Studien syftar till att undersöka tillförlitligheten inom IOGT:s medlemsrapportering. Vad som orsakat problemen samt vilken effekt detta har på vetenskapliga undersökningar. Detta är gjort med två undersökningsfrågor. Den ena representerar ett kvantitativt jämförande av material från olika källor. Den andra frågan undersöks genom en kvalitativ empirisk observation. Studiens fokuserar på ett antal geografiska områden under året 1922. Forskningsfrågorna är besvarade i studien och kommer fram till att IOGT:s medlemsrapportering har brister. Bristerna berör hanteringen av dokument, organisationsstruktur, och viljan till inflytande. Dessa brister påverkar möjligheten att ställa forskningsfrågor utan att noggrant kontrollera källornas tillförlitlighet. En jämförelse av källorna med tidigare forskning och den lokala nivån är nödvändig för att bedöma tillförlitligheten. Inom organisationen rapporteras antalet medlemmar vertikalt. Det innebär att materialet tolkas i flera led innan det når organisationens topp. Det innebär enbart att materialet från lokalavdelningar kan anses vara primärt källmaterial. Alla andra delar av materialet lider av beroende då det är tolkat för att sammanställas inom krets och distrikt. Dokumenten inom organisationen är inte standardiserad. Det innebär att sammanfattningen inte är gjord på samma sätt i hela landet. Viljan till inflytande representeras av dubbelt medlemskap. När en förening ser starkare ut än den verkligen är uppstår en blandning av problem för forskningen. I en vetenskapsteoretisk anda faller vissa forskningsfrågor. Forskningsfrågans jämförelse blir inte rättvis och forskningen får låg reliabilitet även om validiteten är hög. Ett sådant exempel i detta är att jämföra IOGT mot befolkningsmängd. Det är en forskning som skulle vara intressant av flera orsaker. Problemet är att det inte blir tillförlitligt för reliabiliteten blir låg. Ett annat problem är medlemskaps begreppet. Om en absolut ställning till begreppet används som betald medlemsavgift och löfte synliggör matriklarna och forskningsläget hur det som definition är missvisande. Lundkvist ställning till medlemskapet blir i det läget inte fullständigt med hänsyn till medlemsrapporteringen . Janssons definition på de som avlagt löfte blir även det problematiskt. Individens resurser kan inte delas in i föreningen om denna inte frivilligt ger sina medel till förfogande. Utöver detta blir föreningen i det avseendet mer en uppskattning än en faktisk enhet. I det avseendet går inte reliabiliteten att värdera. Problemen i källorna kan mötas med jämförande perspektiv som tillåter att källans trovärdighet värderas. Det kan handla om annan forskning eller dokument från andra nivåer inom organisationen.

This study focuses on the popular election for prohibition in the county of Jämtland in Sweden. The study is based on two scientific questions. The first focuses on which actors had an impact on the results in the local area of Jämtland. The second question focuses on what was done to promote the prohibition. The study is a qualitative text analysis with a theoretical foundation from David Easton's system theory and the concepts that define the systems individual parts. The study focuses on IOGT Östersunds district and Ströms förenade förbudsvänner. The choice of organisations is circumstantial due to the able source material. There are other organizations involved in the study but they are peripheral due to their subordinate to Ströms förenade förbudsvänner. The source-material for this study is protocols from meetings and a newspaper called Förbudsomröstningen. The study concludes that Ströms förenade förbusvänner acts in unison as a body while in IOGT the work is mainly placed to individuals. This difference is due to conflicts within IOGT. Other significant findings are related to the gender perspective. Within IOGT they are aware of the effects a lack of female perspective causes on the prohibition movement. Other significant findings are that the social strata don't hold up. In that workers, employers, communists, poor and bourgeois work together for the same cause. The strategies in agitation was to send out representatives to the local communities to promote the prohibition. Other strategies were to spread materials like pamphlets, posters and newspapers that promoted the prohibition.

<p>The primary purpose of this thesis is to study how political agents construct and give meaning to the concepts of democracy, representative democracy and referendums. The starting point of the thesis is the pressing issue whether or not Sweden should hold a referendum on the new EU constitution. To analyze this question my choice of method is critical discourse analysis and the topical theories revolve around democracy and responsibility.</p><p>My study shows that there are three different discourses in this debate: “the democratic process”, “the representative democracy” and “the concept of democracy”. However, the meaning of the concepts in these discourses varies depending on which side the political agents are on. It is obvious that the concepts are not fixated and that they are used as catchphrases to define ideological motives. In addition, the concepts are used differently to enhance certain values in a democracy.</p><p>The result of this study shows the paradox and conflicting values that are associated with the concepts. This means that the notion of democracy changes depending on what the agents want to perceive. The political agents who do not support a referendum often refer to what a representative democracy symbolizes. Agents who support a referendum consider the democratic process as an incentive for a democratic ideal. In this context, the discourse of democracy does not arise from a primary level but rather a secondary. This implies that the criteria for a liberal democracy are fulfilled and the debate revolves around abstract values.</p>

Based on widespread public debate prior to Swedish EMU-referendum 2003, the main purpose of this thesis is to examine and analyze the standpoint of the Swedish parliamentary parties in the EMU-issue, from perspektive of the following questions; 1) What is the official standpoint of the parliamentary parties in the EMU-issue? 2) What claimed effects of a Swedish EMU-membership or non-membership have the parties presented? 3) What rifts can be found within the parties, in relation to their official standpoint in the EMU-issue? The Sweidish parliamentary parties´ standpoint in the EMU-issue will be analyze from the point of view of a number of current theories. These theories are basically democrazy theories that all have transnationalization and Europeanization as a common ground. The conclusions are, among others, that the parliamentary parties` standpoints in the EMU-issue are based on ideological values about whether or not a Swedish EMU-membership is good for Sweden. The Liberal Party, the Christian Democrats, the Moderate Party and the Social Party have a positive view on EMU and a deeper European integration, and basically value the economic efficency of the EMU higher than democratic decision making and a national currency and monetary policy. As for the EMU-critical parties such as the Centre Party, the Green Party and the Left Party, their view in the EMU-issue can be regarded as more nationalistic, since they say no to an exapanded financial cooperation. A contibuting factor to their standpoint in this issue is that they value the national influence over currency and monetary policies, and democratic decision making higher than the economic effciency of the EMU. The Swedish parliamentary parties have suggested a number of effects of a Swedish EMU-membership or non-membership. In general; all parties tend to exaggerate the factors which benefit their own EMU-standpoint, and to some extent discard those which oppose their stand in the EMU-issue. This thesis makes it clear that regarding the EMU-issue all of the parliamentary parties are more or less divided. The Moderate Party and the Liberal Party are seen as the most united for a Swedish EMU-membership, whereas the Left Party and the Green Party are the most united against Sweden joining the EMU. The Centre Party is resonably united in their opposition to a Swedish membership, apart from a small minority of EMU-advocates. The Christian Democrats and the Social Democrats, on the other hand, are the most devided parties in the EMU-issue. / Med anledning av den omfattande debatten inför den svenska EMU-folkomröstningen år 2003 är det huvudsakliga syftet med denna uppsats att undersöka samt analysera de svenska riksdagspartiernas ställningstagande i EMU-frågan utifrån följande frågeställningar: 1) Vilka är de svenska riksdagspartiernas officiella ståndpunkter i EMU-frågan? 2) Vilka påstådda effekter har riksdagspartierna fört fram vid ett svenskt EMU-medlemskap eller ett EMU-utanförskap? 3) Vilka splittringar finns det inom riksdagspartierna i relation till partiernas officiella ställningstagande i EMU-frågan? De svenska riksdagspartiernas förhållningssätt i EMU-frågan behandlas utifrån flera demokratiteorier som har transnationaliseringen och europeiseringen som gemensam bas. Slutsatserna är bland andra att riksdagspartiernas ställningstagande i EMU-frågan bottnar i ideologiska värderingar om att ett svenskt EMU-medlemskap är bra respektive dåligt för Sverige. Folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna är positiva till EMU och till en fördjupad europeisk integration där de i grund och botten värderar EMU:s ekonomiska effektivitet mer än en demokratisk beslutsordning och en nationell valuta- och penningpolitik. När det gäller EMU-kritiska partierna som centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet är deras synsätt i EMU-frågan att betrakta som mer nationalistiskt eftersom de säger nej till ett utökat ekonomiskt samarbete. En bidragande orsak till deras uppfattning i denna fråga är att de värdesätter det nationella inflytandet över valuta- och penningpolitiken samt en demokratisk bestlutsordning mer än EMU:s ekonomiska effektivitet. Sveriges riksdagspartier har fört fram många påstådda effekter vid ett svenskt EMU-medlemskap eller ett EMU-utanförskap. Generellt sett tenderar alla riksdagspartier förstora de faktorer som främjar deras egna EMU-ståndpunkter och i viss mån förkasta det som går tvärt emot deras ställningstagande i EMU-frågan. Moderaterna och folkpartiet bedöms vara de mest enade partierna för ett svenskt EMU-medlemskap medan vänsterpartiet och miljöpartiet är de mest sammanhållna partierna mot en svensk EMU-anslutning. Centerpartiet är förhållandevis överens i sitt EMU-motstånd bortsett från en mindre minoritet med EMU-förespråkare. Kristdemokraterna och socialdemokraterna är däremot de mest splittrade partierna i EMU-frågan.

Sammanfattning: Denna uppsats ämnar ta reda på vilket förhållande de fyra brittiska partierna; Det Konservativa Partiet, Labour, Liberaldemokraterna och UKIP vill att Storbritannien ska ha till EU framöver. Uppsatsens utgångspunkt är debatten kring den folkomröstning Storbritannien kommer att genomföra angående EU-medlemskapet 23e juni 2016. Fokus i uppsatsen ligger på partiernas syn på statens roll i samhället och staters roll i internationell politik. Uppsatsen svarar även på vilka konsekvenser partierna ser som möjliga vid respektive utfall av folkomröstningen och vilka ämnen man lägger tyngdpunkt på i debatten. För att få svar på frågorna genomförs en beskrivande idéanalys. Som teoretisk grund används Europeisk integrationsteori och internationella relationer, IR-teori. Uppsatsen visar att partiernas inställning till EU och utrikespolitik inte är uniform. Inom gruppen partier som vill att Storbritannien blir kvar i EU ryms en mängd motsägelsefulla åsikter och vad ett eventuellt utträde ur EU skulle leda till är trots djupgående debatt mycket oklart.

The primary purpose of this thesis is to study how political agents construct and give meaning to the concepts of democracy, representative democracy and referendums. The starting point of the thesis is the pressing issue whether or not Sweden should hold a referendum on the new EU constitution. To analyze this question my choice of method is critical discourse analysis and the topical theories revolve around democracy and responsibility. My study shows that there are three different discourses in this debate: “the democratic process”, “the representative democracy” and “the concept of democracy”. However, the meaning of the concepts in these discourses varies depending on which side the political agents are on. It is obvious that the concepts are not fixated and that they are used as catchphrases to define ideological motives. In addition, the concepts are used differently to enhance certain values in a democracy. The result of this study shows the paradox and conflicting values that are associated with the concepts. This means that the notion of democracy changes depending on what the agents want to perceive. The political agents who do not support a referendum often refer to what a representative democracy symbolizes. Agents who support a referendum consider the democratic process as an incentive for a democratic ideal. In this context, the discourse of democracy does not arise from a primary level but rather a secondary. This implies that the criteria for a liberal democracy are fulfilled and the debate revolves around abstract values.

Följande uppsats kommer att utreda samt komparera den juridiska institutionen för grundlagsändring mellan länderna Sverige och Spanien. Detta kommer att genomföras i en komparativrättslig metod för att kunna analysera och diskutera vardera lands reglering kring detta ämne. Uppsatsen redovisar hur en grundlagsändringsprocedur går till i praktiken, men även vilka som kan initiera ändringen samt vad för regleringar som finns gällande grundlagsändring. Materialet som kommer att användas är väsentligen de traditionella juridiska källorna samt somliga publikationer från media. Det kommer att dras slutsatser gällande skillnaderna respektive likheterna i slutet av uppsatsen för att summera all information samt analysen. / This following essay will investigate and compare the legal institution for constitutional amendment between the countries of Sweden and Spain. This will be carried out in a comparative legal method in order to be able to analyze and discuss each country’s regulation around this subject. The essay describes how a constitutional amendment procedure works in practice, but also who can initiate the amendment and what regulations exist regarding the constitutional amendment. The material that will be used in this essay is essentially the traditional legal sources as well as some publications from the media. Conclusions will be drawn regarding the differences and similarities at the end of the essay to summarize all the information and the analysis.