultural nursing perspective. Method: Ten qualitative studies and two mixed-method studies were reviewed and analysed. Leiningers transcultural nursing theory was applied to enable a higher level of abstraction. Results: Three themes were identified: The mental illness, Barriers for care and Culturally influenced attitudes. The result showed that the groups suffered from mental illness related to experiences through the migration process. Inadequate information, communication difficulties and a lack of trust in the medical staff led to obstacles in healthcare. Stigma, religious beliefs and gender roles affected the focus group's view of mental illness. Conclusion: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are at high risk for developing mental illness but structural and personal factors preventing them to receive treatment. Nurses should take an active role and gain knowledge about experiences and culturally conditioned attitudes about mental illness among patients. Clinical significance: Highlighting the experience of living with mental illness and obtaining care in a new cultural context, increases the nurses’ knowledge about the marginalized patient group.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / 5 uppsatser.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.

The purpose of the study was to seek a deeper understanding of how former unaccompanied refugees look at their situation in Sweden; how they describe their own sense of belonging, how they view participation in Swedish society and how they perceive "the Swedish culture". To answer the purpose of the study we have used a qualitative method in the form of semi structured interviews. During these interviews questions were raised based on three themes: KASAM (sense of context), cultural meetings and social interaction. The result showed that there are several reasons why cultural integration is difficult to achieve, that the respondents are to a small extent cultural-integrated and that the theories that exist about cultural integration cannot accurately be used to identify different types of integration. / Syftet med studien var att söka en djupare förståelse för hur före detta ensamkommande flyktingbarn ser på sin situation i Sverige; hur de beskriver och redogör för sin egen känsla av samhörighet, hur de ser på delaktighet i det svenska samhället och hur de uppfattar “den svenska kulturen”. För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjutillfällen ställdes frågor utifrån tre teman, vilka handlade om KASAM (känsla av sammanhang), kulturmöten och social interaktion. Resultatet visade att det finns ett flertal skäl till att kulturell integration är svår att uppnå, att respondenterna i liten grad är kulturellt integrerade samt att de teorier som finns i ämnet om kulturell integration inte med exakthet kan användas för att identifiera olika typer av integration.

De senaste åren har världen upplevt den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Inom EU har fördelningen av asylansökningar varit ojämnt fördelad mellan medlemsländerna trots gemensamma asylpolicyer. Genom paneldataanalys undersöker vi i denna studie hur ekonomiska, nätverksrelaterade, attitydrelaterade och policyrelaterade pullfaktorer har påverkat det relativa asyltrycket hos medlemsländerna i EU-25 mellan 2005 och 2014. Resultaten visar att länders pullfaktorer har en påverkan på dess relativa asyltryck. Vi finner stöd för vad tidigare studier dokumenterat men även resultat som pekar i andra riktningar. Låg arbetslöshet, hög lön, migrantnätverk, attityder och att vara ett land som ligger längs de vanligaste flyktvägarna in till EU visar ett signifikant positivt samband med relativt asyltryck. I kontrast till tidigare forskning hittas ett signifikant negativt samband mellan beviljningsgrad och relativt asyltryck. Resultatet kan förklaras med att länder antingen reagerar på högt asyltryck genom att minska andelen asylbeviljningar, eller att asylsökande med låg sannolikhet att få beviljad asyl väljer länder med liberalare asylpolicyer. Inget samband hittas mellan ekonomisk jämlikhet och relativt asyltryck. Det ojämna asyltrycket i EU beror till viss del på faktorer som länder själva inte kan påverka och därför kan politiska regeländringar krävas för en jämnare fördelning. / During the last years the world has experienced the largest refugee crisis since the Second World War. Within the European Union, the asylum shares have been uneven distributed even though member countries share common asylum policies to a certain degree. Using panel analysis, this study examines how policy related, attitude related, economical, and network related pull factors have affected the asylum shares in the EU-25 countries between 2005 and 2014. The results show that pull factors do have an effect on countries asylum shares. Low unemployment, high salaries, network effects, attitudes and countries bordering the most common smuggle routes into EU have a significant positive relationship with asylum shares. We find a significant negative relationship between recognition rates and asylum shares, which is in contrast to previous research. This result can be explained either by countries reacting to a large number of asylum applications by lowering their recognition rates, or by asylum applicants with a low probability of approval choosing countries with more liberal asylum policies. No relationship was found between economic equality and asylum shares. The uneven distribution of asylum shares depend to a certain degree of factors that countries themselves cannot control for and thereby policies might be required to reach an even distribution.

No description available.

The refugee crisis during 2015 developed into a highly debated topic. Morning sofas on television, afternoon broadcasts on radio, evening newspapers' leaflets - the news focus was crystal clear. All written reports at that time included diverse topics, including the size of the refugee migration, the long-term economic effects of the refugee crisis, the politicians' proposals, the negotiations in the EU and the tragic accidents in the Mediterranean. The "migration crisis" became a recurring concept and various news media generated their own works where they clearly gave an overview of how people went through a plethora of nasty and violent events to avoid an inevitable fate in their native countries. Majority of the people who fled in 2015 made their way to Europe across the Mediterranean, often in overcrowded boats capsizing on the high seas. Soon thereafter, the Balkan Peninsula, became the alternative route to EU, reason being the life-threatening challenges which the aforementioned route included.  Therefore, this essay will look beyond the scope of SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet and various Swedish media. The primary focus will be on Kosovo media and its reporting. Greater insight of the methods used by a country who lacks economic growth compared to Sweden, during the biggest challenges of our time, will be the focal point. This study may also be relevant from a societal perspective, as Kosovo, together with other Balkan countries, became important partners for the EU in dealing with the refugee crisis in 2015. / Flyktingkrisen 2015 blev ett debatterad ämne under året 2015. Morgonsoffor på tv, eftermiddagssändningar i radio, kvällstidningarnas löpsedlar – nyhetsfokuset var alltså tydligt. Det rapporterades om flyktingvandringens storlek, de långvariga ekonomiska effekterna av flyktingkrisen, politikernas utspel, förhandlingarna i EU och de tragiska olyckorna i medelhavet. ”Migrationkrisen” blev ett upprepande begrepp och olika nyhetsmedier genererade egna verk där de tydligt gav en överblick på hur människor genomgick en uppsjö av otäcka samt våldsamma händelser i strävan mot att undvika ett ofrånkomligt öde i deras hemländer.
Merparten av de människor som var på flykt under 2015, tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i överfulla båtar som kapsejsade på öppet hav. När Medelhavet visade sig vara en komplicerad och livsfarlig flyktväg valde fler människor att försöka ta sig till EU via Balkanhalvön. Därav kommer den här uppsatsen att se bortom SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet och diverse svenska medier. Det primära fokuset kommer riktas till kosovanska medier samt dess rapportering. Detta för att få ett större inblick på hur en av vår tids största utmaningar hanteras av ett land som inte har lika bra ekonomiska förutsättningar i kontrast till Sverige. Även ur ett samhälleligt perspektiv kan denna undersökning vara relevant, då Kosovo tillsammans med andra Balkanländer blev viktiga partners för EU i hanteringen av flyktingkrisen under 2015.

Bakgrund: Att möta flyktingar är många gånger en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Vårdcentralen är första instansen för att få hjälp med hälsan. Här kan man upptäcka fysiska problem men även psykisk ohälsa eftersom dessa personer kan ha varit med om svåra händelser och trauman. Det ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att förstå och bemöta dessa personer på ett konstruktivt och värdigt sätt. Denna studie syftar till att öka kunskap om sjuksköterskans erfarenheter av såväl bra som mindre bra möten. Förhoppningen är att insikt om sjuksköterskans upplevelser av dessa möten i sin tur skall kunna leda till optimerad vård för denna patientgrupp. Syfte: Aktuell delstudie har till syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mötet med flyktingar som visar sig lida av psykisk ohälsa. Metod: Metoden som användes var kvalitativ baserad på critical incident. Datainsamlingen bestod av berättelser från åtta sjuksköterskor, alla verksamma på vårdcentraler på olika orter i Västra Götalandsregionen. Baserat på studiens syfte delades meningsenheterna därefter in i subkategorier, kategorier och teman. Resultat: I resultatet framkommer att sjuksköterskorna upplever utsatthet genom att känna sig osäkra och otillräckliga. Det finns en stor erfarenhet och kompetens men tidsaspekten skapar otrygghet och gör att de inte kan utnyttja sin kompentens till fullo. Slutsats: Det finns en stor erfarenhet och kompetens hos sjuksköterskorna men tidsbrist och upplevelsen av att vara otillräcklig gjorde att det framkom en osäkerhet hos sjuksköterskorna. Upplevelsen av att inte ha tid att förbereda mötet upplevdes negativt och blev ett hinder i att försöka skapa trygghet. Då den erfarna sjuksköterskan hade tid att förbereda mötet, blev mötet det goda mötet, både för sjuksköterskan och flyktingen. / Background: Meeting refugees is often a part of the nurse's daily work. The health center is the first instance to receive help with different kind of problems with health, physical problems but also mental problems. They may occur due to the difficult events and traumas these people may have experienced. There are great demands on the nurse's ability to understand and meet these persons in a constructive and dignified manner. This study aims to increase knowledge of the nurse's experiences of both successful and less successful meetings. We hope that this will generate insight into the nurse's perception of the meetings and subsequently lead to optimized care for this patient group. Aim: Current sub-study has the purpose of describing nurses' experiences of meeting with refugees who are suffering from mental problems. Method: The method used was qualitative based on critical incident technology. The data collection consisted of stories from eight nurses, all active at health centers in various locations in the Västra Götalandregion. Based on the purpose of the study, the meaning units were then divided into subcategories, categories and themes. Results: The result shows that the nurses experience vulnerability by feeling insecure and inadequate. There is a great deal of experience and expertise, but the time aspect creates insecurity and makes them unable to fully utilize their competences. Conclusion: There is a great deal of experience and expertise among the nurses, but the lack of time and the experience of being insufficient meant that there was an uncertainty among the nurses. The experience of not having time to prepare the meeting was perceived negatively and became an obstacle in trying to create security. When the experienced nurse had time to prepare the meeting, the meeting could be “the good meeting”, both for the nurse and the refugee.