Spelling suggestions: "subject:"ooo"" "subject:"looo""
1 |
The Relationship Between Fear of Missing Out and Health-Conscious Drinking in College StudentsCefalo, Jessica Lauren 26 July 2021 (has links)
No description available.
|
2 |
Adolescents Perception of Parental Mediation and Problematic Internet useVlaovich, Dylan 28 April 2020 (has links)
No description available.
|
3 |
FoMo, oron för framtiden : En hermeneutisk studie om den subjetiva upplevelsen av fenomenet FoMo i relation till sociala aspekterTerstad, Emelie, Moa, Sjöberg January 2021 (has links)
Studien har utformats från intresset av ett relativt nytt och omtalat fenomen “fear of missing out”, benämnt FoMo. Direkt översatt betyder det rädslan att missa, vilket ofta beskrivs som ett psykologiskt fenomen. Studien har en hermeneutisk ansats och syftar till att förmedla en förståelse av FoMo i relation till sociala aspekter med en socialpsykologisk utgångspunkt. Urvalet består av tio intervjudeltagare i åldern 18–32 år med erfarenhet av upplevd FoMo. Deltagarna har intervjuats om sin upplevelse av FoMo, där de fått tala fritt om fenomenet. Studiens teoretiska referensram bygger på teorier om identitetsutveckling i relation till omvärlden och individens frihet att handla utifrån en kombination av existentialism och symbolisk interaktionism. Resultatet är en tolkning av insamlad data som utformats med stöd av förförståelse, tidigare forskning och den teoretiska referensramen. FoMo handlar om en oro för framtiden. Oron grundar sig i individuella faktorer som är betydande för identitetsutveckling men även sociala faktorer som gemenskap. Att missa en social händelse i sig är inte avgörande för upplevelsen av FoMo utan snarare rädslan för att missa de erfarenheter som händelsen kan leda till. De val vi ständigt måste ta i vardagen har stor betydelse för individen och kan vara avgörande för individens existens.
|
4 |
Lita inte på någon : Sociala mediers roll i investeringsbeslut / Trust no one : The role of social media in investment decisionsTornéus, Federico, Davallou, Daniel January 2021 (has links)
BAKGRUND: Investeringssektorn för privata investerare har i takt med digitalisering transformerats. Nya investerare lockastill aktiemarknaden genom ökad fritid, FoMO och TINA.Storamängderinformationhar visat sig varasvårhanterligför en oerfaren investerare vilket resulterar i att investeraren gör fler misstag.Det är därmed naturligt att oerfarna söker sig till erfarna för att utvecklas, i detta fall på sociala medier. Professionellainvesterare lyckasintesystematiskt överavkastamarknadenöver tid. Utöver detfinns inga belägg för att den kollektiva gruppen genererar en överavkastning.Detta väcker frågan om vilket värde deltagandet i investeringsgrupper ger investerare. SYFTE:Syftet med denna studie är att undersöka investerares perspektiv av investeringsgrupper på sociala medier och hur de reflekterar kring investeringsgruppernas inverkan på deras investeringsbeslut. Samt analysera hur deras perspektiv och reflektioner relaterar till deras erfarenhet och tidigare forskning. METOD:Studiens forskningsmetod är kvalitativ.Tio semi-strukturerade intervjuer har genomförts med investerare som har varit eller är medlemmar iinvesteringsgrupper samt har noll till fem års erfarenhet av aktiehandel. SLUTSATS:Studiensresultat finner att investerare som ingått i studiensöker sig till investeringsgrupper på sociala medier för att observera andra medlemmars åsikter.Resultaten indikerar även att investerare ökar sin kompetens i att hantera informationen i investeringsgrupperna. Studien finner även tendenser för investeringsgruppernas påverkan påurvaletsinvesteringsbeslut.Därav föreslås en egenutveckladinformationshanteringsmodellför att förklara hur urvalet kan tänkas processa informationen de utsätts för. / BACKGROUND: The private investment sector has seen a transformation as a result of digitization. Increased spare time, FoMO, and TINA attractsnew investors to the stock market.For an inexperiencedinvestor, large amounts of information have proven difficult to handle, resulting in the investor making more mistake. Therefore,it is only reasonable for the inexperienced to seek help from experienced to develop, in this case on social media. Professional investors have not been able to consistently outperform the market over time.Furthermore, no evidence exists that the collective group can do it better. This raises the question of what value investment groups could provide investors. AIM: The purpose of this thesisis to examine investors perspectives oninvesting groups on social media and how investing groups affectstheir investment decisions. In addition, thethesiswill examine how their perspectives and reflections are related to previous studies and their experience. METHOD: Tofulfill the study's purpose, thethesis wasconducted usinga qualitative research method. Investors with zero to five years of stock trading experience were interviewedin ten semi structuredinterviews. CONCLUSION: The results of the study find that investors who have been included in the study mainly seek out investment groups on social media to observe other members' opinions. The findings also suggest that investors improve their ability to handle information in investment groups overtime. The analysis also identifies tendencies in the influence of investing groups on respondents' investing decisions. As a result, a self-developed information management model is offered to describe how the sample might process the information they are exposed to.
|
5 |
Du kommer aldrig spela detta igen: En undersökning om påverkan temporära upplevelser och exklusivitet har på spelupplevelsenPuke, Julius, Danielsson, Alyssa January 2022 (has links)
Användandet av temporära upplevelser och exklusivitet har sett en ökning inom moderna Games-as-a-Service spel (GaaS-spel). Några exempel på detta är battle-pass i multiplayer-spel, konserter i Fortnite och viktiga narrativa event. Nytt innehåll kan vara limiterat till att endast kunna upplevas under specifika perioder, och sedan vara otillgängligt under en obestämd tid. Denna undersökning ämnar då att se hur spelare upplever ett spel huvudsakligen designat kring dessa aspekter. För att undersöka detta har vi skapat ett narrativt spel, som är uppdelat i sju delar. De sju delarna spelas av frivilliga deltagare under en veckas tid. Varje dag släpps en ny del som bara är tillgänglig under den dagen. En kontrollgrupp spelar delarna i sin egen takt, för att vi sedan ska kunna göra en jämförelse mellan de två grupperna. Deltagarna på de kvalitativa intervjuerna hade generellt en positiv bild på spelet självt, men flera svarade att deras spelupplevelse av olika anledningar påverkades negativt av användningen av temporära upplevelser och exklusivitet. Dessa anledningar tas upp i resultatet och diskuteras sedan för att dra slutsatsen att upplägget generellt hade en negativ påverkan på spelupplevelsen, men även potential för positiv påverkan. Vi diskuterar även de brister som uppkom under undersökningen, och potentiella åtgärder. Resultatet och kunskapen vi fått ut av undersökningen anser vi kan användas för framtida forskning inom ämnet, och inom design av GaaS-spel. / The usage of temporary experiences and exclusivity has increased within modern Games-as-a-Service games (GaaS-games). Some examples of this include battle passes in multiplayer games, virtual concerts in Fortnite and important narrative events. New content can be limited to only be experienced during specific time periods, and then be unavailable indefinitely. This study explores how a game designed around these ideas affects the player experience. To test this we developed a narrative game split into seven parts. These parts are played by willing participants during a week. Every day during the week a part of the game is released, and that part is only available during the day it was released. A control group will get to play the game without these time constraints at their own pace. We later do a comparison between these two groups. Participants in the qualitative interviews had a generally positive experience with the game itself, but several answered that their experience with the game for different reasons were affected negatively by the use of temporary experiences and exclusivity. These reasons are brought up in the results and are then discussed to draw the conclusion that the model had a generally negative effect on the experience, but also has the potential for a positive effect. We also discuss the flaws that came up during the study, and potentiel remedies. We believe that the results and knowledge we have gathered from this study can be used for further research in the subject, and also the design of GaaS-games.
|
6 |
[en] LONELINESS, SOCIAL ISOLATION, AND FOMO (FEAR OF MISSING OUT) IN TELEWORK / [pt] SOLIDÃO, ISOLAMENTO SOCIAL E FOMO (FEAR OF MISSING OUT) NO TELETRABALHOLUANA BEZERRA DOS SANTOS LOURENCO 02 September 2024 (has links)
[pt] Este estudo analisa o isolamento social, a solidão e o FoMO (Fear of Missing
Out) no teletrabalho. Para embasamento teórico, foi revisada a literatura relacionada ao teletrabalho e suas implicações, focando os aspectos negativos relacionados
com o aumento do isolamento social, do FoMO e da solidão. A metodologia adotada foi a análise qualitativa, com entrevistas semiestruturadas, realizadas com 12
líderes que atuam em organizações de diversos segmentos e tamanhos. Para análise
dos resultados, optou-se pela análise de conteúdo, com agrupamentos das respostas
em sete categorias temáticas: percepção dos teletrabalhadores referente ao Fomo,
solidão e isolamento social; apoio, intervenções e consequências do Fomo, da solidão e do isolamento social no teletrabalho; e, interação dos teletrabalhadores nas
mídias sociais. Os resultados revelam que, embora muitos profissionais apreciem o
trabalho remoto, os custos associados ao teletrabalho são significativos, quando
prejudicam as relações interpessoais. Dentre os pontos positivos do teletrabalho,
evidenciou-se o aumento da produtividade, melhoria na qualidade de vida e do bem-estar dos teletrabalhadores. Por outro lado, os entrevistados apontaram pontos negativos do teletrabalho, decorrentes de falhas no processo de comunicação, do aumento do FoMO, da solidão e do isolamento social. Por fim, a pesquisa sugere estudos futuros sobre o tema, e apresenta proposições para minimizar estes pontos
negativos identificados. / [en] This study examines social isolation, loneliness, and FoMO (Fear of Missing
Out) in telecommuting. For theoretical grounding, the literature related to
telecommuting and its implications was reviewed, focusing on the negative aspects
associated with increased social isolation, FoMO, and loneliness. The adopted
methodology was qualitative analysis, with semi-structured interviews conducted
with 12 leaders working in organizations of various sectors and sizes. For the
analysis of results, content analysis was chosen, with responses grouped into seven
thematic categories: telecommuters perception regarding FoMO, loneliness, and
social isolation; support, interventions, and consequences of FoMO, loneliness, and
social isolation in telecommuting; and telecommuters interaction on social media.
The results reveal that while many professionals appreciate remote work, the costs
associated with telecommuting are significant when they impair interpersonal
relationships. Among the positive aspects of telecommuting, increased
productivity, improvement in quality of life, and well-being of telecommuters were
highlighted. On the other hand, respondents pointed out negative aspects of
telecommuting resulting from communication failures, increased FoMO,
loneliness, and social isolation. Finally, the research suggests future studies on the
topic and presents proposals to minimize these identified negative points.
|
7 |
Sociala mediers effekt på ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa : En litteraturstudie / The effect of sociala media on the mental health of adolescents and young adults : A literature studyAnnerfalk, Alice, Svensson, Ida January 2019 (has links)
Introduktion: De senaste åren har användning av sociala medier ökat kraftigt hos ungdomar. 92 procent av alla 13 till 16 åringar använder idag sociala medier där de vanligaste medierna är Facebook, Instagram och Snapchat. Något annat som ökar i samma takt som sociala medier är psykisk ohälsa hos ungdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka huruvida ungdomar och unga vuxnas (13-24 år) användande av sociala medier har några effekter på deras psykiska hälsa och välbefinnande. Metod: Metoden är en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar har analyserats för att besvara frågeställningarna. Resultat: Sociala medier visade sig både ha en negativ och en positiv effekt på unga människor. Psykologiska konsekvenser kunde påvisas och förklaras genom såväl hur sociala medier används, hur ofta de används och olika medierande variabler. Den starkaste medieringen visades vara FoMO, rädslan över att råka missa något om man inte ständigt kollar igenom sina sociala medier. Social medier påvisades även vara ett hälsofrämjande verktyg om de används med måtta, individen utvecklar då dels sin kommunikationsförmåga och stärker sitt sociala umgänge och stöd. Slutsats: Sociala medier har såväl positiva som negativa effekter på den psykiska hälsan. Däremot blir slutsatsen i denna litteraturstudie att de negativa effekterna överväger och att sociala medier således bör användas med mer varsamhet och eftertanke. / Introduction: In recent years, the use of social media has increased significantly in young people. 92 percent of all 13 to 16-year-olds today use social media where the most common media are Facebook, Instagram and Snapchat. Something else that increases at the same rate as social media is mental illness in young people. Aim: The purpose of this literature study is to investigate whether adolescents and young adults (age 13-24) use of social media has any effects on their mental health and well-being. Method: The method is a literature study in which 21 peer reviewed articles have been analyzed to answer the questions. Result: Social media proved to have both a negative and a positive effect on young people. Psychological consequences could be demonstrated and explained by how social media are used, how often they are used and different mediating variables. The strongest mediation was shown to be FoMO, the fear of missing something out if not constantly checking through their social media. Social media was also shown to be a health-promoting tool if used in moderation, as the individual then develops his or her communication skills and strengthens the social interaction and support. Conclusion: Social media have both positive and negative effects on mental health. However, the conclusion in this literature study is that the negative effects outdo the positive effects, and social media should therefore be used with more caution and reflection.
|
8 |
Överflöd av information i vardagen : En studie om hur användare av sociala medier påverkas av och hanterar informationsstressEscanilla, Yoel, Åsberg, Linus January 2018 (has links)
We live in an increasingly digitised world in which the use of social media has grown rapidly. By 2016, 94% of all in between the ages of 15-24 and 84% of all in between the ages of 25-44 used social media daily in Sweden (Nordicom, 2017). This study seeks to problematise the constant connection to social media and investigate how the connection to social media affect stress levels in young adult’s daily lives and how they deal with the stress. Furthermore, the purpose is to contribute empirically to the impact digitisation has on society. To find out, we aim to answer the following two research questions: Are young adult social media users experiencing information stress and are there any potential causes? Does young adult, who frequently use social media, have any possible strategies for managing information stress? Theories used in this essay are self-determining theory, Fear of missing out (FoMO) and Situational non-use theory. The essay is a quantitative deductive study that collected empirical data through a web based survey. In order to measure information stress, an index has been created consisting of three variables: Feeling unable to handle the information flow, fear of missing updates and distraction in everyday life. In short, the majority of the participants in the survey experienced what we consider to be a high form of information stress in their daily lives. The increased digitisation and the ability to stay connected and contactable via mobile devices, according to the study, affect the high end users of social media so that they feel increased stress and discomfort in their everyday life.
|
9 |
Fear of Missing Out and Compliance with Restrictions on SocializingNegga, Mio January 2022 (has links)
Fear of missing out (FoMO) represents a fear of losing out on rewarding experiences that others might have. The Covid-19 pandemic has required great restrictions on social interactions, with many reporting experiences of loneliness. The recommendations for the general public have been followed to different extents, depending on the individual. It is possible that FoMO could decrease compliance with social distancing recommendations and that socially desirable responding (SDR) also is involved. The aim of this study was to investigate the relationship between university students' FoMO and self-reported compliance with Swedish recommendations on social gatherings during the past year of the Covid-19 pandemic. A second aim was to explore the influence of SDR on this relationship. The study population consisted of 162 university students that responded to an on-line survey containing the validated FoMO scale, the two-factor SDR scale BIDR-16 and questions exploring compliance with restrictive recommendations on social gatherings (CRG). Utilizing a cross-sectional quantitative study design, Pearson correlations and hierarchical regression analyses were performed to investigate these associations. The study results showed that there were no significant difference in CRG between high and low FoMO groups. Analyzed together with the two SDR variables, FoMO was related to worse attitudinal compliance (0.4%) and worse behavioral compliancy (2.9%). A higher level of efforts to be positively perceived by others was associated with higher attitudinal and behavioral compliance. A higher level of unintentionally embellishing one’s own self-assessment decreased behavioral compliance by relating to a higher number of reported events going against the guidelines. / Fear of missing out (FoMO) representerar en rädsla för att missa givande erfarenheter som andra har. Covid-19-pandemin har inneburit stora restriktioner av sociala interaktioner och många rapporterar en upplevelse av ensamhet. Rekommendationerna som utfärdats för allmänheten har följts i olika utsträckning, beroende på individen. Det är möjligt att FoMO skulle kunna minska följsamhet av rekommendationer om att hålla socialt avstånd samt att socialt önskvärda responser (SDR) också är involverade. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan universitetsstudenters FoMO och självrapporterad följsamhet av de svenska rekommendationerna kring sociala sammankomster under det senaste året av Covid-19-pandemin. Ett andra syfte var att utforska hur SDR influerade detta förhållande. Studiens population bestod av 162 universitetsstudenter som besvarade en enkät on-line; innehållande det validerade FoMO-formuläret, det tvåfaktorskaliga BIDR-16-formuläret som mäter SDR samt frågor kring följsamhet av restriktiva rekommendationer om sociala sammankomster (CRG). I en tvärsnittlig kvantitativ design studerades associationer med Pearson-korrelationer och hierarkiska regressionsmodeller. Studiens resultat visade att det inte var någon signifikant skillnad i CRG mellan hög och låg nivå av FoMO. Vid analys tillsammans med de två SDR-variablerna, relaterade högre FoMO till lägre följsamhet i attityd (0,4%) och lägre följsamhet i beteende (2.9%). En hög nivå av strävan efter att bli positivt utvärderad var förknippad med en högre nivå av attityd- och beteendemässig följsamhet. En högre nivå av omedvetet förskönande av egen självbild minskade följsamhet genom att relatera till ett högre antal angivna tillställningar som bröt mot rekommendationerna.
|
10 |
Stress och sociala medier : En enkätstudie om sambandet mellan stress och sociala medier / Stress and social media : A survey study on the relationship between stress and social mediaLundgren, Sofia, Meijner, Josefine January 2023 (has links)
Sociala medier används världen över och kan enligt mycket forskning vara en faktor till ökade stressnivåer hos individer som använder dessa. Denna undersökning syftade till att undersöka om det fanns ett samband mellan sociala medier och stress utifrån variablerna tid lagd på sociala medier och olika vanor individer har på sociala medier. Studien fokuserade på tid lagd på sociala medier och hur individen använder sociala medier. Datainsamlingen bestod av en enkätundersökning där 158 personer deltog. Enkäten innehöll 15 frågor om bakgrundsfrågor, upplevd stress, sociala medier och sociala mediavanor med fria svar, ja och nej frågor och flervalsfrågor. Resultaten visade på signifikanta korrelationer mellan upplevd stress och hur ofta en individ är aktiv på sociala medier; upplevd stress och hur ofta en individ interagerar med andra på sociala medier; upplevd stress och hur ofta en individ uppdaterar sina sociala medier; samt upplevd stress och ifall en individ skjuter upp hushållssysslor för att använda sociala medier. Resultaten visade ingen signifikant korrelation mellan upplevd stress och hur många timmar en individ lägger på sociala medier. Utifrån deltagarnas egna ord fanns det upplevelser på sociala medier som ledde till stress hos individerna, exempelvis jämförelser mot andra online, konstant tillgänglighet och att sociala medier användes som ett tidsfördriv. Individerna som inte upplevde sambandet stress och sociala medier använde sociala medier för att stressa ner. Det fanns samband mellan upplevd stress och sociala medier och hur man använder dem men inte vid mängden tid lagd på sociala medier och stress. / Social media is used all over the world and can, according to research, be a contributing factor to elevated stress levels for individuals that use it. This study aimed to investigate if there was any correlation between social media and stress by studying the variables time spent on social media and stress and how individuals use social medias. To collect data a survey was created with 15questions with background questions, stress, social media and social media usage. The questions consisted of yes or no questions, open answers and multiple-choice questions. A total of 158 individuals participated. The results showed a significant relationship between stress and how often an individual was active on social media; stress and how often individuals interacted with others online; how often individuals post to their social medias; as well as stress and if an individual postpone household chores to use social media. There was no significant relationship between time spent on social media and stress levels. From the participants responses to the free answers a relationship between stress and social media was shown from their own perspective. Factors that heightened the stress levels included comparisons to other individuals online, constantly being available and using social media as a pastime. The individuals who didn't feel any relationship between social media and stress used social media to relax. There was a significant relationship between stress and social media and how you use social medias, but no significant relationship between stress and how much time is spent on social medias.
|
Page generated in 0.0524 seconds