Background: The past three decades have seen a growth in health promotion research and practice, stimulated by the epidemiologic transition of the leading causes of death from infectious to chronic diseases. An estimated 50% of mortality from the 10 leading causes of death is due to behaviour, which suggests individuals can make important contributions to their own health by adopting some health-related behaviours and avoiding others. Motivational interviewing (MI) has emerged as a brief counselling approach for behavioural modification that builds on a patient empowerment perspective by supporting self-esteem and self-efficacy. MI has become increasingly popular in a variety of health care settings as well as non-health care settings. Aims: The overall aim of this thesis is to contribute to improved understanding of the different factors that impact on the learning and practice of MI. The aim of study I was to identify barriers and facilitators to use MI with overweight and obese children in child welfare and school health services. The aim of study II was to identify barriers, facilitators and modifiers to use MI with pharmacy clients in community pharmacies. Methods: Participants in study I were five child welfare centre nurses from the county council and six municipally-employed school health service nurses, all from Östergötland, Sweden. Participants in study II were 15 community pharmacy pharmacists in Östergötland Sweden. Data for both studies were obtained through focus group interviews with the participants, using interview guides containing open-ended questions related to the aims of the studies. Study II also included five individual interviews. Interview data were interpreted from a phenomenological perspective. Results: In study I, important barriers were nurses’ lack of recognition that overweight and obesity among children constitutes a health problem, problem ambivalence among nurses who felt that children’s weight might be a problem although there was no immediate motivation to do anything, and parents who the nurses believed were unmotivated to deal with their children’s weight problem. Facilitators included nurses’ recognition of the advantages of MI, parents who were cooperative and aware of the health problem, and working with obese children rather than those who were overweight. In study II, pharmacists who had previously participated in education that included elements similar to MI felt this facilitated their use of MI. The opportunity to decide on appropriate clients and/or healthrelated behaviours for counselling was also an important facilitator. The pharmacists believed the physical environment of the pharmacies was favourable for MI use, but they experienced time limitations when there were many clients on the premises. They also experienced many difficulties associated with the practical application of MI, including initiating and concluding client conversations. Conclusions: Learning and practicing MI effectively is difficult for many practitioners as it requires a new way of thinking and acting. Practitioners’ use of MI is not effective unless there is recognition that there is an important health-related problem to be solved. Practitioners feel more confident using MI with clients who have health-compromising behaviours and/or risks in which the practitioners feel they have expertise. Possessing considerable MI counselling skills does not compensate for insufficient knowledge about a targeted health-related behaviour and/or risk. Feedback from clients plays an important role for the quality and quantity of practitioners’ MI use.

Introduktion: Ensamhet liksom social isolering bland äldre är ett folkhälsoproblem som återfinns i stora delar av världen. Antalet äldre personer förväntas öka exponentiellt inom de närmsta årtiondena. Därmed förväntas även prevalensen av ensamhetsdrabbade äldre att öka. Den sociala kontakten minskar med stigande ålder till följd av bland annat ökad sjukdomsbörda. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur internetanvändning i form av social gemenskap kan reducera ensamhet och social isolering bland äldre människor. Metod: Studien baserades på en strukturerad litteraturstudie. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar inkluderats i litteraturundersökningen. Artiklarna analyserades utifrån en tematisk analys och utgick från en deduktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i fyra huvudteman; förbättrad hälsostatus, distansvänlig kommunikation, digitala tillgångar och resurser, samt delaktighet – en del av förebyggandet. Ytterligare sju sub-teman identifierades; mindre ensamhet och social isolering, upprätthålla sociala relationer, digital kommunikation som komplement, lättanvända enheter och funktioner, brist på kunskap och erfarenhet, utbildning och stöd samt möjlighet till att påverka egen hälsa och välbefinnande. Slutsats: I stort sett finns det en del evidens som pekar åt att internetanvändning kan påverka äldres hälsostatus positivt och därmed minska ensamhet och social isolering. Dock förekommer barriärer, motgångar samt faktorer som bör tas i beaktande för att göra det möjligt för målgruppen att ta del av digitala möjligheter som finns tillgängliga och även underlätta användningen av dem. / Introduction: Loneliness and social isolation among elderly are public health problems found in large parts of the world. Elderly people are expected to increase exponentially within the next few decades. Thus, the prevalence of lonely elderly people is also expected to increase. Social contact decreases with increasing age as a result of, among other factors, an increased burden of illness. Aim: The purpose of this study was to investigate how internet use in the form of social connection can reduce loneliness and social isolation among older people. Method: The study was based on a structured literature review. A total of 11 scientific articles have been included in the literature review. The articles were investigated through a thematic analysis with a deductive approach. Results: The thematic analysis has resulted in four main themes; improved health status, distance-friendly communication, digital assets and resources, as well as participation – part of prevention. Additionally, seven sub-themes were identified; less loneliness and social isolation, maintaining social relationships, digital communication as a complement, easy-to-use devices and functions, lack of knowledge and experience, education and support, and the opportunity to influence own health and well-being. Conclusion: Altogether, there is some evidence that indicates that internet use can positively affect the health status of older people and thus reduce loneliness and social isolation. However, there are barriers, obstacles, and factors that should be taken into consideration to enable the target group to take advantage of digital opportunities that are available and also facilitate their use.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre aktiva träningsmedlemmars fysiska aktivitet påverkats av en träningsanläggnings anpassningar till de nationella rekommendationerna under covid-19 pandemin. Metoden för datainsamling inkluderade intervjuer och en icke-deltagande observation. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med träningsanläggningens platschef samt med fyra äldre träningsmedlemmar. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att träningsanläggningens anpassningar riktade till de äldre medlemmarna främst genomfördes för att inte locka dem till anläggningen. De äldre medlemmarna fann det svårt att bibehålla sina regelbundna träningsvanor utanför anläggningen, vilket resulterade i minskad träning. De äldre medlemmarna var i viss utsträckning fortsatt fysiskt aktiva utanför anläggningen, framför allt genom promenader och med stöd av tv-programmet ”Träna med Sofia”. Studiens slutsats var att de äldre träningsmedlemmarna upplevde svårigheter att bibehålla samma vanor utanför träningsanläggningen som före covid-19 pandemin. Schemalagda tider, stöd och uppmuntran från en träningsledare samt det sociala sammanhanget var viktiga faktorer för att vidmakthålla goda träningsvanor. / The purpose of the study was to investigate how older active fitness club members' physical activity was affected by one facility’s adaptations subsequent to national recommendations during the covid-19 pandemic. Interviews and a non-participatory observation were used as data collection methods. Semi-structured interviews were conducted with the facility's site manager and with four elderly fitness club members. A conventional content analysis was used to analyze data. Results showed that facility adaptations specific to the elderly members were implemented primarily to avoid attracting them to the facility. The elderly members found it difficult to maintain their regular exercise routines outside the facility, which resulted in a reduced exercise. However, elderly members were physically active to some extent outside the facility, mainly by walking and with support of a television fitness program. In conclusion, elderly fitness club members experienced difficulties in maintaining the same exercise routines outside the facility as before the covid-19 adaptations. Scheduled activities, support and encouragement from a fitness instructor as well as the social context were important factors to maintain exercise routines.

Bakgrund: Tandhälsa är en källa till ojämlikhet i befolkningens olika grupper, vilket leder till en ojämlik hälsa och folksjukdomar. Detta kan knytas till Agenda 2030 och dess mål så som mål 3, delmål 3.8 – tillgänglig sjukvård för alla individer. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva tandhälsa i form av antal intakta tänder, hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder mellan år 2013 och 2022 med nedslag i tiden för år 2019 i hela Sverige och med fokus på fem regioner. Metod: Metod för studien var registerstudie i tvärsnittsform med deduktiv ansats. Data inhämtades från Socialstyrelsens respektive Statistiska centralbyråns register. Studiepopulationen omfattar individer 24 år och äldre, avseende tandvård inom det statliga tandvårdsstödet. Utvalda regioner för studien var Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. Dataanalysen gjordes med datorprogrammet IBM SPSS statistics, version 29.0. Data analyserades med hjälp av Spearmans korrelationsanalys och One Sample ttest för att undersöka skillnader mellan utvalda regioner. Resultat: Skillnader i tandhälsa fanns mellan storstadsregioner och geografiskt unika regioner exempelvis avseende medianantal intakta tänder mellan region Gotland (12,6 i medianantal intakta tänder) och region Stockholm (18 i medianantal intakta tänder), med ett p-värde på 0,004. En signifikant negativ korrelation mellan hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder sågs vid analysen av data från hela Sverige för dessa variabler, med ρ värdet -0,602 och ett p-värde på 0,008. Slutsatser: En signifikant korrelation visade sig med Spearmans rangkorrelation mellan variabler som hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder visar att en individs tandhälsa inom rimlig sannolikhet stärks av hälsofrämjande insatser. Det finns också en signifikant skillnad i antal intakta tänder mellan de regioner som har lägre andel med eftergymnasial utbildning så som region Gotland mot en region med högre andel som region Stockholm. Även en geografisk utsatthet i form av sådant som längre avstånd till tandvård skulle kunna ses som förklaring till dessa skillnader. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Introduktion: Trots att det finns evidens för de hygienrutiner som praktiseras på svenska sjukhus brister det i följsamhet till dessa rutiner. Detta leder bland annat till höga kostnader, lidande hos patienter och är en bidragande orsak till utveckling och utbredning av mikroorganismer med antibiotikaresistens. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor upplevde bidrog till att det förekom brister i följsamheten till basal hygien. Metod: Åtta sjuksköterskor som arbetade inom slutenvård på ett medelstort svenskt sjukhus deltog i semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA, eng: Interpretative Phenomenological Analysis), vilket sedan kompletterades med ytterligare kategorisering utifrån Theory of Planned Behaviour. Resultat: I resultatet framkommer nio faktorer som skapade bristande följsamhet till basal hygien, vilka delades in i fyra övergripande teman: arbetsmiljö, förhållningssätt, kompetens och ledning. Det framkom att personalens beteende kring basal hygien påverkades i lika stor utsträckning av subjektiva som objektiva faktorer. Slutsats: Övergripande rutiner och regler finns men följsamheten till basal hygien behöver främjas. För att lyckas med detta krävs interventioner med större fokus på beteendeförändringar hos personal. Mer forskning krävs för att kartlägga hur olika faktorer påverkar beteenden kring basal hygien. / Introduction: Although there is evidence for the hygiene routines that exist in Swedish hospitals, these routines are also failing. This leads, among other things, to high costs, suffering for patients and is a contributing factor to the development and spread of microorganisms with antibiotic resistance. Aim: The aim was to investigate which factors that nurses experienced contributed to the fact that there were deficiencies in adherence to basic hygiene. Method: Eight nurses who worked in inpatient care at a medium-sized Swedish hospital participated in semi-structured interviews. The empirical material was analyzed based on an interpretative phenomenological analysis (IPA), which was then supplemented with further categorization based on the Theory of Planned Behavior. Results: The results revealed nine factors that create a lack of compliance with basic hygiene, which were divided into four overarching themes: work environment, approach, competence and management. It emerged that the staff’s behavior regarding basic hygiene is influenced to the same extent by subjective as objective factors. Conclusion: Comprehensive routines and rules exist, but adherence to basic hygiene needs to be promoted. To succeed with this, interventions with greater focus on behavioral changes in staff are required. More research is needed to map how different factors influence behaviors around basic hygiene.

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett globalt problem och inkluderar MRSA, meticillinresistenta stafylokocker. Det saknas översiktsstudier som sammanfattar viktiga resultat gällande upplevelser av att bära på antibiotikaresistenta bakterier, främst gällande MRSA-bärare. För att bedriva ett effektivt folkhälso- och smittskyddsarbete är det viktigt att undersöka upplevelser, resurser och strategier kring bärarskapet hos dessa individer. Syfte: Att undersöka hur individer som bär på MRSA upplevde MRSA-bärarskapet ur ett salutogent perspektiv utifrån känsla av sammanhang (KASAM), med avseende på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod: En strukturerad litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklar analyserades genom tematisk analys utifrån ett salutogent perspektiv. Resultat: Elva subteman identifierades och relaterades till tre teman som utgjordes av de främsta komponenterna av KASAM: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet beskriver hur individen uppfattar sin situation som MRSA-bärare och utgörs av subtemana ”Pestsmittad, smutsig och invaderad”, ”Chock, rädsla och skam”, ”Utanförskap, ensamhet och stigmatisering”, ”Okunskap, osäkerhet och ett gåtfullt hot” och ”Nuet störs, framtiden påverkas”. Hanterbarhet beskriver hur individen försöker hantera MRSA-bärarskapet och utgörs av subtemana ”Skydda andra från smitta”, ”Söka information” och ”Informera och utbilda vårdpersonal”. Meningsfullhet utgörs av MRSA-bärarnas beskrivningar av vad som ger dem engagemang och motivation och utgörs av subtemana ”Ta kontroll över situationen”, ”Tid, aktivt lärande och reflektion” och ”Goda möten och relationer”. Slutsats: Upplevelsen av MRSA-bärarskapet innebär ofta ett stort lidande för individen med flertalet begränsningar av livet. Att leva med MRSA är att befinna sig på ett kontinuum av salutogenes/patogenes, där möten och relationer med vårdpersonal spelar en avgörande roll för var individens hälsa positioneras. Det finns en outnyttjad salutogen potential i vårdpersonalens möten och interaktioner med MRSA-bärare. / Introduction: Antibiotic resistance is a global problem and includes MRSA, methicillin-resistant Staphylococcus aureus. Reviews summarising important results concerning experiences of being colonised with MRSA are lacking. For efficient public health and infection prevention work, it is important to examine the experiences, resources, and strategies these individuals have regarding colonisation. Aim: To explore how individuals colonised with MRSA experienced this from a salutogenic perspective, based on Sense of Coherence (SOC), with respect to comprehensibility, manageability, and meaningfulness. Methods: A structured literary review was conducted where 10 scientific articles were analysed through thematic analysis from a salutogenic perspective. Results: Eleven subthemes were identified and related to three themes composed from the main components of SOC. “Comprehension” describes how the individual perceives their situation as colonised with MRSA and consists of the subthemes "Plague infected, dirty and invaded", "Shock, fear and shame", "Exclusion, loneliness and stigmatisation", "Ignorance, uncertainty and a mysterious threat" and "The present is disrupted, the future is affected". “Manageability” describes how the individual tries to manage the MRSA colonisation and consists of the subthemes "Protect others from infection", "Seek information" and "Inform and educate healthcare workers". “Meaningfulness” consists of the descriptions of what gives the commitment and motivation and consists of the subthemes "Take control over the situation", "Time, active learning and reflection" and "Good encounters and relationships". Conclusion: The experience of being colonised with MRSA often involves immense suffering for the affected individual. Living with MRSA is to exist on a continuum of salutogenesis/pathogenesis, where encounters and relationships with healthcare professionals play a key role in where the individual's health is positioned. There is an untapped salutogenic potential in healthcare professionals' encounters and interactions with MRSA carriers.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner, VRI:er, är ett stort hälsoproblem i Sverige. Genom att förebygga de undvikbara infektioner som drabbar patienter på våra sjukhus skulle vi kunna frigöra uppemot 200 000 vårddygn och 2,2 miljarder kronor per år. PVK:er står för en oklar del av dessa infektioner. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka förekomsten av PVK-relaterade infektioner. Metod: en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Originalstudier som svarade mot studiens syfte söktes i databaserna Ci-nahl och Pubmed, med kriterier att de skulle vara publicerade de senaste 10 åren. Narrativ analys i form av koncentrering och kategorisering av resultatet med en sammanställning i text. Resultat: Tolv studier inkluderades i översikten. Huvudfynden kan sammanfattas som att klorhexidinsprit är bättre än povidonjod, injektionsmembran behöver desinfekteras för att kunna rekommenderas, heparin är inte bättre än natriumklorid för att förebygga komplikat-ioner, valet av förband påverkar inte komplikationsförekomsten och att PVK:er bör bytas på klinisk indikation. Slutsats: Det som genomgående lyfts i de inkluderade studierna är att det saknas underlag för att fastställa förekomsten av PVK-relaterad bakteriemi. Denna litteraturö-versikt visar att för att minska förekomsten av PVK-relaterade infektioner bör klorhexidinsprit användas som desinfektionsmedel och PVK:er bytas på klinisk indikation. Det som tydligt framkommit är att PVK-relaterade infektioner är ett understuderat ämne, det behövs stora stu-dier som mäter förekomsten av infektionerna för att sedan med ytterligare studier kunna mäta effekten av olika interventioner. / Introduction: Healthcare-associated infections, HAI’s, are a major health problem in Sweden. By preventing the avoidable infections that affect patients in our hospitals, we could free up to 200,000 care days and 2.2 billion SEK yearly. PVC’s account for an unclear proportion of these infections. Aim: The aim of the study was to investigate which factors may affect the occurrence of PVC-related infections. Method: a systematic literature review with a qualitative approach. Original studies that responded to the purpose of the study were searched in the data-bases Cinahl and Pubmed, with criteria that they should have been published in the last 10 years. Narrative analysis in the form of concentration and categorization of the results with a compilation in text. Results: Twelve studies were included in the review. The main findings can be summarized as that chlorhexidine alcohol is better than povidone-iodine, injection membranes need to be disinfected to be recommended, heparin is not better than sodium chloride for preventing complications, the choice of dressing does not affect the occurrence of compli-cations and that PVC’s should be changed on clinical indication. Conclusion: What is consistently highlighted in the included studies is that there is a lack of evidence to determine the occurrence of PVC-related bacteraemia. This literature review shows that in order to reduce PVC-related infections, chlorhexidine alcohol should be used as a disinfectant and that PVC’s are to be changed on clinical indication. What has clearly emerged is that PVC-related infections are an understudied topic, large studies are needed that measure the occurrence of the infections in order to then be able to measure the effect of various interventions with further studies.

Två av tio barn och ungdomar når rekommendationen för fysisk aktivitet och den fysiskaaktiviteten minskar med ökande ålder. Då barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolanfinns det möjlighet att genom tidiga insatser redan under skolgången lägga grunden förelevernas aktiva vanor. En skolmiljö som främjar fysisk aktivitet kombinerat med aktiv lek ochfritid ger förutsättningar för en hälsosam utveckling och uppväxt för barn och ungdomar. Syftetmed studien var att undersöka lärarstudenters tankar kring att jobba med rörelse i skolan.Frågeställningarna var därför; vad ser de för utmaningar med att jobba med rörelse i skolan, vadhar de för idéer och strategier för att öka rörelse i skolan och vad får de lära sig om rörelse undersin utbildning till lärare. Datainsamlingen omfattade tre semistrukturerade intervjuer med tvåfokusgrupper och en enskild intervju. Totalt intervjuades elva lärarstudenter. Materialetanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: Informationkring rörelsens roll i skolan efterfrågas, Rörelse i skolan ger olika effekter och Strategier för attöka rörelse kräver flexibilitet. Slutsatsen var att lärarstudenterna ser positivt på att jobba medrörelse i skolan men de efterfrågar kunskap om hur och när rörelse ska appliceras för att det skagagna eleverna på bästa möjliga sätt.

Det är etablerat att fysisk aktivitet är positivt för hälsan, trots det är många barn idag fysiskt inaktiva. Tidigare forskning visar att stöd och uppmuntran från vårdnadshavare och vänner, tillgänglighet och närhet till idrott och träning samt möjlighet till rörelse i närmorådet är några av de faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan vårdnadshavares och barns fysiska aktivitet och stillasittande samt skillnader i barns aktivitetsnivå i stad och på landsbygd. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Målpopulation var vårdnadshavare till barn mellan 6-12 år, där barnen bodde hos dem på halvtid eller mer. Data samlades in genom webbenkäter som distribuerades på Facebook. Urvalet var således en kombination av ett slumpmässigt- och bekvämlighetsurval. Statistiska tester som genomförts vid analys var chitvå-test, Fischer´s exact test och Spearman korrelationstest. Resultat: Resultatet bygger på 278 respondenters deltagande. Resultatet visade svaga korrelationer mellan vårdnadshavare och barns fysiska aktivitet (rs = 0.193, p = 0,001), svaga korrelationer mellan vårdnadshavare och barns stillasittande beteenden på vardag (rs = 0.280, p = &lt;0.001) och måttliga på helg (rs = 0.510, p = &lt;0.001). Inga skillnader sågs i barns fysiska aktivitetsnivå (p = 0.345) och stillasittande (p = 0.433) mellan stad och landsbygd, det som sågs var att barn boende i stad i högre grad tog sig till skolan genom aktiv transport (p = 0.40). Slutsats: Denna studie belyser det faktum att även svenska vårdnadshavares beteenden, både fysiskt aktiva och inaktiva kan påverka barnets beteende. Således stärks betydelsen av att fortsatt främja hälsosamma levnadsvanor och skapa möjligheter till fysisk aktivitet. Inga skillnader sågs hos barn boende i stad eller på landsbygd i deras nivå av fysisk aktivitet och stillasittande. Detta kan innebära att var man bor i Sverige inte utgör någon skillnad för barns fysiska aktivitet och stillasittande beteende. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Ungas stora användande av digitala medier har på senare år visat sig tränga undan viktiga hälsofaktorer samt ökat psykisk ohälsa. De unga behöver föräldrars stöd för att hitta hållbara levnadsvanor som bidrar till god psykisk hälsa. Skolprogrammet ”Det syns inte” introducerar ”den mentala tallriksmodellen” för god psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om föräldrars perspektiv på sin roll i förhållande till de ungas digitala medieanvändande med utgångspunkt i skolprogrammet ”Det syns inte”. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats, genomfördes hösten 2023. Datainsamlingen baserades på sju djupintervjuer med föräldrar till elever i årskurs nio. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sammantaget visar resultaten att föräldrar i huvudsak intar en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande. Resultaten visar den komplexitet som finns i föräldrarollen i relation till ungas digitala medieanvändande och kan beskrivas utifrån fyra huvudkategorier; vad föräldrar ser, reglering, familjelivet och den digitala världen. Komplexiteten hänger samman med föräldrars bristande insyn i de ungas digitala värld, de starka externa krafter som påverkar de unga och föräldrars hänsynstagande och överväganden i relation till sina tonåringar. Slutsatser: Föräldrar intar i huvudsak en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande och ingriper inte om den unga utåt sett i övrigt verkar vara välfungerande. Detta förhållningssätt bidrar till ett gränslöst digitalt medieanvändande. De unga har inte en god balans i ”den mentala tallriksmodellen”, vilket ger sämre förutsättningar för en god psykisk hälsa. Genom bättre kunskap om hur digitala medier påverkar barn kan föräldrar tillsammans med de unga ta tillbaka kontrollen över det digitala användandet och möjliggöra hälsosamma val. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>